Epidemi av separationer...

Allt gott då. Och jag antar att din partner också blev nöjd med den ordningen. 

Nej, hon blev faktiskt väldigt arg och ledsen och ville inte alls skiljas. 

Ja där ser man - men du anser inte att du var egoistisk och narcissistisk som ville skiljas då?

Ja, har jag sagt något annat?

Absolut inte, mitt val att avsluta förhållandet var en konsekvens av hennes egoism. 

Accepterar du vad som helst från andra för att inte de ska bli ledsna?

Ja, det är viktigt att hålla reda på vem som var egoist först...

Att avsluta ett förhållande för att någon beter sig egoistiskt är INTE egoism det är en konsekvens av egoism. Att egoistiska personer sen TYCKER det är egoistisk att andra inte accepterar deras egoism är en helt annan sak.

Att avsluta ett förhållande för att någon beter sig egoistiskt är INTE egoism det är en konsekvens av egoism. Att egoistiska personer sen TYCKER det är egoistisk att andra inte accepterar deras egoism är en helt annan sak.

Egoism är att bry sig om sig själv, göra något för sig själv. Självklart skilde du dig för din skull, inte för hennes, hon ville ju inte skilja sig.

Egoism är att bry sig om sig själv, göra något för sig själv. Självklart skilde du dig för din skull, inte för hennes, hon ville ju inte skilja sig.

Nu fick du allt till det.

Min övertygelse är att om man ska lyckas med ett långt äktenskap behöver man ta varandra på allvar och vilja varandra gott. Om det blir en kamp paret emellan kommer den ene att lämna in handduken förr eller senare.

Kanske hade det blivit bättre om du hade lyssnat på exet utan att döma och börja domdera så kanske ni hade hittat ett sätt att leva tillsamman som hade gagnat er båda. Eller inte...

Pricis och precis därför var det kanske ingen bra idé att börja gnälla över orättvisor som inte fanns och där hon faktiskt hade det bättre än jag. Och det är ju definitivt inte att vilja varandra väl utan snarare att vilja sig själv väl.

Jag lyssnade på mitt ex och arbetade fram ett rättvist schema som hon själv godkände. Att hon sen inte gillade den för att den inte längre gav henne samma fördelar som innan har inte heller något med ömsesidig välvilja att göra. För om man vill sin partner väl så vill man väl inte att personen ska dra ett större lass än vad man själv gör eller hur?

Så jag håller absolut med dig att ett förhållande baseras på ömsesidig välvilja (inte ensidig) men jag håller absolut inte med dig att acceptera sin partners egoism är en bra lösning. Då är det nog bättre att gå vidare och hitta en ny partner som man passar bättre med. Komformism är inte ett bra recept för ett lyckat förhållande.

Dessutom var detta inte den enda anledningen till att det sprack. Det var som det oftast är en rad olika saker som till slut fick mig att få nog.

Sen kan jag inte låta bli att undra hur responsen på fl hade varit om jag varit kvinna och hon en man.

Jag misstänker att det hade varit mer i stil med "go girl go" eller "helt rätt att du stod upp för dig själv". Facinerande hur jämställdhet kan ha så olika innebörd beroende på vilket kön man har :)

Nej jag tycker att skilsmässa ofta kan vara det bästa och ibland enda valet. Både för ens egen skull men också för den andras. Ibland tar man inte fram varandras bästa sidor i en relation. Jag tycker inte heller att det du beskriver är en fråga om jämställdhet, både kvinnor och män vantrivs i äktenskap och både män och kvinnor tar initiativ till att skiljas.

Men jag tror inte att alla skilsmässor grundar sig i egoism bara för det, jag tror att människan är mycket med komplex än så. Och att relationer mellan människor också är mycket mer komplexa.

Men om det känns bättre för dig att tänka att dig skilde dig för att ditt ex var en egoistisk narcissist så gör det väl inte så himla mycket. 

Japp jag tror inte heller att precis alla relationer tar slut pga egoism, men ganska många.

Narcissist är en psykisk diagnos och jag är ingen psykolog så jag kan inte avgöra om hon var det eller ej, men det behövde jag inte vara heller för att kunna avgöra att det var ingen jag ville fortsätta ha en relation med. 

Vad menar du med "om det känns bättre". Klart det känns bättre att avsluta ett förhållande med en egoist? Hade du själv velat haft ett förhållande med en sån person?

Ja människor är komplexa, framför allt är de väldigt duktiga på att snacka bort sin egoism, du kommer ju aldrig få en egoist att erkänna att hon är en egoist. Samma person som beter sig egoistiskt kan ju vara underbar på andra sätt, framför allt när personen vill ha något av dig, egoister/narcissister är ju oftast väldigt manipulativa.

Men som tur är finns det ett väldigt bra rättesnöre man kan gå efter och det är handlingar. Om en person säger sig vara jättesnäll men beter sig som ett arsel så är det handlingarna man ska utgå ifrån. Visst, människor gör ibland misstag som man kan ha överseende över. Men bär man ser samma beteene upprepa sig gång på gång så vet man att det inte bara handlar om "mänskliga" misstag utan ett beteende / personlighet och då gör man nog bäst i att säga hejdå.

Jag jobbade för några år sedan på en avdelning med ungefär 25 medarbetare på en större arbetsplats. Under 5-6 års tid hade närapå hälften skiljt sig/separerat. Så ja det då verkade det som om det var en smitta.

Jag vågade till slut inte berätta hemma vem som skiljt sig på jobbet för gumman blev nojig och tjatade om att jag inte fick skilja mig :)

Jag tänker mer att ni hamnade i onödiga krig om oväsentligheter. Du återkommer till det här med att hon klagade på arbetsfördelningen, du skrev schema och så var hon ändå inte nöjd... Det, att du ens tar upp det säger något om dig, din syn på relation och äktenskap och hur du tänker om andra i relation till dig själv.

Jag får verkligen hoppas att detta med ditt schema inte var enda orsaken till er separation. Eller så var det så och då är egentligen hon bara att gratulera som slapp undan. Själv skulle jag nog dra öronen åt mig redan om någon ville göra ett schema...

Kanske var det så enkelt att ni inte ens passade ihop från början men inte insåg det förrän ni redan gift er och bott ihop ett tag? Det är alltid trist när man går för snabbt fram. Skönt ändå att du gått vidare med ditt liv och inte längre tänker på den har lilla oenigheten i ditt tidigare äktenskap, bra att du inte gör det till en alltför stor grej, för det var det ju inte. 

Jag återkommer till det för att vissa fokuserar på det och gör en big deal av det. Det blir lite som att du tar upp pasta som ett exempel och så får du 10 frågor om just pasta som du besvarar för att sen blir ifrågasatt om varför du är så besatt av pasta? Anledningen till att jag tog upp det öht var för att belysa att män inte är de enda som lämpar över sysslorna på kvinnor som vissa försöker få det till. Finns gott om slappa och ansvarslösa kvinnor också.

Dessutom har du lyckats förvanska VI skrev schema som VI båda godkände till att JAG skrev schema.

Du behöver inte hoppas att inte var enda anledningen för det var det inte, hennes egoism och slapphet var uppenbar i en rad olika sammanhang. Exempelvis hade hon väldigt svårt att hushålla med pengar utan slarvade till och från så det till slut blev omöjligt att ha en gemensam ekonomi. Hon var och är fortfarande vad jag förstått (vi har gemensamma vänner) en väldigt svag och slapp person som aldrig kommer lyckas få ett drägligt förhållande med någon förrän hon löst sina issues. Men det är som tur är inte längre mitt problem.

Ja, om en av personerna i ett förhållande inte kan uppföra sig som en vuxen så är det ganska givet att man inte "passar ihop från början". Tyvärr vet man sällan om man passar ihop med någon förrän man levt ihop ett tag eftersom ingen kommer fram och säger "hej, jag är svag, slapp och slarvig med taskigt sinne för ekonomi" när man först träffas". Brister upptäcker man oftast på vägen.

Ja det var tur att jag tog det beslut jag gjorde och inte fastnade i ett dåligt förhållande och anammade hennes sätt att leva. Vilket visar vikten av att aldrig acceptera eller nöja sig med andras egoism.