• Kvarna

    Svenskens bluffekonomi

    Analytiker, företagsledare, riksbankschefen slår alla ut med armarna och undrar varför ekonomin inte kickas igång. Alla vet innerst inne att vi levt i en lånefest där inget varit för lite för att låna till. Det har bara varit att gå in på en elektronikkedja och hämtat ut ett par hörlurar och när man ändå varit där slängt med en smartplatta. Allt som krävts är en signatur.

    Samtidigt har folk suttit framför TV:n och skrockat till Lyxfällan angående hur de kan både röka och dricka energidryck och det samtidigt som de själva är belånade upp över öronen. 

    Som min gode vän som är ekonomisk rådgivare sen över 20 år tillbaka brukar påstå. "Den typen av folk är sällsynta hos mig, det är betydligt vanligare att det sitter både män och kvinnor med för dyra skjortor och väskor och som bor på bra adresser som kommer till mig".

    Lånefesten skickade ut en hel generation som aldrig fick lära sig att något kostat. Den fick även tidigare generationer att glömma. Många har blivit varse och med all rätta blivit försiktiga.

    Det är inte ROT som stimulerat byggbranschen utan låneförmedlarna.

    Ekonomin kickar inte igång eftersom de fortfarande betalar på Thailands-resan 4 år tillbaka, de betalar trallen, badtunnan och den tjusiga belysningen. Framförallt drar de sig för att dra på sig mer nu när det kostar.

    Vi har fått leka miljonärer under tiden vi fått uppleva nedskärningar i vård skola, omsorg. Vi får uppleva hur järnvägsnätet, avloppsnätet och våra vägar på flera platser är på upphällningen.

    Då har vi kunnat döva det faktumet att svensken blivit så mycket fattigare.

    Ekonomi komme rinte "kicka" igång, vi är på väg mot ett nytt normalläge.

  • Svar på tråden Svenskens bluffekonomi
  • Anonym (sjukpensionär)

    Grattis till dicg om du fått leka miljonär. Det har inte jag fått. Jag har bara fått leka "idag har jag riktig mat" när jag tuggat på en brödbit på leverpastej på. Utan smör.

  • Anonym (Mx)

    Lånefesten har skördat sina offer, helt klart. Låneföretag har blivit skickligare på att lägga upp lån eller betalning för att det ska vara enkelt och så att man kan köpa saker innan man sparat ihop till dom. Titta på tex mobiltelefoner. Där delar dom upp betalningen över flera år, inkluderar ett på sikt dyrt abonnemang och dessutom slänger dom ofta med ett par airpods eller liknande i dealen. 


    Men pengarna ska in tillslut, hur enkelt det än känns i stunden med olika finansiella upplägg. 

  • Anonym (Pär)

    Folk har det definitivt sämre ekonomiskt än vad dom vill erkänna. Det märks på den dåliga tillväxten och ekonomin i Sverige. Den tilltar inte, eftersom folk inte konsumerar/spenderar.

    Vilket tyder på att folk förmodligen inte har råd att köpa saker i samma utsträckning längre. Och att en del förmodligen sparar, för att det är osäkra tider.

    Jag fattar inte varför en hel del människor vill ge skenet av att allt är bra I Sverige till varje pris. Vi har haft det för bra för länge. Och nu är det svårt bita i det sura äpplet för många.

    Personligen är jag glad över att jag aldrig varit intresserad av status och materiella saker. Folk belånar sig över huvudena , bara för att man ska ha "det där huset,  bostadsrätten eller bilen" och man sneglar gärna på vad grannen har. Det är något riktigt sjukt över det faktiskt. Säger en hel del om våran samtid och samhälle. 

  • Kvarna
    Anonym (Pär) skrev 2025-08-17 23:38:35 följande:

    Folk har det definitivt sämre ekonomiskt än vad dom vill erkänna. Det märks på den dåliga tillväxten och ekonomin i Sverige. Den tilltar inte, eftersom folk inte konsumerar/spenderar.

    Vilket tyder på att folk förmodligen inte har råd att köpa saker i samma utsträckning längre. Och att en del förmodligen sparar, för att det är osäkra tider.

    Jag fattar inte varför en hel del människor vill ge skenet av att allt är bra I Sverige till varje pris. Vi har haft det för bra för länge. Och nu är det svårt bita i det sura äpplet för många.

    Personligen är jag glad över att jag aldrig varit intresserad av status och materiella saker. Folk belånar sig över huvudena , bara för att man ska ha "det där huset,  bostadsrätten eller bilen" och man sneglar gärna på vad grannen har. Det är något riktigt sjukt över det faktiskt. Säger en hel del om våran samtid och samhälle. 


    Vet inte om det där med att jaga status och materiella ting där man sneglar på grannen skulle vara något typiskt för vår samtid och samhälle.

    Det går ju att spåra tillbaka till stenåldern att människor även då gillade status och materiella ting. Vissa gravar är monument över deras liv. Faronerna i sin tur var inte nådiga i sin jakt på status och materiella ting och de levde 3000 år före Kristus. Så gissningsvis är det förprogrammerat i oss.

    Även om folk inte sitter i skiten så har många nog fått sig en läxa och vet nu värdet av att spara ihop till saker och lärt sig att det kan vara rätt bra att ha något sparat utifall att.
  • Jemp

    Och samtidigt vet vi dessutom att vi behöver konsumera mindre..

  • Anonym (Orimligt)

    Bostadsmarknaden tappade ju alla rimliga proportioner under lång tid. I och med sajter som Hemnet kunde alla se allt som var till salu. Bostaden blev mer och mer ett mått på framgång och det blev huggsexa på objekten med budgivningar vilket trissade och trissade upp priserna. Lågt ränteläge lurade folk att de hade råd. Slutresultatet är att en vanlig villa i ett storstadsområde i Sverige ofta har ett pris på mer än tio miljoner. De allra flesta har inte en chans att uppnå den levnadsstandarden om de inte har något väldigt bra att sälja. Det är synd om unga idag. Och klasskillnader befästs med samhällsproblem till följd.

  • Kvarna
    Anonym (Orimligt) skrev 2025-08-23 09:25:28 följande:

    Bostadsmarknaden tappade ju alla rimliga proportioner under lång tid. I och med sajter som Hemnet kunde alla se allt som var till salu. Bostaden blev mer och mer ett mått på framgång och det blev huggsexa på objekten med budgivningar vilket trissade och trissade upp priserna. Lågt ränteläge lurade folk att de hade råd. Slutresultatet är att en vanlig villa i ett storstadsområde i Sverige ofta har ett pris på mer än tio miljoner. De allra flesta har inte en chans att uppnå den levnadsstandarden om de inte har något väldigt bra att sälja. Det är synd om unga idag. Och klasskillnader befästs med samhällsproblem till följd.


    Bostadsmarknaden ballade ur. Känner inte igen det där med bostaden skulle signalera framgång, är kanske en storstadsgrej?

    Problemet enligt mig var att bankerna var lite väl generösa. De slår ihop inkomsterna, räknar i underkant på vad det kostar att leva och om personerna som söker har råd om räntan går upp till 7-8%.


    Många med relativt låga inkomster fick därmed låna pengar de inte borde fått. När räntorna gick upp hade många bara råd att bo och inte leva. Lite krediter på det och ekonomin blir mer än bara tajt. Många har blivit brända och har dragit på sig skulder under de åren räntan var uppe på 4-5%.


    Konsumtionen har inte kommit igång och det för att vi levt i en bluffekonomi där folk trott att de varit rikare än de egentligen varit men nu lider av sviterna av det.

  • Anonym (Vill)

    Ja de historiskt låga räntorna som Sverige har haft under många år har drivit upp bostadspriserna till extrema nivåer.

    Vi hade t.o.m. låga räntor under en högkonjunktur under en period, vilket är emot alla sunda ekonomiska strategier. Bostadskostnaderna har gått upp mycket mer än lönerna, för alla bistadsformer. 

    Dessutom har matpriserna gått upp ordentligt. 

    Samtidigt har det allmänna försummats. Man har prioriterat privatsering (som läcker skattepengar) och avdrag. 

    Vi är också inne i en lågkonjunktur, med hög arbetslöshet.

    Skattesänkningen gav mer till de med höga inkomster, som använder pengarna till att investera istället för att konsumera. 

    Så ja, det ekonomiska läget är inte bra. 

  • Kvarna
    Anonym (Vill) skrev 2025-08-23 20:54:36 följande:

    Ja de historiskt låga räntorna som Sverige har haft under många år har drivit upp bostadspriserna till extrema nivåer.

    Vi hade t.o.m. låga räntor under en högkonjunktur under en period, vilket är emot alla sunda ekonomiska strategier. Bostadskostnaderna har gått upp mycket mer än lönerna, för alla bistadsformer. 

    Dessutom har matpriserna gått upp ordentligt. 

    Samtidigt har det allmänna försummats. Man har prioriterat privatsering (som läcker skattepengar) och avdrag. 

    Vi är också inne i en lågkonjunktur, med hög arbetslöshet.

    Skattesänkningen gav mer till de med höga inkomster, som använder pengarna till att investera istället för att konsumera. 

    Så ja, det ekonomiska läget är inte bra. 


    Vad menar du med att ha prioriterat privatisering? Privatisering uppstår när någon tror sig kunna göra en exempelvis vårdcentral effektivare d.v.s. kunna erbjuda bättre vård till billigare peng. Det läcker inte mindre pengar om den vårdcentralen är allmän. Det är samma pengar som tas till båda varianterna. Sen får man välja fritt vilken man vill nyttja.

    Att det allmänna försummats(infrastruktur o dyl) är för att vi bara är 4.1 miljoner som heltidsjobbar och vi är 10,5 miljoner invånare. 1.5 miljoner jobbar timmar eller har låtsasjobb. Vissa har inte åldern inne och vissa är för gamla. Men vi har drygt 1.5 miljoner i arbetsför ålder som inte jobbar av olika anledningar och det är ett stort problem.

    Sen att de med höga inkomster väljer att investera istället för att konsumera kan jag inte svara på. Finns det bevis på det? Konsumerade dem mer när de betalade högre skatt? 


    Skattebasen är mer intressant än enskilda skatter för en viss grupp. Irland har väldigt mycket lägre skatt än Sverige och gick från fattigdom till rikedom på nolltid och irländska staten drog in betydligt mer skatt efter att de kapat skatten för alla.

    Vi vet att höga skatter minskar konsumtion, vi vet att skatter motverkar nyetablering och innovation. 

  • longwalkhome
    Kvarna skrev 2025-08-24 09:48:15 följande:

    Privatisering uppstår när någon tror sig kunna göra en exempelvis vårdcentral effektivare d.v.s. kunna erbjuda bättre vård till billigare peng. 


    Tillåt mig justera

    d.v.s. kunna erbjuda bättre vård till billigare peng. lägre kostnader genom besparingar
  • Anonym (midas)
    Kvarna skrev 2025-08-23 20:27:34 följande:

    Bostadsmarknaden ballade ur. Känner inte igen det där med bostaden skulle signalera framgång, är kanske en storstadsgrej?

    Problemet enligt mig var att bankerna var lite väl generösa. De slår ihop inkomsterna, räknar i underkant på vad det kostar att leva och om personerna som söker har råd om räntan går upp till 7-8%.


    Många med relativt låga inkomster fick därmed låna pengar de inte borde fått. När räntorna gick upp hade många bara råd att bo och inte leva. Lite krediter på det och ekonomin blir mer än bara tajt. Många har blivit brända och har dragit på sig skulder under de åren räntan var uppe på 4-5%.


    Konsumtionen har inte kommit igång och det för att vi levt i en bluffekonomi där folk trott att de varit rikare än de egentligen varit men nu lider av sviterna av det.


    Det faktum att väldigt få fått lämna sina hus nu när vi haft lågkonjunktur och hög ränta visar på att bankerna ändå gjort en bra riskbedömning när de givit lånen.

    De svenskar som har högst lån är de som har köpt sin bostad men då är bostaden i sig värd pengar så trots miljonlån per person så är dessa människor ofta netto-miljonärer ändå.

    "Fattiga" miljonärer som inte har råd med lite extra lyx på krogen eftersom värdet sitter i huset men inte desto mindre miljonärer som kan nolla sina lån den dag huset säljs.

    De lån som är besvärliga är de som tagits utan säkerhet men där är det sällan storbankerna som är långivare.
  • TvillingmammaVästgöte

    Irland är inte något föredöme. Det är en riktigt bluffekonomi som bygger på satsningar på datacenter som skall drivas på el som de inte riktigt har på Irland. 


    Svetsaren Andrew Dollard plirar mot sitt drömhus: två våningar, stora fönster, en gräsplätt. Värt varenda öre. Men när han, frun och barnen skulle flytta in ? för ganska precis ett halvår sedan ? möttes de av ett tungt besked: Det fanns inte tillräckligt med el i den lilla irländska staden Portlaoise. Huset kunde inte anslutas till elnätet.


    Nu har familjen Dollard tvingats senarelägga flytten, magasinera sina möbler och omförhandla bolånen.


    ? Jag är riktigt förbannad, säger han.


    ? Jag ser knappt mina barn för jag jobbar så mycket. Regeringen bryr sig inte ett dugg om oss vanliga medborgare. Vi får ingen el. Samtidigt får de stora amerikanska bolagen allt de behöver till sina datacenter.


    23 procent ? det är den andel av Irlands elproduktion som landets datacenter konsumerar. Mer än de irländska hushållen och en siffra utan globalt motstycke. I EU:s näst mest datacentertäta land ? Nederländerna ? står sektorn för bara fem procent av landets elkonsumtion.


    Techjättar slukar el på Irland: ?Ska vi ha AI eller bostäder??
    Kvarna skrev 2025-08-24 09:48:15 följande:

    Vad menar du med att ha prioriterat privatisering? Privatisering uppstår när någon tror sig kunna göra en exempelvis vårdcentral effektivare d.v.s. kunna erbjuda bättre vård till billigare peng. Det läcker inte mindre pengar om den vårdcentralen är allmän. Det är samma pengar som tas till båda varianterna. Sen får man välja fritt vilken man vill nyttja.

    Att det allmänna försummats(infrastruktur o dyl) är för att vi bara är 4.1 miljoner som heltidsjobbar och vi är 10,5 miljoner invånare. 1.5 miljoner jobbar timmar eller har låtsasjobb. Vissa har inte åldern inne och vissa är för gamla. Men vi har drygt 1.5 miljoner i arbetsför ålder som inte jobbar av olika anledningar och det är ett stort problem.

    Sen att de med höga inkomster väljer att investera istället för att konsumera kan jag inte svara på. Finns det bevis på det? Konsumerade dem mer när de betalade högre skatt? 


    Skattebasen är mer intressant än enskilda skatter för en viss grupp. Irland har väldigt mycket lägre skatt än Sverige och gick från fattigdom till rikedom på nolltid och irländska staten drog in betydligt mer skatt efter att de kapat skatten för alla.

    Vi vet att höga skatter minskar konsumtion, vi vet att skatter motverkar nyetablering och innovation. 


  • Kvarna

    Förutom tidigare fokus på slarvepellar och skatt så vad får dessa ekonomer allt ifrån?

    Läser med jämna mellanrum att "konsumtionen borde kommit igång" med argumentet att det inte alls är som för något år sedan. Jag undrar då i vilken värld de lever i?

    Matpriserna är upp 40%, räntan på bolånen är mer än dubbelt som hög än tidigare, bränslepriserna är högre o.s.v. precis allt som får ett hushåll att dras runt har en helt annan kostnadsmassa i dag än för 3 år sedan. Löneökningarna har visserligen varit större än vanligt men täcker inte i närheten upp kostnadsökningarna.

    Som om inte det vore nog har priserna stigit på sällanköpsvaror. Folk måste ha däck till bilen, gräsmattan måste klippas. Priset på ungars aktiviteter har gått upp, priset på fotbollsskor har gått upp o.s.v.

    Nu handlar det inte om mig, jag har inga problem att dra runt det men barnfamiljer har lätt åkt på kostnadsökningar på 10 000-15 000/mån och har kanske fått totalt 2000-4000 kr skattat och klart i löneökning under denna perioden.

    Många har svårt att bygga buffert även om de håller igen för där dyker alltid upp något. Är det inte ett nytt kylskåp så är det något annat.

  • Anonym (Vill)
    longwalkhome skrev 2025-08-26 13:25:27 följande:
    Tillåt mig justera

    d.v.s. kunna erbjuda bättre vård till billigare peng. lägre kostnader genom besparingar
    O.K. men med privata vårdcentraler/vårdenheter brukar det vara svårare med att få tillgång till vård på olika sätt. Men kostnaderna är precis desamma för skattebetalarna.

    De etablerar sig dessutom mest i områden med lättare befolkning ur vårdsynpunkt, så att det blir lönsammare när de inte har så många tunga patientgrupper.

    En del av dem erbjuder t.ex. psykoterapisessioner på 25 minuter, när.alla andra.anser att det behövs 45 minuter. Psykologerna larmar inifrån om det i sina facktidningar. 

    Någonstans måste ju vinsten tas.

    Det är aktieägarna som har gjort vinster på de privata vårdenheterna. Jättevinster. 

    När det gäller skattesänkningarna så gav det dem med högre inkomster mycket mer. Och de personerna konsumerar redan vad de behöver och vill göra, så då sparar de pengarna mer i aktier/guld/obligationer och fastigheter. Vilket inte sätter fart på några samhällshjul.

    De gånger som aktieköp sätter igång samhällshjul är i uppstart av nya företag. Ett äldre företag kan någon gång också emittera aktier för att få in pengar till en satsning.

    I övrigt handlar aktier bara om en intern marknad mellan aktieägare. Det är den handeln som är den stora handeln med aktier. Detsamma gäller guld och fastighetsinnehav. Statsobligationer säljs när.staten vill dra in pengar till sin verksamhet. Men ökad sådan försäljning ger inflation.
  • Anonym (Vill)

    En del av de yngre som står listade som arbetssökande studerar och söker extrajobb samtidigt. Så det är lite färre som är arbetslösa än vad statistiken visar. 

    Idag är det svårt att klara sig på studielån, studentrummen och lägenheterna är ganska dyra. Och så har man 3 månader på sommaren som man måste klara på egen hand.

  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (Vill) skrev 2025-09-01 08:10:27 följande:

    En del av de yngre som står listade som arbetssökande studerar och söker extrajobb samtidigt. Så det är lite färre som är arbetslösa än vad statistiken visar. 

    Idag är det svårt att klara sig på studielån, studentrummen och lägenheterna är ganska dyra. Och så har man 3 månader på sommaren som man måste klara på egen hand.


    Ja, men då är man ju arbetslös om man inte får sommarjobb som student. Jag tycker inte att det är fel att räknas som arbetslös då. 
  • Anonym (W)

    Jag tycker det är sunt att inte konsumera mera när man har fått sämre ekonomi.

    Bluff eller inte, det är helt normalt att reagera med att hålla hårdare i plånboken när det ekonomiska handlingsutrymmet blir mindre. 

  • Anonym (Vill)
    TvillingmammaVästgöte skrev 2025-09-01 08:58:23 följande:
    Ja, men då är man ju arbetslös om man inte får sommarjobb som student. Jag tycker inte att det är fel att räknas som arbetslös då. 
    Men de räknar även en person som studerar till 100% som arbetslös under terminen, om de söker extrajobb. 

    Det klart att det är sunt att hålla hårt i plånboken när kostnaderna ökar och arbetsmarknaden inte är god! Klokt beteende.

    Vad jag ville säga var att de skattesänkningar som regeringen har genomfört inte har gynnat ekonomin, för de har gett framförallt till de som redan har mycket pengar. Och de personerna konsumerar redan det som de behöver. Deras nya extrapengar går mest till investeringar. 
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (Vill) skrev 2025-09-01 10:20:54 följande:
    Men de räknar även en person som studerar till 100% som arbetslös under terminen, om de söker extrajobb. 

    Det klart att det är sunt att hålla hårt i plånboken när kostnaderna ökar och arbetsmarknaden inte är god! Klokt beteende.

    Vad jag ville säga var att de skattesänkningar som regeringen har genomfört inte har gynnat ekonomin, för de har gett framförallt till de som redan har mycket pengar. Och de personerna konsumerar redan det som de behöver. Deras nya extrapengar går mest till investeringar. 

    Eftersom CSN idag inte räcker som försörjning måste många studenter deltidsarbeta. Då är man ju att beteckna som deltidsarbetslös om man inte lyckas få detta extrajobb, som de flesta behöver. 


    En hel del studenter, som tex mina barn, har föräldrar som skjuter till pengar, men många studenter måste försörja sig själva. 

Svar på tråden Svenskens bluffekonomi