Har han rätt hindra mig från att träffa barnen?

Du låter nästan som mitt ex. Till en början så kunde vi hitta på saker ihop med barnen osv som vänner. Men till slut fungerade det inte och jag sa ifrån. Anledningen till det för egen del var att han försökte få mig tillbaka och samtidigt så envisades han med att vi fortfarande var en familj. 

Ditt ex vill inte umgås med dig och därför tackar han nej till att följa med. Det handlar inte om barnen. 

 

 

 

 

 

Tycker din syn på det är otroligt märkligt. 

Ni är två föräldrar som separerat. Era barn har rätt till båda sina föräldrar - lika mycket tid. 
Att han inte vill träffa dig och barnen tillsammans har absolut noll att göra med om han vill träffa sina barn eller inte.

Han vill inte leka familj och träffa dig. Tycker du ska respektera det och sluta lägga dina personlig värderingar i varför det är så. Det skadar bara dina barn. 

Att man kan separera någon gång i livet och då behöva missa halva sina barns liv är något man får räkna med när man väljer att skaffa barn. För barn finns inte till för DIN skull utan barn har rätt till lika mycke tid med båda sina föräldrar. Umgänge med föräldrarr till för barnen skull. 

Men du får ju träffa barnen? Eller? Han vill väl bara inte hänga med dig hela tiden nu efter att ni har gjort slut, och det är ju helt normalt. Kan ju bli rätt kvävande, även om man fortfarande tycker om personen. Känns som att du måste acceptera att ni faktiskt har gjort slut och att han vill börja leva sitt liv på egen hand, utan att du är med på allt. 

Det är ju liksom en konsekvens av att gå isär när man har barn med någon, att man inte kan träffa barnen hela tiden när de är med den andre föräldern. 

Det här var intressant. Det funkade i början, men sen funkade det inte för att han försökte få dig tillbaka. Berättade du det för honom? 

Jag tycker inte att jag försöker få honom tillbaka, utan vi umgås bara som vänner/föräldrar. Men all feedback vad jag ska göra är värdefull. 

Ni behöver båda gå vidare. Att leka familj fast man inte är det tär på alla parter. Det ger också konstiga signaler till era barn. Gör ett tydligt 50-50-schema och håll er till det. I längden blir det bättre för er alla.

Du tycker det är otroligt märkligt att jag inte vill missa halva mina barns liv?

Ja, jag sa till honom att jag inte var intresserad utav honom och att vi inte längre var en familj. Han tyckte vi skulle umgås för barnens skull. Egentligen var det för hans skull. 

Fast om ni bara är vänner/föräldrar så behöver ni inte umgås som att ni vore en familj dvs åka på semestrar ihop, badhus, lekplatser etc. Han har ju markerat för dig nu att han inte vill. Som sagt det har inte med barnen att göra, Han vill umgås med de lika mycket som du men vill inte göra det med dig. 

Här gick det så långt att min yngsta vill knappt längre umgås med pappa och den äldre har knappt ingen kontakt med honom och vill/orkar inte med det heller. 

 

Även om du inte försöker få honom tillbaka så försöker du få honom ett leva mycket närmre dig än vad han egentligen vill. 

Det vill INGEN. Men det är den bittra sanningen som blir vid en separation.

Det handlar inte om att han inte vill att du ska träffa barnen, det handlar om att han vill odla en egen relation till dem utan dig. Han har valt att lämna DIG, inte barnen. Han måste få chans att starta sitt eget liv utan att du är med i allt.

Och chansen är god att ni kan skapa en god vänskaplig relation om du backar och ger honom andrum. Då kan ni mötas och hitta på saker mer avslappnat på sikt men just nu vill han separera från DIG.

Det är inte ett dugg märkligt. Men i praktiken kommer det bli svårt att fortsätta hänga med barnen på pappans veckor, efter en separation. Det är fullt normalt att han inte vill umgås med dig när han ska göra något med barnen, och det är något du behöver börja acceptera.