Anonym (Mamma) skrev 2023-03-05 01:25:04 följande:
Jag har känt honom snart två år så det är inte en främmande man.
Mot mig är han väldigt kärleksfull. Han skiter inte i barnen heller utan är väldigt närvarande speciellt för det minsta barnet och finns där som om han skulle vara en riktig pappa men känns som han blir stressad av barngråt och inte riktigt blir sig själv. Han är ljudkänslig och kan bli irriterad över andra ljud också som tex en dusch som låter lite för mycket eller att någon låter lite för högt när man äter. Så känns som om han tycker höga ljud är obehagliga och reagerar lite märkligt på det. Dock helt oacceptabelt när han blir så med barnen. Ibland när han fixar mat och den lilla gråter så blir han stressad och tappar nappflaskan när han gör maten, spiller vattnet mm ..
Jag kan ju inte prata med honom om detta just nu och känner inte att kag har någon annan heller. Men detta måste få ett stopp. Jag sa till honom att när han känner stress så kan han be mig och jag tar över.
Ok, då tycker jag att du ska ta ett samtal med honom så snart som möjligt. Vi ett tillfälle när det är lugnt och ni är på bra humör. Så talar du om för honom att det är fullkomligt oacceptabelt att hålla på och kasta grejer, höja rösten mm bara för att han blir stressad eller arg. Förklara att du inte tänker finna dig i att ha sådant beteende kring dig och barnen. Han får helt enkelt lära sig att behärska sig. Han är ju, får man hoppas, en vuxen människa som klarar att ta några djupa andetag och räkna till tio.
Och ser du honom ta för hårt eller liknande i barnet så talar du om att händer det igen så kommer du att anmäla honom. Sätt gränserna tidigt innan det riskerar att gå över styr, och visa att du menar allvar. Inget daltande med honom, och barnen bästa kommer först!
