Fritidsaktiviteter

grejen med barn är ju att de både kostar pengar och tar tid och att de flesta föräldrar vill ge sina barn så bra barndom och så bra förutsättningar i livet som möjligt.
I det ingår för de flesta att man testat på lite olika saker och få ägna sig åt intressen. Fastnar de för fotboll, hockey eller hästar till exempel lär du få fullt upp som förälder. Fastnar de för att jogga i skogen krävs inte lika mycket av dig. Men det de flesta önskar sig är väl att deras barn ska utvecklas och hitta intressen och passioner, det är ju liksom det som är livet. Det sista man vill är ju att de slösar bort all sin tid på mobilen. Det är gissningsvis anledningen till att de flesta far runt på aktiviteter fast det självklart skulle vara bekvämare för en själv att bara göra sånt man själv vill.
Är man privilegierad nog att bo i Sverige så finns det ett fantastiskt föreningsliv som bygger på ideella insatser och idén att alla barn har rätt till en meningsfull fritid.

Det kan ju finnas flera anledningar till att vissa aktiviter inte passar varje familj. Själv är jag kopiöst allergisk mot häst. Mina barn kommer aldrig, oavsett intressenivå, få hålla på med hästar. Och hade äldsta barnet velat börja med tennis, hade det inte gått eftersom närmaste tennis börjar samtidigt som skolan slutar.

Alla har också olika förmågor. Arbete och hälsotillstånd kan göra så att ett massivt engagemang inte går att genomföra. 

Så länge jag betalar och lägger ner engagemang på fritidsintresset, har jag också sista ordet. 

Det säger väl sig självt att barn inte kan styra 100 procent då det alltid finns omständigheter som begränsar. Ingen har väl påstått annat? Men efter förmåga försöker väl de flesta föräldrar hjälpa sina barn att få hitta och utöva intressen? Det är en del av föräldraskapet.

Det är synd att det ska vara så, för ofta är det ju just de barn som INTE har föräldrar som engagerar sig, som skulle behöva fritidsaktiviteter tillsammans med vettiga och engagerade barn och vuxna mest... 

Att se ungarnas utveckling från småttingar som inte kan knyta skorna till att de nu kan styra up sina träningar och hålla sommarskola i sina fritidsintressen gör mig stolt som föräldrar Att de uppmuntrar de yngre och förstår vikten av våra oavlönade tex pensionärer som hjälper till i föreningarna.

Man kan få bidrag från socialen. Vissa föreningar efterskänker delar av  eller hela avgiften vid behov.

Men då kanske deras föräldrar inte är engagerade? Det är ju många i exempelvis låglöneyrken som jobbar helg och liknande, dessa personer har inte tid att stå och sälja korv. 

De flesta har väl ändå en ledig förälder på helgen, oavsett inkomst. Så nog kan knegare också kränga slang på aktiviteter. 

Det sitter i intresse och engagemang inte inkomst.

Hur menar du då - att föräldrarna kan köpa sig fria från plikten att sälja korv och vara funktionärer, genom att betala ett visst belopp? Som går att få från socialen? Ja i så fall är det ju bra. Tjänar samhället på i slutändan. 

Ja, om pappan vill vara engagerad alls, ja... En ensam mamma med tre barn och heltidsarbete har nog annat att göra på helgen... som att ta igen hushållsarbetet som hon inte har orkat och hunnit under veckan.