• Anonym (Ledsen)

    Vill inte kyssas längre

    Hejsan, 

    Jag är just nu gravid i vecka 24 och har sedan 3 veckor tillbaka varit sängliggande på grund av förkortad cervix. Jag får gå på toa, duscha och ta mig något att äta, sedan ska jag ta det lugnt och inte vara upprätt för länge. Detta har lett till att min man får göra ett väldigt tungt jobb här hemma. 
    Jag har verkligen försökt visa min uppskattning av allt han gör och påpekat hur mycket jag önskar att jag kan hjälpa till. Han har då sagt att han förstår hur jag känner och att han vet att om jag hade kunnat så hade jag gjort det. 

    Det fysiska började avta redan innan på grund av att vi inte visste hur det skulle bli, om jag skulle bli beordrad sängläge eller inte. Jag kände av det men försökte liksom ändå hålla god tid. Den veckan vi fick reda på att jag skulle behöva ligga ner större delen av toden fick vi också reza på att jag verklogen skulle försöka att inte bli förkyld, för nysningar och host osv var kunde vara påfrestande för cervix. Min man var då snabb med att säga att vi skulle hålla oss fråm att pussas för han kände sig lite risig i halsbe. Jag godtog detta. Dock blev jag sjuk i alla fall så jag sa lite skömtsamt att nu kan vi ju mysa lite ändå varpå han svarade att vi kanske inte hade samma sjukdom. Han vill heller inte kramas lika myckey som förut och jag känner mig liksom "rädd" för att en försöka då jag hellre är utan än att få en halvdan kram liksom. Nu är vi båda skapligt friska men han vill äbdp inte. Har försökt att pussas men får en liten puss vid mungipan. 

    Jag fattar att det är jobbigt att behöva ta allt men jag har ju inte valt detta själv och varför betyder det att man inte kan visa kärlek till sin partner? 
    Vet inte varför jag skrev detta men behövde bara skriva av mig, känner mig så otroligt världelös, lat och ledsen just nu. 

  • Svar på tråden Vill inte kyssas längre
  • Jesper f
    Anonym (Ledsen) skrev 2025-09-22 12:28:06 följande:
    Vill inte kyssas längre

    Hejsan, 

    Jag är just nu gravid i vecka 24 och har sedan 3 veckor tillbaka varit sängliggande på grund av förkortad cervix. Jag får gå på toa, duscha och ta mig något att äta, sedan ska jag ta det lugnt och inte vara upprätt för länge. Detta har lett till att min man får göra ett väldigt tungt jobb här hemma. 
    Jag har verkligen försökt visa min uppskattning av allt han gör och påpekat hur mycket jag önskar att jag kan hjälpa till. Han har då sagt att han förstår hur jag känner och att han vet att om jag hade kunnat så hade jag gjort det. 

    Det fysiska började avta redan innan på grund av att vi inte visste hur det skulle bli, om jag skulle bli beordrad sängläge eller inte. Jag kände av det men försökte liksom ändå hålla god tid. Den veckan vi fick reda på att jag skulle behöva ligga ner större delen av toden fick vi också reza på att jag verklogen skulle försöka att inte bli förkyld, för nysningar och host osv var kunde vara påfrestande för cervix. Min man var då snabb med att säga att vi skulle hålla oss fråm att pussas för han kände sig lite risig i halsbe. Jag godtog detta. Dock blev jag sjuk i alla fall så jag sa lite skömtsamt att nu kan vi ju mysa lite ändå varpå han svarade att vi kanske inte hade samma sjukdom. Han vill heller inte kramas lika myckey som förut och jag känner mig liksom "rädd" för att en försöka då jag hellre är utan än att få en halvdan kram liksom. Nu är vi båda skapligt friska men han vill äbdp inte. Har försökt att pussas men får en liten puss vid mungipan. 

    Jag fattar att det är jobbigt att behöva ta allt men jag har ju inte valt detta själv och varför betyder det att man inte kan visa kärlek till sin partner? 
    Vet inte varför jag skrev detta men behövde bara skriva av mig, känner mig så otroligt världelös, lat och ledsen just nu. 


    Fast jag tror du tar detta på helt fel sätt. Han är garanterat orolig för att du ska bli sjuk, och är han ute bland människor, finns potentiell risk att han faktiskt BLIR smittbärare hem till dig, och att kyssas är absolut en av värsta smittvägar. Då är det bättre ni pussas på pannan/kinden, eller vad som.

    Det bästa ni/han kan göra just nu för att undvika smitta - och nu om någon gång ÄR defakto säsongen fram tills November när flunsan också drar igång, är att köpa vanliga munskydd på Apoteket ( såna där som Tandläkaren använder ) eller via Apotea om något billigare, också får han ha dem när han är ute bland kleti och pleti. Särskilt om han reser kollektivt, det är rena smitt härden.... Det ger er bäst förutsättningar att hålla dig smittfri.

    Sen behöver ni inte fysiskt hålla er på avstånd, antar att ni delar säng tex. Kramar och sedvanligt kel går givetvis bra. Men är du just nu känslig och ska hållas utom smitta, måste ni båda anpassa er till det - hur tråkigt det än är. Men det är dessbättre bara temporärt och inte resten för era liv. Är det vad vården säger måste ni lyssna, det är för ditt eget bästa!. Förstår att det är hemskt jobbigt och tråkigt, men det är för barnets skull. Och det är så du måste tänka. Din man är rädd om dig, inte för dig :) 
  • Finländsk
    Jesper f skrev 2025-09-22 13:01:14 följande:
    Fast jag tror du tar detta på helt fel sätt. Han är garanterat orolig för att du ska bli sjuk, och är han ute bland människor, finns potentiell risk att han faktiskt BLIR smittbärare hem till dig, och att kyssas är absolut en av värsta smittvägar. Då är det bättre ni pussas på pannan/kinden, eller vad som.

    Det bästa ni/han kan göra just nu för att undvika smitta - och nu om någon gång ÄR defakto säsongen fram tills November när flunsan också drar igång, är att köpa vanliga munskydd på Apoteket ( såna där som Tandläkaren använder ) eller via Apotea om något billigare, också får han ha dem när han är ute bland kleti och pleti. Särskilt om han reser kollektivt, det är rena smitt härden.... Det ger er bäst förutsättningar att hålla dig smittfri.

    Sen behöver ni inte fysiskt hålla er på avstånd, antar att ni delar säng tex. Kramar och sedvanligt kel går givetvis bra. Men är du just nu känslig och ska hållas utom smitta, måste ni båda anpassa er till det - hur tråkigt det än är. Men det är dessbättre bara temporärt och inte resten för era liv. Är det vad vården säger måste ni lyssna, det är för ditt eget bästa!. Förstår att det är hemskt jobbigt och tråkigt, men det är för barnets skull. Och det är så du måste tänka. Din man är rädd om dig, inte för dig :) 
    Fast det kanske inte handlar så mycket om ta det på  rätt eller fel sätt, utan mer om att ventilera känslor.

    TS, har ni pratat ordentligt om hur du känner och vad ni kan göra för att du ska få närhet och må bra i relationen? Tänker att det här måste vara så otroligt tungt för dig. Och säkert för din man också, men han är ju igång och lever ett mer normalt liv medan du är sängliggande, kanske han inte inser eller hinner reflektera tillräckligt hur det faktiskt är för dig.
  • Anonym (Ledsen)
    Jesper f skrev 2025-09-22 13:01:14 följande:
    Fast jag tror du tar detta på helt fel sätt. Han är garanterat orolig för att du ska bli sjuk, och är han ute bland människor, finns potentiell risk att han faktiskt BLIR smittbärare hem till dig, och att kyssas är absolut en av värsta smittvägar. Då är det bättre ni pussas på pannan/kinden, eller vad som.

    Det bästa ni/han kan göra just nu för att undvika smitta - och nu om någon gång ÄR defakto säsongen fram tills November när flunsan också drar igång, är att köpa vanliga munskydd på Apoteket ( såna där som Tandläkaren använder ) eller via Apotea om något billigare, också får han ha dem när han är ute bland kleti och pleti. Särskilt om han reser kollektivt, det är rena smitt härden.... Det ger er bäst förutsättningar att hålla dig smittfri.

    Sen behöver ni inte fysiskt hålla er på avstånd, antar att ni delar säng tex. Kramar och sedvanligt kel går givetvis bra. Men är du just nu känslig och ska hållas utom smitta, måste ni båda anpassa er till det - hur tråkigt det än är. Men det är dessbättre bara temporärt och inte resten för era liv. Är det vad vården säger måste ni lyssna, det är för ditt eget bästa!. Förstår att det är hemskt jobbigt och tråkigt, men det är för barnets skull. Och det är så du måste tänka. Din man är rädd om dig, inte för dig :) 
    Givetvis är det så och jag har försökt tänka k dessa banor också. Men det behöver ju inte betyda att man inte kan göra något? Hålla hand, titta på film, ett benen över mitt ben till exempel.
    Någonting bara för att få känna lite närhet. Just nu känner jag mig bara som världens sämsta fru som att jag är en enda stor börda.

    När han är här hemma så går han runt och muttrar när han gör saker, väldigt lätt irriterad och jag frågar om det ändå är något jag kan hjälpa till med, men han säger bara att jag ska ligga ner. 
  • Anonym (Ledsen)
    Finländsk skrev 2025-09-22 13:11:08 följande:
    Fast det kanske inte handlar så mycket om ta det på  rätt eller fel sätt, utan mer om att ventilera känslor.

    TS, har ni pratat ordentligt om hur du känner och vad ni kan göra för att du ska få närhet och må bra i relationen? Tänker att det här måste vara så otroligt tungt för dig. Och säkert för din man också, men han är ju igång och lever ett mer normalt liv medan du är sängliggande, kanske han inte inser eller hinner reflektera tillräckligt hur det faktiskt är för dig.
    Kan säga att detta är bland det tuggaste jag gjort i hela mitt liv. Att inte få göra något som man vet att man egentligen kan. Jag känner mig inte sjuk. Och det enda jag göra när jag är hemma är att vänta på att han ska komma hem till mig igen och våra andra barn ska komma hem.
    Inte för att han ska passa upp på mig utan för att jag bara behöver honom här. Kanske helt enkelt känner mig ensam. Filmer, serier och virkning i all ära. Telefonsamtal men vännet men det blir snabbt urlakat. 

    Jag har försökt prata med honom hur jag känner och han bekräftar mina känslor kring det hela men inte mer än så. Jag försöker även prata med honom om hur han känner men han är inte så villig att prata om det, säget bara att "nu är läget som det är".
  • Tecum

    Han är rädd om dig och vill inte ta några som helst risker. Plus trött då han få dra hela lasset hemma själv. Har han ens tid att titta på film med dig? Det är nog bara att gilla läget, härda ut och räkna dagarna.

    Har du sagt att du behöver hans närhet?

  • Anonym (Jo)

    Han är rädd om dig och vill inte riskera något.

  • Anonym (Ledsen)

    Jag förstår att han är rädd om mig, att det är jobbigt osv. Tar inte det ifrån honom och jag skulle inget hellre ön att då hjälpa till. Men måste man vara så avvisande och när jag frågar kan han inte då bara säga att han beter sig som han gör för att han är rädd om mig?
    Låter som att jag är helt needy, men känns som jag och han har olika "problem" i detta just nu.
    Men tycker ändå att när man får en direkt fråga stt man kan svara 🤷🏻?♀️

  • Anonym (Ledsen)

    Som nu, han kom hem lite tidigare och jag kom ut ur duschen, han sa bara hej och började plocka i köket han tittade inte ens på mig.
    Han har även slutat höra av sig på jobbet. Vanligtvis brukar vi höras av i alla fall en gång. Nu är jag lämnad på läst och hör inte jag av mig så gör inte han det. 

    Det känns så jäkla off 😔

  • KimLinnefeldt
    Anonym (Ledsen) skrev 2025-09-23 15:04:13 följande:

    Som nu, han kom hem lite tidigare och jag kom ut ur duschen, han sa bara hej och började plocka i köket han tittade inte ens på mig.
    Han har även slutat höra av sig på jobbet. Vanligtvis brukar vi höras av i alla fall en gång. Nu är jag lämnad på läst och hör inte jag av mig så gör inte han det. 

    Det känns så jäkla off 😔


    Du måste verkligen få honom att förstå hur starkt du saknar honom, hans närhet. Kräv att han berättar varför han inte är mer kärvänlig.

    Kan det vara så att han tycker att en gravid kvinna är oattraktiv eller tabu att röra. Förr i tiden var en kvinna oberörbar och fick bli "kyrktagen" efter förlossningen, innan hon kunde besöka kyrkan.

    Har inte läst allt här, men har ni sex?
  • elmadumle
    KimLinnefeldt skrev 2025-09-23 16:37:32 följande:
    Du måste verkligen få honom att förstå hur starkt du saknar honom, hans närhet. Kräv att han berättar varför han inte är mer kärvänlig.

    Kan det vara så att han tycker att en gravid kvinna är oattraktiv eller tabu att röra. Förr i tiden var en kvinna oberörbar och fick bli "kyrktagen" efter förlossningen, innan hon kunde besöka kyrkan.

    Har inte läst allt här, men har ni sex?
    Hon är sängliggande resten av graviditeten för att inte öppnas sig för tidigt, då får man inte ha sex heller. 
Svar på tråden Vill inte kyssas längre