• Anonym (Rädd)

    Lämnas om inte behåller barnet

    Vi har redan ett barn på 7.5 år. Nu är jag gravid och jag är osäker om vår situation klarar ett barn till. 
    Jag har en sjukdom som gör att jag inte har mycket kraft, jag är sjukskriven och behöver vila mycket. Vi bor i en mycket liten trea. 

    Vet inte hur jag skulle ha kraften av allt vad ett litet barn innebär. Han menar på att allting löser sig. Han tycker det känns för jobbigt att göra en abort, så han säger att då kommer han må för dåligt och tänka varje år på hur gammal barnet hade varit osv. Han säger att han bara ser en utväg, att lämna mig då.

    Vi hade det ju bra vi tre, redan ett barn kan vara tungt pga energibrist ibland, men värsta tiden är över, hon blir större och finns bara en att koncentrera sig på. Man vet ju aldrig vilket barn man får. Vårt barn vi har nu finns ju redan, lämnar han mig påverkas ju våra liv mer, och vårt barns liv rivs upp på ett helt annat sätt.

  • Svar på tråden Lämnas om inte behåller barnet
  • Nässelfjärilen

    Å ena sidan har han rätt att uttrycka sina tankar och känslor kring en eventuell abort och det må vara en bister sanning men samtidigt så kan han ju inte rå för hur han känner. 

    Å andra sidan så är det sjukt manipulativt att berätta att han kommer att lämna dig, bryta upp er familj, om du genomgår något du absolut inte vill eller viktigare; orkar. 

    "Det löser sig" är det mest naiva tankesätt man kan ha och så lättvindigt när det kommer till ett barn. Ja, självklart löser det sig men till vilken bekostnad? Ditt mående? Er familjedynamik? Har du ork nog att vara ensamstående?

    För det finns inga garantier och man måste ta med ALLT i beräkningen. Jag (som är frisk och kry) har t.ex. valt att stanna vid två barn då jag absolut inte vill vara ensamstående med tre barn. Trots att jag har ett stabilt förhållande så finns det alltid en risk; jag är helt enkelt realistisk. 

    Folk verkar skaffa barn lättvindigt och utan eftertanke. Stå på dig. Du vet vad DU orkar. Väljer han att lämna dig så står du iaf där med ett barn du orkar med istället för två.

  • Anonym (Syster)

    Låt honom lämna dig. Och även om han inte gör det så borde du, för nu har du facit på att er "kärlek" (eller åtminstone relation) bara är något värd så länge han får bestämma hur den ska se ut, bestämma över dig, över er familj. En man som kan kasta bort sin livspartner så lättvindigt älskar henne inte. Han vill bara ha det på sitt sätt.

  • Anonym (Carl)

    inte för att jag tycker man ska skaffa barn mot sin vilja, men varför måste det huvudsakligen vara du som tar hand om babyn? Om ni väljer att behålla kan han ju ta föräldraledigheten själv, mer eller mindre. Det är ju inte som att du måste amma osv, särskilt inte när du inte mår tillräckligt bra.

  • Jemp

    Risken finns ju att även OM du skulle behålla, så tar förhållandet slut ändå. 

  • Anonym (Kl)

    Jag hade absolut inte skaffat ett barn till. Du är ju sjukskriven= orkar inte med livet som det är redan. Det vore inte sjysst mot det barnet du redan har. 
    Tråkigt för den som gjort dig gravid att han tar det så hårt, men han låter otroligt naiv. Och om han lämnar dig med två barn är ni f*cked!

  • Anonym (M)

    Jag är kvinna men jag hade nog också haft svårt att fortsätta med en partner som vill välja abort och utsätta mig för det traumat. Vi har ju båda redan gjort vårt val att göra barnet.

  • Anonym (ABC)
    Anonym (Carl) skrev 2025-01-25 14:59:06 följande:

    inte för att jag tycker man ska skaffa barn mot sin vilja, men varför måste det huvudsakligen vara du som tar hand om babyn? Om ni väljer att behålla kan han ju ta föräldraledigheten själv, mer eller mindre. Det är ju inte som att du måste amma osv, särskilt inte när du inte mår tillräckligt bra.


    Det går inte att resonera på det viset när det handlar om ett barn. 
    Har hört och läst liknande resonemang i samband med inlägg där det omvända gäller, dvs när kvinnan vill ha ett till barn och inte mannen.
    Att hon då lovar att ta precis allt.
    Men det funkar ju inte så. 
  • Anonym (ABC)
    Nässelfjärilen skrev 2025-01-25 14:32:32 följande:

    Å ena sidan har han rätt att uttrycka sina tankar och känslor kring en eventuell abort och det må vara en bister sanning men samtidigt så kan han ju inte rå för hur han känner. 

    Å andra sidan så är det sjukt manipulativt att berätta att han kommer att lämna dig, bryta upp er familj, om du genomgår något du absolut inte vill eller viktigare; orkar. 

    "Det löser sig" är det mest naiva tankesätt man kan ha och så lättvindigt när det kommer till ett barn. Ja, självklart löser det sig men till vilken bekostnad? Ditt mående? Er familjedynamik? Har du ork nog att vara ensamstående?

    För det finns inga garantier och man måste ta med ALLT i beräkningen. Jag (som är frisk och kry) har t.ex. valt att stanna vid två barn då jag absolut inte vill vara ensamstående med tre barn. Trots att jag har ett stabilt förhållande så finns det alltid en risk; jag är helt enkelt realistisk. 

    Folk verkar skaffa barn lättvindigt och utan eftertanke. Stå på dig. Du vet vad DU orkar. Väljer han att lämna dig så står du iaf där med ett barn du orkar med istället för två.


    Mycket klokskap här!
    Det kommer absolut inte lösa sig!
    Och det är mycket möjligt att den här relationen kommer att ta slut pga hur endera part förhållit sig till grundfrågan i det här dilemmat. Ord som blivit sagda. Känslor som ligger kvar.
    Men tyvärr gäller det oavsett om ni behåller barnet än om ni inte behåller det.
    Förutsättningarna för DIG att må bra lär dock vara större om du följer ditt hjärta i den här frågan. Då har du förutsättningar att räcka till för att hela dig själv och finnas för din sjuåring. 

    Sjukt manipulativt också att sitta och säga att det är så sorgligt att bara vara tre och att ert barn inte får några syskon. Det blir vad man gör det till vill jag säga som har ett barn. Det blir lite viktigare att knyta övrig släkt och vänner nära om/när man är själv med barn eller stannar vid ett barn. Men det är inte så att hela livet blir i gråskala. 

    Hade det varit lika sorgligt och hade han gått runt och öst den gallan över dig om du inte blivit gravid igen och det inte kommit något syskon?

    Man kan ha hur fina och välgenomtänkta tankar kring sin familjebildning som helst INNAN man får barn. Sen händer saker i livet som får stor påverkan och man omvärderar och landar i andra beslut. 
  • Anonym (Carl)

    Det sa jag inte heller. Det var en svar på att ts räknade med att det mesta runt babyn hamnar på ts. Och så behöver det ju inte vara. Till att börja med kan ju partnern ta största delen av föräldraledigheten. Givetvis kommer ts ändå behöva vara mamma till sitt barn. Men behöver inte vara den som tar hand om barnet mest för att hon är kvinna.


    Anonym (ABC) skrev 2025-01-25 16:25:16 följande:
    Det går inte att resonera på det viset när det handlar om ett barn. 
    Har hört och läst liknande resonemang i samband med inlägg där det omvända gäller, dvs när kvinnan vill ha ett till barn och inte mannen.
    Att hon då lovar att ta precis allt.
    Men det funkar ju inte så. 
  • Anonym (grrrrrrrrr)

    Och vad ska du göra nästa gång han hotar med att lämna dig med barn då, när något inte passar herrn?

    Resonera utifrån att du måste klara av ditt barn/dina barn själv i framtiden för det låter onekligen som en större än 50-50 risk att det blir så, med hans attityd.

    (Risken normalt sett är 50-50 att man stannar ihop eller separerar med barn)

    Jag hade sagt att hans hot övertygade mig om att abort är det vettigaste beslutet, eftersom han beter sig som en diktator.

Svar på tråden Lämnas om inte behåller barnet