hjälp! valpar som bits!!!!!!!!!!!!!!!!!! hjälp hon ska avlivas.

Har inte läst mycket i tråden men man avlivar inte en valp för att den bits, eller visst kan man gör det men valpar bits. Och gnager. Och tuggar. Det kliar i tänderna, eller så vill man ha uppmärksamhet, eller så gör det ont i munnen eller medan man växer, eller så kliar det ännu mer etc . . . Det är ju en liten rackare man har att göra med som bara är en bebis.

Vid fyra månaders ålder är vovven (oftast, olika för olika individer så klart) fortfarande bebis och även om man kan börja ställa vissa krav så är det så mycket som händer i huvudet och runt omkring att tuggningen kan komma som en reflex utan att de egentligen tänker på vad de håller på med. Slentriantuggar lite grann sådär

Håller med Bella8 dock angående smärta. Lider av smärta själv och de perioder då jag har extra ont räcker det med att hunden nuddar mig med tänderna för att jag skall gå i taket. Kanske Din mor inte skall behöva ha så mycket med valpen att göra medan h*n fortfarande valptuggar för att underlätta för både valp och mor?

Hallonsaft, det mesta i min tråd handlade enligt mig om ledarskap. Tryggt ledarskap som istället för hårda ord och bestraffningar på ett vänligt sätt visar vem det är som bestämmer. Ganska beprövade metoder som iaf jag lärt mig på de kurser jag gått och som jag även lärt vidare på de kurser jag haft. Sen om det inte passar alla är en annan sak. Mina hundar passar det utmärkt och de är trygga individer som tycker att matte är det bästa som finns.
För att kommentera något av det du skrev:

Jag menar inte att vi i familjen skall äta först. Det jag skrev var att hunden får äta sin mat när jag säger att den får det. Min hund sitter ner när jag ställer ner skålen, hon tittar mig i ögonen, jag säger "varsågod" och hon äter. Dels vill jag inte ha en hund som stressat kastar sig över maten, dels visar jag min hund att det är jag som bestämmer när hon får äta.

Detta med att gå ut genom dörren först är något som jag tror att väldigt många med mig tränar. Hur det är i en vargflock vet jag inte men att ha en hund som tränger sig förbi mig för att han ska ut först accepterar inte jag. Vem vet vad som finns utanför dörren, en bil, en katt, ett rådjur. Jag går, sen går hunden = jag bestämmer = ledarskap. För mig är detta att befästa ett ledarskap, ett tryggt sådant. Samma att hoppa ur bilen, aldrig utan att jag säger varsågod.

Att vänta när hunden vill gå ut och kissar handlar alltså om en liten liten stund. En minut eller kanske en halvminut. Det är för att hunden ska tycka att du är toppen som ledare, som vet när han vill gå ut. Jag kan förstå om alla inte håller med om det och jag brukar själv gå ut direkt med min hund. Men det är något iaf jag lärt mig på de valpkurser jag gått och också lär ut på de valpkurser jag lett. Sen förstår jag era åsikter om just det.

Jag tror inte att man blir en bra ledare bara genom att hitta på roliga saker med sin hund när man är ute. Det kan man göra även om man är rädd för sin hund t ex eller om man av andra orsaker inte klarar av sin hund. Leka kan alla göra.
Sen ska man givetvis leka med sin valp men det skrev jag också, men att jag bestämmer när vi börjar och när vi slutar. Detta handlade ju också om en valp på fyra månader så att gå in på mer avancerad träning så som vallning eller annat var inte aktuellt. Det kommer ju först senare.

Hallonsaft, precis det Hely skrev har jag också lärt mig på de kurser jag gått och för mig är det ett självklart sätt att befästa ledarskap hos en valp. Tipsen finns ju även att läsa i oändlig massa literatur eller på nätet.
T ex detta med att gå ut genom dörren före din hund. Det handlar om att du som flockledare går ut först och möter faran.
Att hunden får vänta med att äta till du säger ok mm. Kan hålla med om kisseriet dock men även det har jag lärt mig på kurs så helt fel kan det ju inte vara. Sen tycker jag nog också att tråden har kommit att handla om ledarskap så om det diskuteras här har säkert inte TS något emot.

Oj, nu har jag plöjt hela tråden

Som sagt, tänk på att det är en liten valp!

Tänkte tipsa lite om passivitetsövningar.

Om valpen vill bitas i händer osv, gå därifrån, ge inte hunden uppmärksamhet alternativt erbjud något valpen får bita på.
Oavsett vad man gör, uppmärksammar man bitandet så har valpen fått som den vill.

Tänk så här att du ska få valpen att förstå att med händerna ska man vara lugn.
Vid lek och annat kan man ha leksaker, ben osv men ska man hantera den med händerna så ska det gå lugnt till.
Gos, mys, kel och kroppshantering (titta i öron osv).

Det är väldigt viktigt att valpen kan slappna av och inte bara när den vill sova.
Det är lätt att den tar till bitande och nafsande för att den är trött och uppe i varv.
Valpar sover inte alltid när den behöver det. De är igång om vi är igång. Man får hjälpa dem att slappna av.

Lycka till med valpen

Jag igen...

Investera i några hundböcker om valpen, unghunden, hunden och hur de utvecklas och hur de kan bete sig under valptid, fysisk och psykisk könsmognad.

Läs även om hundens beteende, språk och signaler.
Sååå nyttigt och missförstånd mellan hund och ägare kan undvikas.
"I samspråk med hunden - lugnande signaler" av Turid Rugaas är suverän!

Frulan, tack för boktipset.

Här kommer en matnyttig länk om ledarskap för den som är intresserad

www.hundklubben.com/lydnad/ledarskap.htm

Hely:

Visst vet jag att dessa metoder lärs ut på kurser. Är själv utbildad hundinstruktör och lär ut dessa. Men inte för att få hundägarna att bli bättre ledare inför sina hundar. Utan bla för att det är en ren säkerhetsgrej detta med att gå ut genom dörrar först och att hoppa ut/in i bilen.

Själv lägger jag större vikt åt att bekräfta mitt "ledarskap" genom att visa att jag skyddar hunden mot farligheter ute, genom att erbjuda det hunden vill i i form av jakt, vall eller liknande. Vara den som hittar på saker, ge hunden en huvuduppgift, så den känner att den har en uppgift i vår flock. En hund måste få en uppgift för att må bra i en flock. Om den inte får det, så kan man ha otur att den tar sig en uppgift, så som att göra utfall = vakta.

Inte heller jag använder mig av hårda ord, det behövs inte. Trots att mina hundar aldrig får ett varsågod innan maten. De får äta när skålen nuddar golvet. De får även ibland välja vilken väg vi sak ta när vi går promenad. De kan även säga till att -matte, kom igen nu går vi ut! och jag tar ut dem. Samma sak med lek, de kan komma och "tigga" lek och jag leker. Jag vill att vi har ett samarbete, där man ger och tar. Jag vill inte vara ledare i den bemärkelsen att jag bestämmer allt vi gör. Jag vill ha hundar som visar egna initivativ, fast skillnaden på dem och mig är att de ska fråga om lov först. Ibland säger jag nej och ibland säger jag ja.

Men sen får man ju självklart även se till vilken individ man har som hund. De finns lika många träningsmetoder som det finns hundraser.

Hallonsaft, nu var det ju som så att TS hade problem med sin valp som bet. Vi var några som antog att det kunde bero på brist i ledarskap (vilket jag tycker är ett utmärkt ord att använda eftersom vi är ledare för våra hundar i mina ögon)eller att hon hade en dominant valp och jag gav några tips på hur hon kunde träna sin hund.
Sen att det finns tusen andra sätt det vet jag och säkert ts också. Det skulle ta för lång tid att rabbla upp allt man ska tänka på för att få en hund att må bra. TS fick några goda råd på vägen och jag hoppas att det uppskattades av henne. Fördjupa sig kan hon göra genom att läsa böcker och gå kurser.

Du och jag har kanske lite olika syn på ledarskap och vi har olika sätt att fostra våra hundar. Jag kör en mix av allt, tydliga regler hemma, lek och tjim, träning och trygghet. Självklart får mina hundar ta egna initiativ, allt är inte svart eller vitt. Men hade jag haft en dominant hund så hade jag i processen då jag ska få den att förstå att jag bestämmer så hade jag också bestämt allt.

För att återgå till detta med att gå ut genom dörren så är det enl. mig ett tydligt sätt att markera ledarskap. Jag går först och möter faran, jag går också först eftersom jag är ledare och får känna alla dofter först etc.

Hundar behöver regler för att bli trygga individer, precis som barn.

Läs gärna min länk som på ett bra sätt beskriver min ideologi.

Sen vill jag gärna tillägga att även jag sammarbetar med min hund. Hon ska tycka det vi gör _tillsammans_ är roligt. Jag skulle aldrig tvinga på henne ett pass på appellplan om hon inte vill, då hoppar vi ett hinder (som hon alltid tycker är kul) och sen tar vi en långpromenad istället.
Där tror jag vi är överens

Alla hundraser har olika egenskaper sen är hundar dessutom olika individer. Det som passar en hund kan passa mindre bra för en annan. En instruktör som är van att arbeta med mer krävande/arbetande hundar är inte alltid lika lämpade att arbeta med lättare/känsligare raser. Dessutom är man inte automatiskt bra för att man är instruktör. Det de flesta har gemensamt är ju dock att alla älskar hundar och alla vill det som är bra för hunden.

Jag tror att en hund som vet sin plats i flocken mår bättre än en som inte gör det. Och för mig är det självklart att hunden är lägst. Det är inte min hunds uppgift att gå ut genom dörren för att pejla läget innan mig, ej heller att ta emot mina gäster i dörren. Men han är en självklar del av familjen och ska må bra. Så ser jag det.

Kolla på hur hundar lever i flock och på hur tiken uppfostrar sina valpar. Där kan man lära en del anser jag. En hund som inte vet sin plats och som inte har lärt sig vad som är okej och inte okej är inte en lycklig hund, likväl som att en hund som inte blir aktiverad hittar sina egna uppgifter.

Det finns tusen sätt att uppfostra sin hund på men för mig har Halys sätt fungerat bra.

Hade tänkt svara ett långt svar men ser att Hely skriver det jag tänker

Vad som hjälpte oss mycket var att "utvisa" Texas när han gick över gränsen (praktiserar det fortfarande ibland när leken går över styr)

Så fort en gräns överskridits och det första nejet ignorerats har vi lungt men bestämt lyft/lett ut honom i ett annat rum där han får lugna ner sig en liten stund, sedan öppnar vi dörren utan att ge honom ögonkontakt eller uppmärksamhet.

Konskvensen av bitandet blev då tydlig... Klicker för att uppmuntra motsatt beteende skyndade på det hela

Lycka till!

Jag har inte läst alla svar så jag vet inte vad du fått för tips. Min första reaktion är ju så klart att ni inte ska avliva en valp för att den bits. Hon vet inte bättre och det är er uppgift att få henne att sluta. Samtidigt kan jag förstå din mammas reaktion. Vi har en tik som nu är tre år. Hon var ett riktigt vilddjur som valp. Hon bets riktigt ordentligt. När man promenerade såg hon alltid till att hamna bakom så att hon kunde hoppa upp och bita i de roliga benen som rörde sig. Det gjorde fördjävligt ont och den sommaren såg vi inte kloka ut. Min man vågade knappt visa sig ute med mig för det såg ut som jag fått rejält med stryk. Armar och ben var alldeles fulla av blåmärken.

I den jobbigaste stunderna funderade jag på hur jag skulle orka, skulle mitt liv se ut så här nu? Aldig en lugn stund? Och att inte kunna slappna av i mitt eget hem. Idag är hon världens finaste hund om än med ett hetskt temperament i vissa situationer.

Vi fick många tips om hur man skulle bete sig med en sjövild valp. Men för oss fungerade det inte att vara sträng eller att visa vem som är starkast. Då vaknade bara hennes kampvilja! Det som fungerat absolut bäst för oss är lugnande signaler. När hon fick sina tokryck tog vi tag i henne och satte henne lugnt mellan våra ben och strök henne över bröstet. Så blev vi sittande tills hon lugnade ner sig och slappnade av. På så sätt vann vi hennes respekt och hon visste att vi var uthålligare än henne.
Skaffa gärna boken " I samspråk med hunden. Lugnande signaler" av Turid Rugaas. Där finns många tips. Det gäller att förstå hundens språk så att vi kan kommunicera med dem. Jag tror till exempel inte att det är bra för just er hund att bli "bortfintad" med en leksak. Och du ska inte kampa om leksaker med den. Det är en blandning med retriever och dem ska inte kampas med. Dessutom behöver inte din hund mer lek utan den måste lära sig att lugna ner sig. Leken får istället bli mentala övningar så som att leta godis.

Hoppas att det fungerar för er! Om ni behöver mer hjälp så kontakta någon privat hundtränare, de ställer säkert upp med hjälp!

Nu har jag inte läst hela tråden, och med risk för upprepning. MEN Det är en hundVALP. De bits, har ingen koll på att deras tänder är vassa och att det kan göra ont. Gå en valpkurs eller vad som helst. Avlivning är SISTA utvägen , verkligen sista utvägen. det finns andra alternativ. Lämna tillbaka valpen eller omplacera den eller vad som helst. Hör med veterinären, de brukar veta sånt

Nån som vet hur det har gått??

sök hjälp hoss en privat instruktör !så ni får vara ensammen å få enskild hjälp med just erat problem!
lycka till.

Hej alla!

Tyvärr har jag inte kunna vart inne på ett par dagar. men tänkte berätta hur det har gått.

Era tips har vart jätte bra, och det har verkligen gett resultat.

Det började såhär..
Som vanligt på dagen var hon som vanligt, helt tokig. Hon sprang runt runt runt och bet mig och sprang iväg och samma visa igen. det slutade med att jag sa åt henne på skarpen, men hon skälld e bara och sprang iväg. (tro mig jag testade med tugg leksaker innan) det slutade med att jag fick brotta ner henne. efter det så har hon blivit som världens sötaste valp. Som att hon behövde att någon sa ifrån på skarpen. hon har blivit så snäll.

Ibland händer det att hon får sina ryck, men då kopplar vi fast henne i sitt koppel, så får hon ligga på en filt och leka med sina tugggrejer och leksaker. (kennelägaren sa åt oss att göra så)

Ni anar inte vilken förändring det har blivit!

vi har även låtit henne leka mycket med huvudet. Tex att en håller i henne, så visar vi att man har godis i handen. sen går man runt och lägger ut godiset på olika ställen. (hon tittar hela tiden på än) efter det får hon själv leta reda på dom när vi säger "sök". vilket hon tycker är superkul.

Kramar
En glad hundägare

vad skönt att höra!!pröva tvångskel oxå om du inte gjort det!man kelar å smeker valpen tills DU är klar och säger nu får du gå,tex varsigod.
alltså valpen får inte gå när den själv vill.

brukar vara en kanon grej att göra med tuffa valpar som behöer en snäll trygg ledare!
kram