• Anonym (Hm)

    Adhd-diagnosernas ökning?

    I Aftonbladet idag fanns följande info:

    Socialstyrelsen uppskattar att andelen med adhd-diagnos kommer att fortsätta öka till 15 procent för pojkar respektive 11 procent för flickor innan utvecklingen planar ut.

    vad beror detta på? Om 15% av den manliga befolkningen anses ha adhd, är det inte uppseendeväckande mycket? Det låter i mina öron som en otroligt hög siffra.

  • Svar på tråden Adhd-diagnosernas ökning?
  • Anonym (Hm)
    AndreaBD skrev 2024-05-24 10:53:40 följande:

    Aftonbladet skriver ALLTID dumheter om ADHD. Jag har bojkotterat den tidningen i några år bara för detta. 

    Synd att du inte hade länk till socialstyrelsens skrivelse. Jag ger inte mycket på Aftonbladets tolkning. Kanske var de mer inne på att 15 % av pojkarna beter sig i skolan som om de hade ADHD. Och det är så, definitivt. Om inte fler. Men de har förstås inte alla ADHD, utan det är alla digitala medier. Tick-tock-generationen. 


    www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/fortsatt-kraftig-okning-av-adhd-diagnoser/

    Utifrån de data vi har är det nu 10,5 procent av pojkarna och sex procent bland flickorna som har en adhd- eller add-diagnos. Vi tror att andelen kommer att öka till 15 procent för pojkar och 11 procent för flickor innan utvecklingen skulle kunna plana ut. Men det bygger på att antalet nya fall inte fortsätter att öka, säger Peter Salmi.
  • AndreaBD
    Anonym (högtolågt) skrev 2024-05-24 11:24:00 följande:
    Jag det är väldigt höga siffror.

    Jag tror som flera andra varit inne på att det är samhället som är så utformat idag att dessa personlighetsdrag ses som svårigheter. Barn tvingas sitta stilla från tidig ålder, man fokuserar mycket på teoretisk kunskap, man lever ofta långt ifrån naturen både vad gäller kost, rörelse och återhämtning.

    Sen tror jag att den svenska skolan är synnerligen dålig för barn med ADHD eller autism. Den är rörig i sitt upplägg, med orimliga krav från tidig ålder, svårtolkade betygskriterier, digitala läromedel och att eleverna från tidig ålder ska leta reda på sin egen kunskap. Många barn klarar inte detta, och tvingas då få en diagnos för att få en rimlig skolgång. Om man istället gjorde skolan mer strukturerad skulle färre falla ut och behöva specialanpassningar.  

    Även skolmognadstest skulle kunna återinföras, man vet att barn födda på hösten oftare får diagnos, troligen för att de inte är mogna att börja skolan, men tvingas in i systemet trots det och då behöver diagnos för att få det stöd de behöver. Att få börja ett år senare i de fallen skulle kanske göra att de slipper få en diagnos för att klara skolan. 

    Och sen skulle man nog behöva återinföra mer av specialklasser. Inte som gamla tidens OBS-klasser där allt möjligt samlades, men mindre grupper och mer anpassningar för de som verkligen behöver. Fast färre skulle nog behöva det om hela skolan gjordes mer strukturerad.
    Du har rätt i många punkter där. Specialklasser/-grupper - det är fråga om resurser. Och just nu sparas det extremt igen. 

    Dock märker vi i skolan, jag jobbar själv på högstadiet, att nivån blir lägre, dvs. eleverna klarar inte av lika mycket alls. Det som var självklart för 20 år sedan, som eleverna gjorde självmant då, kan man knappt få de att göra nuförtiden. 

    Varken det teoretiska och den traditionella katederundervisningen (som brukar fungera bättre för barn med NPF än grupparbete och att leta själv efter information) eller det mer kreativa egna kunskapssökandet fungerar bra numera.  Jag har jobbat ganska länge på en specialskola, men märker nu när jag är tillbaka på vanlig högstadium,  att nutidens elever inte gör mycket självmant.  Det börjar med : Ta med er böcker till lektion, öppna boken och titta i texten när jag går igenom texten, kolla upp orden i styckeordlistan när de själva jobbar med en text. 

    Jag har även fått frågan, om de måste böja verbet nu också, och jag sa då tydligt att man alltid måste böja verbet (gäller tyska nu). De tror när de är klara med en sak så behöver de detta aldrig mer. Och så är det ju inte.  Jag tror att det beror på allt det digitala, att de tittar på videon på 4- 5 minuter på youtube, De fokuserar 5 minuter, mer går inte. Det var inte så för 20 år sedan! 

    Kanske kan föräldrarna hjälpa till där också, och t.ex. titta på någon långfilm med barnen ibland, läsa högt även till äldre barn, där de lyssnar en längre stund. Att träna uthålligheten är en bra idé.
  • TvillingmammaVästgöte
    AndreaBD skrev 2024-05-24 12:04:27 följande:
    Du har rätt i många punkter där. Specialklasser/-grupper - det är fråga om resurser. Och just nu sparas det extremt igen. 

    Dock märker vi i skolan, jag jobbar själv på högstadiet, att nivån blir lägre, dvs. eleverna klarar inte av lika mycket alls. Det som var självklart för 20 år sedan, som eleverna gjorde självmant då, kan man knappt få de att göra nuförtiden. 

    Varken det teoretiska och den traditionella katederundervisningen (som brukar fungera bättre för barn med NPF än grupparbete och att leta själv efter information) eller det mer kreativa egna kunskapssökandet fungerar bra numera.  Jag har jobbat ganska länge på en specialskola, men märker nu när jag är tillbaka på vanlig högstadium,  att nutidens elever inte gör mycket självmant.  Det börjar med : Ta med er böcker till lektion, öppna boken och titta i texten när jag går igenom texten, kolla upp orden i styckeordlistan när de själva jobbar med en text. 

    Jag har även fått frågan, om de måste böja verbet nu också, och jag sa då tydligt att man alltid måste böja verbet (gäller tyska nu). De tror när de är klara med en sak så behöver de detta aldrig mer. Och så är det ju inte.  Jag tror att det beror på allt det digitala, att de tittar på videon på 4- 5 minuter på youtube, De fokuserar 5 minuter, mer går inte. Det var inte så för 20 år sedan! 

    Kanske kan föräldrarna hjälpa till där också, och t.ex. titta på någon långfilm med barnen ibland, läsa högt även till äldre barn, där de lyssnar en längre stund. Att träna uthålligheten är en bra idé.

    Exakt sammma kan man läsa i tidningen Ämnesläraren, elevernas uthållighet rasar. Detta är riktigt farligt, men inte så många verkar bry sig. Lärarna talar om mer resurser i skolan, men det är ju vare sig problemet eller lösningen. 


    Barnens uppväxt och fostran måste föräldrarna ta ansvar för. Men starkare rekommendationer mot användning av sociala medier måste antagligen ges, som man nu gjort i Frankrike. 


    Och TikTok borde nog förbjudas, det är antagligen Kinas sätt att förstöra Väst, genom att sänka våra barns koncentrationsförmåga kommer ju Kina äntligen nå sitt mål på sikt, genom att ta över världsherraväldet från västmakterna. 

  • Anonym (högtolågt)
    AndreaBD skrev 2024-05-24 12:04:27 följande:
    Du har rätt i många punkter där. Specialklasser/-grupper - det är fråga om resurser. Och just nu sparas det extremt igen. 

    Dock märker vi i skolan, jag jobbar själv på högstadiet, att nivån blir lägre, dvs. eleverna klarar inte av lika mycket alls. Det som var självklart för 20 år sedan, som eleverna gjorde självmant då, kan man knappt få de att göra nuförtiden. 

    Varken det teoretiska och den traditionella katederundervisningen (som brukar fungera bättre för barn med NPF än grupparbete och att leta själv efter information) eller det mer kreativa egna kunskapssökandet fungerar bra numera.  Jag har jobbat ganska länge på en specialskola, men märker nu när jag är tillbaka på vanlig högstadium,  att nutidens elever inte gör mycket självmant.  Det börjar med : Ta med er böcker till lektion, öppna boken och titta i texten när jag går igenom texten, kolla upp orden i styckeordlistan när de själva jobbar med en text. 

    Jag har även fått frågan, om de måste böja verbet nu också, och jag sa då tydligt att man alltid måste böja verbet (gäller tyska nu). De tror när de är klara med en sak så behöver de detta aldrig mer. Och så är det ju inte.  Jag tror att det beror på allt det digitala, att de tittar på videon på 4- 5 minuter på youtube, De fokuserar 5 minuter, mer går inte. Det var inte så för 20 år sedan! 

    Kanske kan föräldrarna hjälpa till där också, och t.ex. titta på någon långfilm med barnen ibland, läsa högt även till äldre barn, där de lyssnar en längre stund. Att träna uthålligheten är en bra idé.
    Precis, och då är det ju fråga om det är diagnos eller om det är förändringen av skolan och samhället. 

    För 20 år sedan hade alla de fina reformerna från 90-talet fått ordentligt fäste.  Friskolereformen med alla negativa konsekvenser det har medfört. Även kommunaliseringen var genomförd och konsekvenserna av den började bli alltmer kännbara. Läroplanen och betygssystemet som infördes var även det helt etablerat och infört. Och allt detta har gjort den svenska skolan till den kanske sämsta i världen. Med barnen som de stora förlorarna. Och diagnoserna börjar skjuta i höjden. 

    Tik-tok har inte funnits så länge, men visst har även det påverkat barnens möjligheter till utveckling. Men jag tror att även de enorma barngrupperna på förskolan och den alltmer röriga skolgången påverkar barnen negativt. 

    Har dina elever böcker????

    Mina barn (som går i åttan, resp sista året på gymnasiet) har inte haft en enda bok sedan lågstadiet. Utan det har varit lösa blad, söka själv på nätet eller tom en lärare som kopierade en annan elevs anteckningar och använde som läromedel. De har knappt heller hållit en penna, utan allt har varit på I-pad, sedan lågstadiet.

    Och i min fina kommun så köpte man in I-pad till alla skolelever, men fick då slut på pengar och sparade då in på in alla specialpedagoger, kuratorer och annat löst folk som behövdes mindre än I-pads.
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (högtolågt) skrev 2024-05-24 12:17:07 följande:
    Precis, och då är det ju fråga om det är diagnos eller om det är förändringen av skolan och samhället. 

    För 20 år sedan hade alla de fina reformerna från 90-talet fått ordentligt fäste.  Friskolereformen med alla negativa konsekvenser det har medfört. Även kommunaliseringen var genomförd och konsekvenserna av den började bli alltmer kännbara. Läroplanen och betygssystemet som infördes var även det helt etablerat och infört. Och allt detta har gjort den svenska skolan till den kanske sämsta i världen. Med barnen som de stora förlorarna. Och diagnoserna börjar skjuta i höjden. 

    Tik-tok har inte funnits så länge, men visst har även det påverkat barnens möjligheter till utveckling. Men jag tror att även de enorma barngrupperna på förskolan och den alltmer röriga skolgången påverkar barnen negativt. 

    Har dina elever böcker????

    Mina barn (som går i åttan, resp sista året på gymnasiet) har inte haft en enda bok sedan lågstadiet. Utan det har varit lösa blad, söka själv på nätet eller tom en lärare som kopierade en annan elevs anteckningar och använde som läromedel. De har knappt heller hållit en penna, utan allt har varit på I-pad, sedan lågstadiet.

    Och i min fina kommun så köpte man in I-pad till alla skolelever, men fick då slut på pengar och sparade då in på in alla specialpedagoger, kuratorer och annat löst folk som behövdes mindre än I-pads.
    I snitt ägnar barn mellan åtta och 18 år sju timmar om dagen åt nöjessurfande på telefon eller iPad. Så det är uppenbarligen knappast skolan som stressar barnen. Föräldrar måste sätta gränser för barnens mobilanvändare. Speciellt blir man ta telefonen på natten då många skolelever sover för lite. Kan ju vara en förklaring till deras låga koncentrationsförmåga och brist på uthållighet. 
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (högtolågt) skrev 2024-05-24 12:17:07 följande:
    Precis, och då är det ju fråga om det är diagnos eller om det är förändringen av skolan och samhället. 

    För 20 år sedan hade alla de fina reformerna från 90-talet fått ordentligt fäste.  Friskolereformen med alla negativa konsekvenser det har medfört. Även kommunaliseringen var genomförd och konsekvenserna av den började bli alltmer kännbara. Läroplanen och betygssystemet som infördes var även det helt etablerat och infört. Och allt detta har gjort den svenska skolan till den kanske sämsta i världen. Med barnen som de stora förlorarna. Och diagnoserna börjar skjuta i höjden. 

    Tik-tok har inte funnits så länge, men visst har även det påverkat barnens möjligheter till utveckling. Men jag tror att även de enorma barngrupperna på förskolan och den alltmer röriga skolgången påverkar barnen negativt. 

    Har dina elever böcker????

    Mina barn (som går i åttan, resp sista året på gymnasiet) har inte haft en enda bok sedan lågstadiet. Utan det har varit lösa blad, söka själv på nätet eller tom en lärare som kopierade en annan elevs anteckningar och använde som läromedel. De har knappt heller hållit en penna, utan allt har varit på I-pad, sedan lågstadiet.

    Och i min fina kommun så köpte man in I-pad till alla skolelever, men fick då slut på pengar och sparade då in på in alla specialpedagoger, kuratorer och annat löst folk som behövdes mindre än I-pads.
    Vi köpte böcker till våra barn när de gick på högstadiet . Matteboken och även i naturkunskap. För de fick inte böcker i skolan. Hur skulle vi kunna hjälpa dem hemma utan bok? Men jag beställde jättefina böcker på nätet som förklarade matten på ett pedagogiskt sätt. 
  • Anonym (S)
    TvillingmammaVästgöte skrev 2024-05-24 12:29:02 följande:
    I snitt ägnar barn mellan åtta och 18 år sju timmar om dagen åt nöjessurfande på telefon eller iPad. Så det är uppenbarligen knappast skolan som stressar barnen. Föräldrar måste sätta gränser för barnens mobilanvändare. Speciellt blir man ta telefonen på natten då många skolelever sover för lite. Kan ju vara en förklaring till deras låga koncentrationsförmåga och brist på uthållighet. 
    Visst, det är ohälsosam fritidssyssla, men det fråntar ju inte att fokuseringen på digitala verktyg i skolan minskar förmågan att skriva för hand, att koncentrera sig, osv. på PLATS I SKOLAN. 

    Det förvärras såklart av att barnen även använder plattor och datorer på fritiden, men att det liksom är en central del av undervisningen kan inte vara gynnsamt.

    Man läser på ett annat sätt på en skärm och i en bok, där läsning i bok är att föredra.
    Man lär sig också att stava bättre när man skriver för hand, men skolorna är ju liksom tvingade att lära barnen att använda plattor och datorer, enligt läroplanen. Det premieras enligt läroplanen, och ses som "pedagogiskt", vilka grunder de antagandena vilar på vet jag inte. 

     
  • Anonym (Hm)

    Okej, så är allas åsikter att skärmar enskilt skapat 15% ADHD-utfall bland pojkpopulationen eller har det här bara slagit över i en skärmar-är-skälet-för-precis-allt-ont- diskussion igen?

  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (S) skrev 2024-05-24 12:54:21 följande:
    Visst, det är ohälsosam fritidssyssla, men det fråntar ju inte att fokuseringen på digitala verktyg i skolan minskar förmågan att skriva för hand, att koncentrera sig, osv. på PLATS I SKOLAN. 

    Det förvärras såklart av att barnen även använder plattor och datorer på fritiden, men att det liksom är en central del av undervisningen kan inte vara gynnsamt.

    Man läser på ett annat sätt på en skärm och i en bok, där läsning i bok är att föredra.
    Man lär sig också att stava bättre när man skriver för hand, men skolorna är ju liksom tvingade att lära barnen att använda plattor och datorer, enligt läroplanen. Det premieras enligt läroplanen, och ses som "pedagogiskt", vilka grunder de antagandena vilar på vet jag inte. 

     
    Nej, jag håller med, skolorna borde gå ifrån de digitala verktygen , åtminstone i de lägre klasserna.
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (Hm) skrev 2024-05-24 13:00:17 följande:

    Okej, så är allas åsikter att skärmar enskilt skapat 15% ADHD-utfall bland pojkpopulationen eller har det här bara slagit över i en skärmar-är-skälet-för-precis-allt-ont- diskussion igen?


    Stress hos mödrar skapar epigenetisk förändring så att barnen blir mindre stresståliga.
    Barnen sover för lite.
    Familjerna är stressadeoch det påverkar också barnen 
    Barnen använder skärm sju timmar per dygn och trönar aldrigpå uthållighet och djupare koncentration.
    Skolan fungerar dåligt och barnen får inte böcker.
Svar på tråden Adhd-diagnosernas ökning?