• Anonym (Deppig)

    Han vågar inte

    Jag behöver pepp. Är förkrossad men ändå hoppfull, döm mig inte - jag vet redan att jag handlat omoraliskt. 

    Jag har haft ett förhållande med en gift man sen i somras, han är ganska mycket äldre än mig och normalt inte mannen jag skulle falla för. Han föll för mig och jag trodde på honom, och jag blev verkligen kär i honom. För några månader drog han sig tillbaka utan någon förklaring, jag vet att han haft det tungt privat med jobb och familj men jag tog det så fruktansvärt hårt och vad jag egentligen ville ha från honom var tröst och en förklaring, jag förstår att det inte kan bli vi. Det är klart att hans familj måste gå först, det stöttar jag även om det krossar mitt hjärta. Men förklaringen kom aldrig utan han var bara tyst. Lovade att vi skulle ses som ett avslut men drog sig bara mer och mer undan. Jag vet att jag måste släppa det, men jag har verkligen inte haft någon självaktning alls i det här. Har skickat meddelande på meddelande om hur mycket jag saknar honom. Han saknar mig också. I veckan svarade han och ville att vi skulle ses, trots att jag inte trodde att det skulle bli av så blev jag så glad. Det var skönt att höra från honom och det lindrande mitt självförakt. Dagen efter ställer han in. Det var som att jag igen inte kunde andas
     Der är inte första gången det händer och jag var förberedd, men det är ändå fruktansvärt. Den här gången fick jag dock också en förklaring, han vill inte för då kommer känslorna för mig komma tillbaka och det kan aldrig bli vi.
     Han är inte lycklig där han är nu,  det vet jag. Men hur kan jag gå vidare för att förhoppningsvis lyckas övertala honom. 
    Snälla ge mig pepp och råd, jag saknar verkligen vad vi hade. 

  • Svar på tråden Han vågar inte
  • Anonym (...)
    Anonym (hm) skrev 2024-03-07 09:58:03 följande:

    Jag har inte läst alla svar, men skummat igenom en del. Jag är egentligen den som skriker högst av alla när det kommer till otrohet, på grund av mina egna erfarenheter av det. Den här gånger gör jag det inte, men mest för att du faktiskt redan vet. Det jag däremot vill säga är att han vågar. Han vågar visst lämna fru och barn och vara med dig. Han vågar för allt i världen. men han vill inte. Han vill inte lämna fru och barn. Han vill inte ha en relation med dig. En person som vill, den vågar. Jag tror att det är bättre för dig och för alla inblandade att du försöker gå vidare från det här. De flesta har varit hjärtekrossade någon gång i livet och majoriteten överlever. Han kommer inte lämna henne - för han vill inte. 


    Man kan "vilja" olika saker på olika plan. I min erfarenhet är gifta medelålders män ofta bekväma - och ju längre de har varit gifta och ju äldre de är, desto mer bekväma har de blivit. De är så inrotade i det liv de har, med fru, barn, släkt som blivit bådas släkt med tiden, gemensamma vänner, hus, trädgård, kanske gemensamt engagemang i en religiös församling eller i grannsamverkan eller barnens idrottsförening - att det krävs VÄLDIGT MYCKET för att de ska bryta upp ifrån allt det.

    ...och till det kommer naturligtvis även skuldkänslor gentemot barnen, samt även mot frun om det är så att hon inte kommer att klara sig själv. I andra länder köper sig männen fria från den senare oron genom underhållet till exfrun, men i svensk lag förekommer det inte längre. 

    ...men för den skull behöver det inte vara så att mannen inte älskar TS. Han mår säkert hemskt dåligt av situationen, han också.
  • Anonym (Mannen)

    Personen du träffat är ju en svag människa. Annars hade han varit mer öppen och rak mot dig. Förstår inte varför du låter dig utnyttjas och inte heller varför du faktiskt gick med på att ha en affär.


    Glöm honom och satsa på något som det finns en framtid i. Ett tips är att hålla dig borta från redan upptagna personer oavsett hur intresserade de verkar. Det är bara ett tecken på dålig karaktär att vara upptagen och sedan intressera sig. Det är en röd flagg. För även om det skulle leda till en relation så kan du bli den som blir bedragen en dag.

  • Anonym (hm)
    Anonym (...) skrev 2024-03-07 10:15:01 följande:
    Man kan "vilja" olika saker på olika plan. I min erfarenhet är gifta medelålders män ofta bekväma - och ju längre de har varit gifta och ju äldre de är, desto mer bekväma har de blivit. De är så inrotade i det liv de har, med fru, barn, släkt som blivit bådas släkt med tiden, gemensamma vänner, hus, trädgård, kanske gemensamt engagemang i en religiös församling eller i grannsamverkan eller barnens idrottsförening - att det krävs VÄLDIGT MYCKET för att de ska bryta upp ifrån allt det.

    ...och till det kommer naturligtvis även skuldkänslor gentemot barnen, samt även mot frun om det är så att hon inte kommer att klara sig själv. I andra länder köper sig männen fria från den senare oron genom underhållet till exfrun, men i svensk lag förekommer det inte längre. 

    ...men för den skull behöver det inte vara så att mannen inte älskar TS. Han mår säkert hemskt dåligt av situationen, han också.

    Man kan vilja saker på olika plan, men TS gifta man vill det antagligen inte på något plan. Han vill inte uppleva skuldkänslorna mot barnen, han vill inte uppleva kaoset det innebär med bodelning och skilsmässa, han vill inte bryta upp med gemensamma vänner och familj, han vill inte lämna sitt hus. I grund och botten vill han fortfarande inte. Så ditt argument om att man kan vilja saker på olika plan är egentligen helt irrelevant.

    Exempel: Jag har alltid velat ha häst sedan jag var liten. Jag vill det fortfarande idag, men inte tillräckligt mycket. Jag vill inte gå upp tidigt på morgonen och mocka i stallet, jag vill inte att min ekonomi ska bli påfrestad av stallhyra och foder. Jag vill inte boka upp alla mina dagar på att åka ut och köra in- och utsläpp. Att ha en häst är bara en kvarstående dröm, men jag VILL inte göra det som krävs. 


    TS gifta snubbe vill inte göra det som krävs, vilket är samma sak som att inte vilja ha henne. Lura henne inte att tro massa annan onödig skit. 

  • Anonym (Mannen)
    Anonym (hm) skrev 2024-03-07 09:58:03 följande:

    Jag har inte läst alla svar, men skummat igenom en del. Jag är egentligen den som skriker högst av alla när det kommer till otrohet, på grund av mina egna erfarenheter av det. Den här gånger gör jag det inte, men mest för att du faktiskt redan vet. Det jag däremot vill säga är att han vågar. Han vågar visst lämna fru och barn och vara med dig. Han vågar för allt i världen. men han vill inte. Han vill inte lämna fru och barn. Han vill inte ha en relation med dig. En person som vill, den vågar. Jag tror att det är bättre för dig och för alla inblandade att du försöker gå vidare från det här. De flesta har varit hjärtekrossade någon gång i livet och majoriteten överlever. Han kommer inte lämna henne - för han vill inte. 


    Det är lätt att sitta kvar i sin livssituation. En kvinna som jag är mycket nära sedan långt tillbaka ville lämna sin relation och vara med mig. Hennes man är multimissbrukare och hon har mått väldigt dåligt under många år. Hon pratade om självmord rätt så ofta. När hon sökte professionell hjälp sa de att hon måste lämna honom. Men hon gjorde inte det. Och sen blev hon med barn. 


    Nu gråter hon ofta för att hon stannade kvar.

  • Anonym (hm)
    Anonym (Mannen) skrev 2024-03-07 10:28:37 följande:

    Det är lätt att sitta kvar i sin livssituation. En kvinna som jag är mycket nära sedan långt tillbaka ville lämna sin relation och vara med mig. Hennes man är multimissbrukare och hon har mått väldigt dåligt under många år. Hon pratade om självmord rätt så ofta. När hon sökte professionell hjälp sa de att hon måste lämna honom. Men hon gjorde inte det. Och sen blev hon med barn. 


    Nu gråter hon ofta för att hon stannade kvar.


    Det där är mer ett fall av psykisk ohälsa som gör att hon beteende sig och tog beslutet att stanna kvar. TS man är bara ett kräk. Han visar dessutom tydligt vad han vill genom att dra sig undan från henne, inte ge henne förklaringar och inte håll sina ord
  • Anonym (Deppig)
    Anonym skrev 2024-03-07 09:43:27 följande:

    Ändra rubriken till.

    Han VILL inte


    Jag tror faktiskt att han vill. Kalla mig delusional om ni vill men jag är rätt säker på det. Däremot så kräver det mycket ork att ta tag i något som de har levt med i flera år, de har lärt sig att leva med varandra utan att längre tycka om varandra. Vår situation är rätt komplex och att välja ett liv tillsammans med mig är inte bara enkelt även om vi har djupa känslor för varandra.
    Ja, hans psykiska mående ställer också till det här. Och frågan är också om han verkligen tar tag i sitt äktenskap och avslutar som han borde (oavsett om det blir vi) så vet jag inte om jag kommer orka själv när han går ner i en depression igen. 
  • Anonym (hm)
    Anonym (Deppig) skrev 2024-03-07 13:22:09 följande:
    Jag tror faktiskt att han vill. Kalla mig delusional om ni vill men jag är rätt säker på det. Däremot så kräver det mycket ork att ta tag i något som de har levt med i flera år, de har lärt sig att leva med varandra utan att längre tycka om varandra. Vår situation är rätt komplex och att välja ett liv tillsammans med mig är inte bara enkelt även om vi har djupa känslor för varandra.
    Ja, hans psykiska mående ställer också till det här. Och frågan är också om han verkligen tar tag i sitt äktenskap och avslutar som han borde (oavsett om det blir vi) så vet jag inte om jag kommer orka själv när han går ner i en depression igen. 
    Du skriver i din trådstart att du vet att det aldrig kan bli ni. Han visar tydligt att han inte kommer lämna familjen, tex genom att ignorera dig, försvinna, avboka träffar, säga rakt ut att han inte vill ses med sina känslor som en lam förklaring. Ändå skriver du i slutet att du vill kunna övertala honom. Hur är inte det definitionen av delusional? 😐
  • Anonym
    Anonym (Deppig) skrev 2024-03-07 13:22:09 följande:
    Jag tror faktiskt att han vill. Kalla mig delusional om ni vill men jag är rätt säker på det. Däremot så kräver det mycket ork att ta tag i något som de har levt med i flera år, de har lärt sig att leva med varandra utan att längre tycka om varandra. Vår situation är rätt komplex och att välja ett liv tillsammans med mig är inte bara enkelt även om vi har djupa känslor för varandra.
    Ja, hans psykiska mående ställer också till det här. Och frågan är också om han verkligen tar tag i sitt äktenskap och avslutar som han borde (oavsett om det blir vi) så vet jag inte om jag kommer orka själv när han går ner i en depression igen. 
    I vilken ålder är ni, hur gamla är hans barn?
  • Anonym (Mannen)
    Anonym (hm) skrev 2024-03-07 13:43:52 följande:
    Du skriver i din trådstart att du vet att det aldrig kan bli ni. Han visar tydligt att han inte kommer lämna familjen, tex genom att ignorera dig, försvinna, avboka träffar, säga rakt ut att han inte vill ses med sina känslor som en lam förklaring. Ändå skriver du i slutet att du vill kunna övertala honom. Hur är inte det definitionen av delusional? 😐
    Han kanske är deprimerad. Det påverkar initiativförmågan kraftigt, det gör att man kan undvika och dra sig tillbaka.

    I grunden är det dock en soppa.
  • Anonym (hm)
    Anonym (Mannen) skrev 2024-03-07 14:09:13 följande:
    Han kanske är deprimerad. Det påverkar initiativförmågan kraftigt, det gör att man kan undvika och dra sig tillbaka.

    I grunden är det dock en soppa.
    Jag förstår vad du menar och hur du tänker, men är det den mest troliga förklaringen här? TS har haft en relation med en gift man. Den gifta mannen kommer med ständiga ursäkter till varför han inte kan vara i en relation med TS. Han undviker kontakt med henne, undviker att träffa henne och försvinner i perioder. Är det mest troligt att han är deprimerad och innerst inne verkligen vill vara med henne eller är det mest troligt att han inte vill lämna sin familj och hade TS som något roligt på sidan av, som nu börjar bli för komplicerat då TS hänger efter, skickar meddelande efter meddelande som hon själv skriver, och försöker övertala honom att lämna familjen? Kan det vara mer troligt att han faktiskt inte vill och att det lilla roliga han hade nu upplevs som en press från TS, något han inte ville ha när han gick in i otroheten. 
Svar på tråden Han vågar inte