Vill träffas oftare, hur lyfter jag det utan att skapa press?

Ni vill inte ha samma sak bäst att ni går vidare.
Det blir inte bättre om du försöker pressa honom att träffa dig mer om han inte vill.

Tack för din feedback! Har du valt att inte vara i en relation utifrån ditt läge?
Det lustiga är att min kille sökt en partner en längre tid, nu är jag den första flickvännen sedan skilsmässan för två år sedan så det är ju först nu han får känna på hur det är att ha en relation som ensamstående. Min fundering är som sagt om han verkligen har kapacitet just nu att satsa på en relation. I allafall med mig 😅 som vill ses mer på egen hand än 4 dgr i månaden.

Det kanske är bäst så. Tråkigt bara. Men båda ska ju må bra i det hela och få sina behov tillgodosedda.

Jag tänker precis som någon annan i tråden att människor har olika behov av egentid och återhämtning. Min särbo har stort behov av egentid. Nu är alla våra barn utflugna och vi bor 5 km från varandra. Men vi ses bara på helgerna, för både han och jag är trötta efter våra jobb på vardagarna. Jag måste gå upp tidigt för att åka till jobbet. Vissa helger behöver han lite egentid mitt på dagen också. Då brukar han se på fotboll. 

När våra barn bodde hemma, anpassade vi oss efter det. Barnen har alltid gått först. 

Vi har varit tillsammans i 9 år och har det fantastiskt tillsammans just för att vi låter den andra ha utrymme för sina egna behov, tror jag. 

En sak till. Detta har vi pratat om mycket i vår relation. Att många människor idag verkar se förhållanden som något som ska ge en något. Partnern ska tillfredsställa och ge bekräftelse på olika sätt. Vad får jag ut av denna relationen, så verkar många resonera. 

Vi resonerar annorlunda, vi är inte alls tillsammans för att få ut olika saker av förhållandet utan enbart för att vi älskar varandra, känner en samhörighet och hela tiden vill varandra väl. Vet inte riktigt hur jag ska uttrycka skillnaden, hoppas att ni som läser förstår. 

Det jag kan säga är väl att jag, efter lång tid, har förstått att min tillgänglighet kanske inte matchar en eventuell partners just nu och att jag behöver vara väldigt tydlig och öppen med det. Vad som passar för ett par kan ju variera både över tid och beroende på vilket par. Jag vet inget om din kille, men en del insikter om sig själv tar längre tid än andra att komma på. Han kanske vill och önskar något annat än vad han förmår och vad som är realistiskt. Det enda du kan göra, eller rättare sagt det bästa du kan göra, är att kommunicera tydligt vad som är viktigt för dig. Med tydligt menar jag inte din egen version av tydligt, för där kör vi ofta fast....vi utgår från vad vi själva anser tydligt, vilket inte alls behöver vara det för mottagaren. Så förvissa dig om att han har förstått vad du säger så som DU menar att det ska förstås, därefter har du förutsättningarna att se hur han agerar. I det fallet är det förstås inte bara orden som räknas...för han kan som sagt vilja en sak, men inte ha förutsättningarna för att ro det i land. Det kan ju också, i den bästa av världar bli ett uppvaknande och insikt för honom. Det kanske går upp för honom att du är värdefull för honom och att han behöver börja prioritera annorlunda om han vill behålla dig.

Var bara klar över vad du själv vill först...ibland vet vi inte det heller så bra som vi tror, och då kan vi själva råka bli otydliga...och let´s face it 😄 det är ju det ABSOLUT sämsta man kan vara till en man om man vill få ut något vettigt 😄

...och ja, 4 dagar i månaden är svårt att bygga/hålla levande attraktion och romantiska känslor. Då kräver det desto mer av en de dagarna man inte ses, i form av annan kommunikation. Så även om jag mycket väl kan förstå att det kan se ut så för din kille, så tycker jag ditt behov av mer tid tillsammans är fullt begripligt och rimligt.

Spot on! Och jag tänker tummen ner bekräftar exakt det du skriver 😂

Det betyder ju inte, tvärtemot hur en del verkar tolka det, som att ens egna behov är mindre värda. Det handlar enbart om vad man fokuserar på. Om jag står ute på kvällen och tittar österut ser jag mörker, men om jag står kvar på EXAKT samma ställe och bara vänder blicken 180 grader kan jag från samma ställe och tid i livet få uppleva en fantastisk solnedgång.

Om vi ser på en relation utifrån vad vi vill ha ut av den kommer vi by default leta efter det vi saknar och då är risken oerhört stor att fastna i att tänka på allt vi saknar och därför uppleva missnöje "mitt liv skulle bli så mycket bättre om....."

En relation går att principiellt jämföra med en invertering - ju mer jag stoppar in, desto större och större kommer avkastningen att vara. Med det sagt ska man ju ändå inte investera i något som faktiskt inte ger någon avkastning.

Som jag känner igen mig i vad du skriver. Jag var tillsammans med en kille som inte hade lika stora behov som jag att ses, det blev EN övernattning på helgen. Han hade inget behov av att prata i telefon så vi hördes väl varannan vecka. Han hade inte samma behov av närhet och sex som jag. Tyvärr lät jag det fortgå i nästan två år. Jag vet hur jag vantrivdes men ville få det att fungera. Tack och lov tog det slut och ett tag efter träffade jag en man som är på min nivå och matchar mig på alla sätt.

TS, jag tror inte det kommer hålla mellan er. Behov av egentid ibland är väl ok men ni bor bara tre mil ifrån varandra och borde kunna ses oftare. Jag och min särbo är också trötta efter jobb, vi ses ändå ofta, käkar och däckar i soffan ihop. Vi bor ca 3.5-4 mil ifrån varandra. 

Jag och nuvarande har träffats i ca 1,5 år. Har ca en timmes resväg emellan oss. Han har sina barn varannan vecka, jag "är av" med mina varannan helg plus lite längre tid på loven. Det ger en potential på att ses två helger i månaden. Vissa månader blir det så, andra månader en gång. Ibland dröjer det längre emellan gångerna. 

Livet kommer helt enkelt emellan. Han har hus och saker som behöver fixas där, vi har vänner vi vill kunna träffa eller någon aktivitet vi vill kunna göra. Oftast åker jag till honom just för huset, hjälper till med det jag kan helt enkelt där. Är det lov och ingen av oss har barnen så kan det bli att jag åker hem på måndagen inte och åker direkt till jobbet från honom. 

Vi chattar med varandra varje dag. Önskar god morgon och god natt. Kollar läget hur dagen varit och diskuterar annat vi sett eller saker som skett. 

Skulle jag vilja ses varje gång vi är barnfria? Absolut. Har jag sagt det? Definitivt då vi redan från start sagt att vi ska vara ärliga med sådant. Kan han ge mig mer just nu? Nope, men jag älskar honom och accepterar att det är som det är. 

Ingen av oss har träffat den andres barn ännu. Att ha gjort det efter 3 månader är för mig ett vansinne.