BIM oktober

Känns som att vi ändå är ett litet gäng nu som är igång för "första gången"... 
Vet inte hur ni känner men... jag har inga barn sedan innan, aldrig varit (eller råkat bli..) gravid och är nu 32 år. Det är minst sagt läskigt och känns som att famla lite i blindo då man inte har någon aning om hur det faktiskt står till "där inne"..

Hur som haver, gissar på att jag är på ÄL +5-6 och har i några dagar haft några märkliga ilningar/stickningar i delvis höger sida "tjejmagen" men framförallt själva underlivet.. på höger sida på själva venusberget i höjd med blygdbenet.. 
Nån kvalificerad gissning eller igenkänning? 

Så länge mensen inte kommit är det inte försent.

Jag har dock testat positivt på äl+9 med båda mina med test med känslighet från 25. Tempade båda gångerna så vet med säkerhet när äl inträffade.

Grattis till plus!

Tempar du? Tänker om äl kan ha varit senare?

Vilken vecka fick du på veckoindikatorn?

Jag kunde inte heller hålla mig. ÄL+11 Bim -2 idag. Helt blankt. Men är ju tidigt än. Ska testa imorgon på morgonen också. Har lite lätt molvärk just nu. Jag tar varken temp eller ÄL-test just nu så vet ju inte exakt när jag kan ha haft ÄL, går bara på Clue-appen. Så än ger jag inte upp. 

Fortfarande ingen äl för mig, cd 36 idag  Så hinner inte bli någon bim i oktober. Så himla trist att cykeln ska börja stöka just när man börjat försöka..!

Önskar alla som är kvar lycka till och stort grattis till alla som redan plussat! 

Jag blir så förvirrad 😩????
trodde nästan att jag hade äl redan efter cd 9. har varit på jakt efter äl-test i butiker och apotek i närheten, men verkar som att alla försöker bli gravida nu då det är slut överallt🥲 ska kolla på nytt imorn för nu tycker jag att flytningarna börjar ändra karaktär. Svårt att veta när äl är aktuellt när det här bara är andra cykeln efter pillerstopp. Har bara förra cykelns symptom att gå på...
men varför är min graf såhär hoppig? Blir ju stressad av bara synen av den

Är 31 och min partner 32 år och vi försöker med första barnet, 6e försöket nu. Hade ÄL i helgen men känt stickningar långt ner hela dagen. Såklart inget med graviditet att göra, alldeles för tidigt för det men man kan ju såklart inte låta bli att hoppas. Vi har ?kollat oss? och inget var uppenbart fel på någon av oss, vad man kunnat hitta i alla fall. Men när man var inställd på att bli gravid snabbt (?använd kondom annars blir du gravid?) så allt detta är så otroligt frustrerande och tär på en psykiskt! Man lever i princip från ÄL, till mens, till ÄL, osv? blir som besatt? 

Håller tummarna att du är gravid. Dag 5-6 kan det väl ändå vara implantation(?) 

Inezp

Jag känner igen mig i allt du skriver. Detta känns jätteläskigt och känns verkligen  som man famlar i blindo. Vi är inne på vårt andra försök nu med första barnet(har äl nu), jag är snart 32 och min sambo 35. Min sambo har tidigare gjort sin fd. gravid (slutade i mf) så jag känner lite extra press, tänk om det är mig det är fel på om vi inte lyckas. Man vet liksom inte hur det står till. Har jätte regelbunden cykel, får positiva äl tester och så men det betyder väl inte att man garanterat släpper ägg. 

Nu börjar 2 v väntan igen... känns som att det enda man gör är att leta gravsymtom.

har följt här inne sen bim juli tråden då vi började försöka. Fick vårt pluss i augusti och ska gå in i vecka 14 på onsdag. Men idag gick mitt vatten tsm med en riklig blödning 😭 är inlagd på sjukhuset nu för observation, fostret lever fortfarande och tappen är stängd. det finns en del vatten kvar, men det är som jag förstår en stor risk för infektion. Men det fanns också en liten chans att hålet täpps igen och att vattnet så fylls på igen.

jag letar solskenshistorier såklart, så är det någon som kan dela en sådan skulle jag bli väldigt tacksam 🙏 

Amilee, inezp 

Kul förövrigt att här finns fler I 31-32 års åldern som försöker med första 😊