Vem är vargen, enligt AW's SHN-metod?

Ett barn skriker för överlevnad. Barnet är beroende av vuxna för att överleva. Vaknar det övergivet på natten vill det ha tryggheten.
Vargen enligt Anna är den ångesten. Hon anser att man ska lära barnet ( på sitt sätt) att det inte finns något farligt. Barnet ska somna om.
Jag anser som dom flesta att man tillgodoser barnet dess behov istället.
Enkelt uttryckt!

Nu fick jag mig ett gott skratt, tack för den :)

Men även om rädslan är realistisk så är ju hennes sätt att se på saken märklig. De flesta barn blir ju tryggare om mamma/pappa är tätt intill. Mina barn samsov med mig som bebisar och blev absolut inte otrygga för det (nu var det sista inte direkt en koppling till det du skrev :)!Det finns ingen forskning, och AW vet givetvis ingenting om vad bebisen är rädd för. Det är helt och hållet hennes egna teori som hon hittat på efter att ha fött en massa ungar. Det funkar oftast, men det beror ju på att bebisarna ger upp efter ett tag, av ren utmattning. De lär sig att sova själva, som en slags hunddressyr. Hur de känner sig under tiden vet man heller ingenting om.

Kan bara säga att curla dom gör det inte ett dugg bättre.. snarare tvärt om..

men har  aldrig gillat AW tycker hennes resonemang är hel korkat,  men  jag springer heller inte så fort bebis piper..

Men som sagt som förälder behöver man också egentid för att orka vara en bra förälder om någon säger annat så är man nog lika dum som AW    

Ja absolut, jag håller helt med dig om allt du skriver.
Jag berättade bara hur jag tolkat "vargen". Och det verkar skilja en del från AW?

Ja du bra fråga. Har du ingen annan?
Nä skämt åsido, jag har ingen aning om AW utan jag berättade bara om min alldeles egna tolkning av "vargen". AW känner jag inte till alls speciellt så hur hon skaffat sig kunskap (mer än erfarenhet) är en gåta för mig.

Får jag vara fräck och släppa gåtan AW och fortsätta snickra på min egna totalt ovetenskapliga teori?
Jag kan nämligen inte hjälpa det men dina frågeställningar fick det att börja snurra i skallen igen av tankar.
Jag tror att just rädslan för "vargen" (mer afrikanska rovdjur jagandes på natten) blev biologiskt nedärvd eftersom det var en större fara än att tex ramla ner i hål i marken eller mer uppenbara faror. Jag menar, man överlever u som halt och lytt men det är ju lite svårare med den saken efter en attack av en flock sabeltandade tigrar.  Vad jag kom fram till ( ) är att rovdjur=dödsfara och gropar = saknar betydelse och därför kan man gott vara totalt omedveten om dem så länge som det finns en dagisfröken (gamm-tanter som passar barnen)

Är den inte bra min teori?

Ja det är din åsikt. Personligen tror jag det är skillnad på att curla och att se till en del barns stora närhetsbehov. Båda mina har haft enormt närhetsbehov. Springer väl inte så fort de piper, men så fort de skrikit efter någon av oss har vi kommit dit. Det var hennes behov då och idag är hon en av de mest självständiga och trygga barnen som öppna förskolan mött.

Dessutom har alla olika behov av egentid. En del stort, andra mindre.

Vill du utveckla? Du pratar om curling, spädbarn och egentid vilket för mig inte alls hänger ihop. Det är en enorm skillnad på att tillfredsställa ett spädbarns behov och att soppa banan framför ett äldre barn gång på på gång och vägra ta nödvändiga fighter, inte låta barnet uppleva motgångar och utvecklas som det bör. Jag läser ofta liknade saker i diskussioner om 5-minutersmetoden där föräldrarna menar att det är samma sak att lämna spädbarnet ensamt att gråta som att neka 3-åring glass i affären. Föräldrar måste lära sig skilja på behov, vilja och framförallt ålder och utveckling. Curling är ett intressant begrepp men uppenbarligen överanvänt och mycket förvirrande. Du curlar inte din bebis genom att gå in..

Sopa och inte soppa ska det givetvis stå där.

Ligger nog en del i det du säger - intressant teori! Jag har också grubblat på detta den senaste tiden och en av anledningarna till att jag startat tråden. Återigen, vem är vargen liksom... AW kanske har rätt i sin teori om vargen, men de handlingar som man ska utföra till följd av rädslan av vargen är enligt mig helt horribla. Trycka ner ett barn i sängen där barnet då skulle frukta vargen - galet! Om barnet fruktar vargen som ligger nedärvt i vår biologi så är det ju lika nedärvt för oss föräldrar att rädda barnet från vargen så att barnet blir tryggt. Vart sover barnet bäst i afrikanska savannen? Hos sina föräldrar! Vart sover barnet bäst i svenska radhus? Hos sina föräldrar!

Ja så klart det skiljer, jag gick nog igång lite bara för att jag började tänka på AW:s sovmetoder :)

Ja det håller jag med om. Jag hade en hel del AW-anhängare under min andra föräldraledighet och jisses så jobbiga de var. Det jag tycker är tråkigt med flera som använt sig av SHN (hennes sovmetod) är att de är så enormt kritiska till allt annat. Jag fick ta en massa skit för att jag samsovit med mina barn. AW kallar ju dessa föräldrar väldigt nedlåtande för "gossedjursföräldrar" vilket jag känner rätt mycket irritation inför. Vem är hon att bestämma hur folk ska göra med sina barn?!

Man får göra hur man vill så länge barnet mår bra, men just SHN känns lite väl mycket som hunddressyr kan jag tycka.

Det gick lite för fort... jag menar att jag hade en hel del AW-anhängare i min närhet och även på öppna förskolan.

Absolut!
Barnet som är rädd för "vargen" ska bli omsluten och "skyddad" av sina föräldrar och föräldrarna ska skydda. Så har jag känt spontant utan att tänka på det när barnen är rädda, att jag ska "skydda" dem. Det var först när jag reflekterade över mitt eget beteende på barnens rädslor som jag började fundera på "vargen".

Men att göra som AW, det är hjärtlöst och hjärndött. Rädslor ska man konfrontera i små små steg, inte acceptera den hårda vägen att man trots allt överlever.

Rent spontant har det varit min tanke också. Tar man det i barnets takt så blir det bäst. Tänkte alltid såhär: "Skulle jag vilja prova något nytt och lite småläskigt innan jag var redo?". Svaret är ju självfallet nej... Och om en vuxen inte skulle vilja det så varför ska ett barn, som inte kan välja, tvingas till det?

Fast jag tycker ju hennes buffningar visar vad hon tycker barn är till för... Tittade på en del av hennes infovideos när jag ville bilda mig en uppfattning om henne.

Skönt att det finns människor som tänker som förstår hur jag tänker!  Får ofta höra att jag skämmer bort, daltar, försvårar för min son när jag låter honom komma in till hos när han skriker på natten och inte vill vara kvar i sin egen säng. Är så trött på det, och ibland blir jag osäker på om jag gör rätt då "alla" andra tycker tvärt emot. Men det är väl bara fortsätta att köra sitt eget race och inte lyssna på vad andra tycker

Vem skulle neka en 10-åring med dödsskräck efter en mardröm att krypa upp i sängen? Varför skulle man då tvinga ett spädbarn att klara sig själv bara för att skräcken kommer oftare i den åldern. Jag känner flera vuxna som tycker det är jättejobbigt att vara hemma ensamma när de ska sova. Ingen av dem blev "bortklemade" som spädbarn. Så nu har jag med samma vetenskapliga metod som AW bestämt att barn som tvingas sova själva innan de är redo inte klarar av att sova själva som vuxna.