Om du blev bedragen

Orkar inte läsa igenom tråden men flikar in här:

De flesta killar jag hade ett förhållande med innan min sambo var otrogna mot mig. Ingen skada skedd, de åkte ut fortare än de hann fatta det själv. Jag har en otrolig (kvinnlig) intuition och lärde mig snart att se tecknen.

Så träffade jag en kille, han var inte som de andra. Han kändes speciell. Med honom var jag trygg. Jag sa till honom "alla har varit otrogna mot mig, jag vet att jag brister - men inte vart. Om du står i valet och kvalet att vara otrogen mot mig så snälla ring och gör slut först. Det är inte bacillskräck jag har, det är sveket jag hatar".

Efter att vi varit tillsammans i fyra månader ville han ha paus. Efter ett tag förstod jag att han hade varit otrogen och han erkände då jag konfronterade honom.
Tiden efter otroheten (innan jag visste) hade han betett sig som ett svin. Så fort jag fick veta varför lämnade jag honom på stört.

Fem månader gick, de första hade han lämnat mig ifred. Sedan upptogs kontakten lite sporadiskt men föll igen. Plötsligt och samtidigt som jag dejtade andra började jag längta efter den här människan på ett sätt jag aldrig längtat förut. Han gjorde allt som stod i hans makt för att få tillbaka mig, utan att vara klängig eller jobbig.
Jag gav honom sakta en ny chans.

Han var en annan person den här gången. Han visade med allt han var att han ville satsa på vårt förhållande och att han inte ville förlora mig igen.
Problemen som vi haft i slutet på första omgången var såklart kvar och vi hade ett tufft halvår framför oss. Men kärleken gick inte att ta miste på, det där andra var bara omständigheter och svek som behövdes gås igenom för att kunna lämnas bakom oss.

Det har nu gått 3,5 år sedan dess. Vårt förhållande har bara blivit bättre och bättre och vi älskar varandra högt. I februari förra året gick han ner på knä och gav mig en ring med 33 diamanter och frågan "vill du gifta dig med mig?".
Nu väntar vi vårt första barn.

Jag har aldrig ångrat att jag gav honom en chans till och någon svartsjuka existerar inte mellan oss. Den har vi arbetat bort.
Däremot sa jag när vi blev tillsammans igen att om jag någonsin får reda på att han varit otrogen igen så lämnar jag honom. Oavsett om det är på vår bröllopsdag, om vi har barn och hus.

Att otrohet sker i början av ett förhållande är inte alls särskilt ovanligt (även om inte alla får reda på det). Det kan ha många anledningar och faktiskt kan det, som i vårt fall, hjälpa två personer att våga satsa - att komma närmre varandra.
Kanske låter det konstigt, men den där otroheten fick oss att bestämma oss för att det var vi som hörde ihop. Den öppnade våra ögon och vi har inte tvivlat sedan dess.

(Kanske ska tillägga att jag låg med hans bästa kompis efter att otroheten uppdagades...så när vi tog upp kontakten igen så berättade jag det. Vi var kvitt och slapp spela ut någon på dåligt samvete. Vi var helt enkelt lika bra kålsupare bägge två...) 

Det beror på orsaken till otroheten och under vilka omständigheter. I vissa fall skulle jag kunna förlåta.

är man otrogen så älskar de inte sina respektive alls!! ett stort svek och då förstroendet e som bortblåst.

Nej, jag tror inte att jag skulle kunna förlåta otrohet. Jag hade bara gått och varit misstänksam och tillslut blivit bitter och det vill jag inte utsätta mig för.

Ett pattkläm hade jag väl kunnat förlåta,men inte om han haft sex med någon annan. Aldrig.

Jag undrar var drar ni gränsen för otrohet? Fysisk otrohet eller även den som sker via sms, datan eller liknande? Själv så vet jag inte vad jag skulle göra om min man var fysiskt otrogen men jag tror inte jag skulle kasta allt direkt utan jag tror o jag hoppas att jag skulle be honom stanna o arbeta på vårt förhållande om han har känslor kvar för mig. Annars är det svårt att göra något.

Som någon skrev, det är inte själva akten, det är sveket som är problemet. Och är ens partner kapabel att svika på det ena sättet är jag inte villig att lita på att hen inte sviker på andra sätt.
Alla definierar otrohet på olika sätt, men i mina ögon är lögnen och sveket det som får förhållandet att spricka. Otrohet är inget som bara händer, man är inte för full och gör en tabbe. Otrohet är ett tecken på bristande empati, ansvar och inlevelseförmåga.