Goneril skrev 2024-08-05 13:05:46 följande:
Den anonyme Göran tycker inte man behöver känna lojalitet mot sina arbetskamrater, det är hans val. Som mellanchef, FInans, var det inte roligt med underställda med den inställningen. Många 60-timmarsveckor blev det, men jag klagar inte, jag var välbetald, dock hade det varit kul att gå hem någon fredag före 20 00, eller komma från resa före 23 00. Det som man kan tänka på är att kollegor med Görans attityd snart märks i en organisation och avancemang, befordran eller chefskap ligger långt bort, den där extra bonusen likaså. Var och en sin egen lyckas smed. Rätt fint idag när pensionen ger möjlighet att "leva loppan", många resor och restaurangbesök. Något att väga in i resonemanget.
jag har alltid tagit ansvar för mitt arbete. Gjort mitt bästa styrt upp saker som kunnat bli fel pga kollegor som INTE tagit ansvar.
jag har insett att det aldrig gynnat mig. Tvärtom. Jag mår dåligt om jag INTE gör det. Personer som inte tar ansvar inte ens är medvetna om hur dåligt de arbetar blir aldrig kritiserade. De kommer alltid undan.
jag kan inte förstå hur det kan bli så.
nej jag anser inte att jag är bättre pga detta.
men jag vill att vi ska bli bemötta på samma sätt.
jag har blivit uppgiven. Jag har förlorat lusten att ta egna intiativ ansvar och vara drivande. Det slutar alltid på samma sätt.
vi som är drivande får alltid göra mer. får mer kritik om vi inte ständigt håller tempot uppe.
tydligen är det så här.
man ska göra som chefen säger även om det bli ett sämre resultat. Det viktigaste är om det ser bra ut, inte vad resultatet blir.
ofta har chefen ingen erfarenhet av det praktiska arbetet.
där uppmärksammar hen inte att resultatet är dåligt.
det är vad chefen tycker är ett bra resultat som räknas och chefens chef litar 100% på chefen.
vi längst ner är inget värda. Chefen vill bara presentera fina siffror för imponera i förhoppning att bli befordrad
vi jobbar ihjäl oss och någon annan för belöningen.
så funkar även offentlig sektor.
många kvinnor sliter ut sig för att politikerna inte förstår verksamheten. De ser bara pengar. Besparingar effektiviseringar. De struntar i arbetsvillkoren arbetsmiljön och kvaliteten medborgarna får.
politikerna håller tyst de vill inte bli obekväma. Räcker inte pengarna höjer de avgifter och skatter.
det är verkligheten.