• Anonym (B)

    BF februari 2026 🌷

    Hittade ingen tråd för oss som väntar februaribebis. Här kan vi följas åt 🌼

    Hur går det för er? Hur mår ni? 

  • Svar på tråden BF februari 2026 🌷
  • Rosen3
    Anonym (Ardnane) skrev 2025-07-15 20:08:12 följande:
    Förstår det, men förhoppningsvis kommer ni därifrån med mer hopp imorgon ❤️ Ultraljud är pissjobbigt när man fått negativa besked tidigare 💔 Det är enda gångerna jag känner att jag mår riktigt illa, i väntrummet innan ultraljud. Hoppas det är er tur att gå i mål denna gången 🙏
    Tack för omtanken ❤️ Vi får se hur det går imorgon 💓
  • Ninja2022

    Jag var hos bm i torsdags, ett andra besök i slutet av v 10. Lite besviken är jag ändå då den enda annorlunda kontrollen man gör i mitt fall är att man byter ut RUL i v18-20 som görs av bm till en organscreening som utförs av läkare men fortfarande i samma vecka och exakt samma antal ul om inget skulle behöva kollas upp igen. Jag sa att jag verkligen inte vill hamna i sitsen igen att behöva gå 2 veckor med en bebis som rör sig i magen med vetskapen att den inte kommer överleva, bara för att få ett beslut av socialstyrelsen pga passerande av v18. Jag frågade om man inte kan göra en koll i v16-17 istället, vet att dom säkert inte kan uttala sig om allt då men man ser ju om nåt är supertokigt som sist. Det skulle tas vidare med läkare. 

    Frågade även om nipt och det skulle bm ta vidare med läkare också. Ser i min journal nu att det ser beviljat ut igår pga psykisk anledning för min del. Då det inte var en genetiskt orsak sist så räknas inte kromosomavvikelser in där tydligen. Jag hoppas att jag nu snart ska få en tid för det och ul. Det bokades inget tidigt ul alls men blev erbjuden en tid först i v 14 innan jag tog upp frågan om nipt. Känns som om man inte riktigt blir omfamnad av vården på det sättet man hade velat ärligt talat.

    Jag orkar inte heller tala för min sak just nu, jag mår psykiskt väldigt dåligt även om jag fysiskt mår rätt bra i graviditeten. Ska egentligen börja jobba nästa vecka efter 3 veckors semester men den oron jag bär på är förlamande, den stegrar bara ju mer veckorna går och jag inte vet hur det står till med allt. Jag vet inte hur jag kommer fixa det när jag heller inte orkar berätta på jobbet ännu innan jag vet om det ser bra ut.


    Jag jobbar också på veterinärklinik med allt vad det innebär och det är ett högt tempo, man måste vara skarp i hjärnan och socialt hantera alla möjliga situationer med djur och djurägare. Det är otroligt krävande i stunder där man själv inte mår bra 🙃 

    Jag får ta det som det kommer och behöver jag vara hemma tills jag fått ett ultraljud och kontroll på situationen så försöker jag få mig att känna att det ska vara okej. Jag har aldrig varit i denna situationen innan så jag inte har kontroll över mina känslor eller hur mitt psyke reagerar. Är normalt sett inte en orolig människa eller övertänkare i onödan men mina tidigare erfarenhetet har ju tydligen ändrat på det.

    Lite förtvivlade tankar från mig men jag försöker leva på ändå så normalt jag kan och försöker känna av lyckan när den dyker upp! 🥰 
  • Anonym (Saltakatten)
    Ninja2022 skrev 2025-07-15 22:02:13 följande:

    Jag var hos bm i torsdags, ett andra besök i slutet av v 10. Lite besviken är jag ändå då den enda annorlunda kontrollen man gör i mitt fall är att man byter ut RUL i v18-20 som görs av bm till en organscreening som utförs av läkare men fortfarande i samma vecka och exakt samma antal ul om inget skulle behöva kollas upp igen. Jag sa att jag verkligen inte vill hamna i sitsen igen att behöva gå 2 veckor med en bebis som rör sig i magen med vetskapen att den inte kommer överleva, bara för att få ett beslut av socialstyrelsen pga passerande av v18. Jag frågade om man inte kan göra en koll i v16-17 istället, vet att dom säkert inte kan uttala sig om allt då men man ser ju om nåt är supertokigt som sist. Det skulle tas vidare med läkare. 

    Frågade även om nipt och det skulle bm ta vidare med läkare också. Ser i min journal nu att det ser beviljat ut igår pga psykisk anledning för min del. Då det inte var en genetiskt orsak sist så räknas inte kromosomavvikelser in där tydligen. Jag hoppas att jag nu snart ska få en tid för det och ul. Det bokades inget tidigt ul alls men blev erbjuden en tid först i v 14 innan jag tog upp frågan om nipt. Känns som om man inte riktigt blir omfamnad av vården på det sättet man hade velat ärligt talat.

    Jag orkar inte heller tala för min sak just nu, jag mår psykiskt väldigt dåligt även om jag fysiskt mår rätt bra i graviditeten. Ska egentligen börja jobba nästa vecka efter 3 veckors semester men den oron jag bär på är förlamande, den stegrar bara ju mer veckorna går och jag inte vet hur det står till med allt. Jag vet inte hur jag kommer fixa det när jag heller inte orkar berätta på jobbet ännu innan jag vet om det ser bra ut.


    Jag jobbar också på veterinärklinik med allt vad det innebär och det är ett högt tempo, man måste vara skarp i hjärnan och socialt hantera alla möjliga situationer med djur och djurägare. Det är otroligt krävande i stunder där man själv inte mår bra 🙃 

    Jag får ta det som det kommer och behöver jag vara hemma tills jag fått ett ultraljud och kontroll på situationen så försöker jag få mig att känna att det ska vara okej. Jag har aldrig varit i denna situationen innan så jag inte har kontroll över mina känslor eller hur mitt psyke reagerar. Är normalt sett inte en orolig människa eller övertänkare i onödan men mina tidigare erfarenhetet har ju tydligen ändrat på det.

    Lite förtvivlade tankar från mig men jag försöker leva på ändå så normalt jag kan och försöker känna av lyckan när den dyker upp! 🥰 

    Gud vad jag blir ledsen för din skull, och förbannad på vården 😠 Den är verkligen inte alls jämlik i vårt avlånga land.

    Jag har ju gått igenom samma sak som dig och förstår verkligen oron över att inte få veta så snabbt man kan, för det går ju att veta hur det står till med fostret betydligt tidigare än vid RUL. Finns ju aldrig garantier för fullt friska bebisar men har man den historien som vi har så lugnar det ändå avsevärt att iaf komma förbi det som var fel sist.


    Fick själv panik och ångest när jag fick hem första kallelsen på NIPT och ultraljud och tyckte det var sent. Kunde inte heller tala för min sak så min man ringde och då fick vi faktiskt en tidigare tid. Är ju så jäkla dumt att vården skiljer så mkt i landet, orättvist.


    Mest troligt är er bebis helt frisk denna gång, oddsen är på din sida, och på min, men det är svårt att känna att det räcker när man har det bagage som vi har. Hoppas allt blir bra för er 💕🌈🙏🏻 Du verkar ändå ha en bra inställning och försöker ditt bästa med att kämpa på.

  • Anonym (Ardnane)
    Ninja2022 skrev 2025-07-15 22:02:13 följande:

    Jag var hos bm i torsdags, ett andra besök i slutet av v 10. Lite besviken är jag ändå då den enda annorlunda kontrollen man gör i mitt fall är att man byter ut RUL i v18-20 som görs av bm till en organscreening som utförs av läkare men fortfarande i samma vecka och exakt samma antal ul om inget skulle behöva kollas upp igen. Jag sa att jag verkligen inte vill hamna i sitsen igen att behöva gå 2 veckor med en bebis som rör sig i magen med vetskapen att den inte kommer överleva, bara för att få ett beslut av socialstyrelsen pga passerande av v18. Jag frågade om man inte kan göra en koll i v16-17 istället, vet att dom säkert inte kan uttala sig om allt då men man ser ju om nåt är supertokigt som sist. Det skulle tas vidare med läkare. 

    Frågade även om nipt och det skulle bm ta vidare med läkare också. Ser i min journal nu att det ser beviljat ut igår pga psykisk anledning för min del. Då det inte var en genetiskt orsak sist så räknas inte kromosomavvikelser in där tydligen. Jag hoppas att jag nu snart ska få en tid för det och ul. Det bokades inget tidigt ul alls men blev erbjuden en tid först i v 14 innan jag tog upp frågan om nipt. Känns som om man inte riktigt blir omfamnad av vården på det sättet man hade velat ärligt talat.

    Jag orkar inte heller tala för min sak just nu, jag mår psykiskt väldigt dåligt även om jag fysiskt mår rätt bra i graviditeten. Ska egentligen börja jobba nästa vecka efter 3 veckors semester men den oron jag bär på är förlamande, den stegrar bara ju mer veckorna går och jag inte vet hur det står till med allt. Jag vet inte hur jag kommer fixa det när jag heller inte orkar berätta på jobbet ännu innan jag vet om det ser bra ut.


    Jag jobbar också på veterinärklinik med allt vad det innebär och det är ett högt tempo, man måste vara skarp i hjärnan och socialt hantera alla möjliga situationer med djur och djurägare. Det är otroligt krävande i stunder där man själv inte mår bra 🙃 

    Jag får ta det som det kommer och behöver jag vara hemma tills jag fått ett ultraljud och kontroll på situationen så försöker jag få mig att känna att det ska vara okej. Jag har aldrig varit i denna situationen innan så jag inte har kontroll över mina känslor eller hur mitt psyke reagerar. Är normalt sett inte en orolig människa eller övertänkare i onödan men mina tidigare erfarenhetet har ju tydligen ändrat på det.

    Lite förtvivlade tankar från mig men jag försöker leva på ändå så normalt jag kan och försöker känna av lyckan när den dyker upp! 🥰 
    Vården är så himla fyrkantig, mam önskar de kunde mött upp era behov lite mer. Fullt förståeligt att oroa sig och vilja ha svar så tidigt som möjligt ❤️ Det är inte ett alternativ för er att boka ett privat ultraljud innan rul? 
  • Rosen3


    Precis varit på ultraljud! Ett levande foster med ett pickande hjärta i vecka 7+5! Såå glad och förvånad! Vågar inte tro att det ska gå vägen än dock efter alla våra missfall! Men nu kan jag vara lite lugn för stunden ❤️


     

  • KaprifolSol

    Fantastiskt! Härligt att få svart på vitt att det finns ett litet liv inom en! Hoppas att allt går bra för er även framöver ❤️


    Rosen3 skrev 2025-07-16 15:28:00 följande:


    Precis varit på ultraljud! Ett levande foster med ett pickande hjärta i vecka 7+5! Såå glad och förvånad! Vågar inte tro att det ska gå vägen än dock efter alla våra missfall! Men nu kan jag vara lite lugn för stunden ❤️


     


  • Anonym (Ardnane)
    Rosen3 skrev 2025-07-16 15:28:00 följande:


    Precis varit på ultraljud! Ett levande foster med ett pickande hjärta i vecka 7+5! Såå glad och förvånad! Vågar inte tro att det ska gå vägen än dock efter alla våra missfall! Men nu kan jag vara lite lugn för stunden ❤️


     


    Grattis 🥰 
    Denna graviditet har ni aldrig haft innan, hoppas ni kan slappna av mer efter ultraljudet i andra trimestern ❤️
  • Anonym (Ardnane)

    Jag är inne och jobbar denna veckan pga semestrar och min kollega frågade mig det konstigaste igår; 
    -du är inte så gravid att du inte kommer tillbaka och jobbar i höst? Jag blev helt ställd, som tur var vi på varsitt kontor så jag kunde bara svara nej och låtsas jobba vidare. Men hon kan omöjligt veta, det är bara jag och min sambo som vet 😅 

    Så idag var jag iväg på inskrivning och gjorde mitt bästa att prata bort varför jag var borta över en timme 🙈 kom iallafall ihåg att ta av plåstret från stick i fingret innan jag kom in igen. 


    Jag som trodde vi skulle göra kub i v 13+dag fick reda på att de försöker lägga det så nära 12+4 som möjligt. Jag hoppas de lägger det åt det senare hållet för rul kommer vara så långt bort. Men kub och nipt kommer ge svar nära varann så det är skönt det åtminstone. Sen är inte nästa besök hos bm förrän efter rul, men om jag blir orolig mellan ultraljuden kan jag ringa så får jag komma in och lyssna i allafall från v15-16 ❤️

    Jag hade moderkakan i lågt i framvägg förra gången och kände så lite rörelser, så det var så många gånger in på förlossningen mellan v 24 och 41 att vi inte ens kunde räkna. Men min bm sa att det inte finns någon ökad risk att den hamnar i fram igen utan är bara slumpen. Förra gången var det ju enkelt att sitta och vänta på förlossningen (man är ju inte första prio av naturliga orsaker) men det är ju inte lika enkelt när man har en liten hemma. Så hoppas lillasyskon ska vara en livlig en som känns ordentligt 🙏

  • Anonym (Saltakatten)
    Rosen3 skrev 2025-07-16 15:28:00 följande:


    Precis varit på ultraljud! Ett levande foster med ett pickande hjärta i vecka 7+5! Såå glad och förvånad! Vågar inte tro att det ska gå vägen än dock efter alla våra missfall! Men nu kan jag vara lite lugn för stunden ❤️


     


    Härligt 😍 Risken minskar mycket när allt ser bra ut i v 8, men jag vet precis hur det är med oro och noja när man varit med om förluster tidigare. Men det kommer säker gå superbra denna gång 🙏🏻🌈
  • Anonym (Saltakatten)
    Anonym (Ardnane) skrev 2025-07-16 20:13:25 följande:

    Jag är inne och jobbar denna veckan pga semestrar och min kollega frågade mig det konstigaste igår; 
    -du är inte så gravid att du inte kommer tillbaka och jobbar i höst? Jag blev helt ställd, som tur var vi på varsitt kontor så jag kunde bara svara nej och låtsas jobba vidare. Men hon kan omöjligt veta, det är bara jag och min sambo som vet 😅 

    Så idag var jag iväg på inskrivning och gjorde mitt bästa att prata bort varför jag var borta över en timme 🙈 kom iallafall ihåg att ta av plåstret från stick i fingret innan jag kom in igen. 


    Jag som trodde vi skulle göra kub i v 13+dag fick reda på att de försöker lägga det så nära 12+4 som möjligt. Jag hoppas de lägger det åt det senare hållet för rul kommer vara så långt bort. Men kub och nipt kommer ge svar nära varann så det är skönt det åtminstone. Sen är inte nästa besök hos bm förrän efter rul, men om jag blir orolig mellan ultraljuden kan jag ringa så får jag komma in och lyssna i allafall från v15-16 ❤️

    Jag hade moderkakan i lågt i framvägg förra gången och kände så lite rörelser, så det var så många gånger in på förlossningen mellan v 24 och 41 att vi inte ens kunde räkna. Men min bm sa att det inte finns någon ökad risk att den hamnar i fram igen utan är bara slumpen. Förra gången var det ju enkelt att sitta och vänta på förlossningen (man är ju inte första prio av naturliga orsaker) men det är ju inte lika enkelt när man har en liten hemma. Så hoppas lillasyskon ska vara en livlig en som känns ordentligt 🙏


    Jag har varit gravid 4 gånger och alltid fått moderkakan i framvägg 😆 Skulle vilja uppleva annat den här gången men den verkar ju onekligen vilja hamna där varje gång för mig 🙈 Specialistläkaren jag hade nu senast sa att det är bästa placeringen om dom fick välja, så det är väl bra, haha. Men huvudsaken den inte hamnar för lågt eller så förstås. 


    Vad märklig sak att säga av din kollega btw 🙈 

Svar på tråden BF februari 2026 🌷