Anonym (....) skrev 2024-05-19 04:11:16 följande:
Jag tycker att vi borde vara mer öppna för älskare-/älskarinneförhållanden. I vissa andra länder - t.ex. Frankrike - är detta mer accepterat. Man ser mer realistiskt på mänskliga relationer där.
I Sverige ställs så många människor inför det HEMSKA dilemmat att välja mellan familjen och kärleken. Att offra familjen ger livslånga samvetskval och förstör eventuellt relationen till barnen, att offra den man blivit kär i och som älskar en tillbaka ger en lång tids sorg, och kanske grämelse livet ut. Varför skulle man inte kunna ha både och? Och speciellt om mannen/frun därhemma ändå har tappat intresset för sex - inte vill ha den biten av en längre.
Fast som jag fattat det på Frankrike är det för att man har en så förlegad syn på äktenskapet, att det är ett helvete att separera rent praktiskt. Så man träffar helt enkelt andra men är kvar i äktenskapet för att slippa skammen och byråkratin.
Visst nu är det här en tråd med impopulära åsikter, men vill ändå slänga in motargument här. Det du gör när du både har kvar kakan och äter upp den är att i det fallet offrar du barnen ur egoism, du skapar inte trygga uppväxtförhållanden när pappa är hos älskarinnan en helg nu och då, och mamman knullar grannen om kvällarna.
Min kontroversiella åsikt är istället att den stora majoriteten av olyckliga förhållanden beror på att man inte väljer partner med omsorg. Samma sak där, du har skaffat barn utan helhetsbilden, och då får du fan bita ihop och se till att ge dina barn en uppväxt utan separation eller älskarinnor, när du gjort det val du gjort.
Folk är sopor helt enkelt. Buhuhu hon vill inte knulla dagligen grinar man, fast det bör man ha räknat ut på hennes sexuella mönster redan innan barn.
I den stora majoriteten av de fallen var hon aldrig särskilt överkåt innan heller, men rent praktiskt var det lättare att få till lite oftare.