• Anonym (Axel Sthlm)

    Sambo med borderline

    Hej alla,
    Jag är pappa till två små barn, en fyraåring och en tvååring. Jag bor tillsammans med deras mamma, och vi har varit ett par i 8 år nu.
    På senare tid har det blivit tydligt för mig att min sambo har borderline personlighetsstörning. Det råder ingen tvekan om detta ? hon uppvisar de flesta typiska symtomen och har dessutom en bakgrund som skulle kunna förklara diagnosen. Under vårt förhållande har hon vid ett par tillfällen varit på väg att göra slut med mig och har också haft kontakt med ett tidigare, destruktivt ex. Jag känner mig extremt säker på att det inte har varit något sexuellt, men det har definitivt handlat om känslomässig otrohet. Första gången avbröt hon själv kontakten på grund av skuldkänslor, och andra gången konfronterade jag henne, vilket fick henne att ta bort honom.
    Vi har pratat mycket om vår relation, och båda vill få det att fungera. Orsaken till att hon funderat på att lämna mig har främst varit att vi inte känner den där passionerade kärleken längre. Vi älskar varandra, men den intensiva kärleken har svalnat. Jag känner att den kan finnas där ibland, men tyvärr upplever jag att min sambo inte riktigt anstränger sig för att få tillbaka den känslan på samma sätt som jag gör.
    Fram till nyligen har jag tänkt att hon mest varit destruktiv i sina mönster, men plötsligt insåg jag att hon sannolikt har borderline. Detta blev en väckarklocka för mig. Tidigare har jag trott att vi kunde arbeta tillsammans för att skapa ett så bra liv som möjligt, men nu börjar jag oroa mig för att jag kanske bara slösar bort tiden. Jag är rädd för att jag förr eller senare kommer bli sårad eller lämnad, och jag kan inte längre ignorera de varningssignaler jag ser.
    Det som känns mest sorgligt är att vi faktiskt älskar varandra, och jag tror genuint att ett uppbrott skulle krossa henne, även om hon inte inser det just nu. Jag tror att även jag kommer känna en sorg att se den jag älskar inte vara med mig. Känner mig även orolig för våra barn, som kommer få bära konsekvenserna av vad jag än väljer att göra.

    Utåt sett är vår relation bra, jag tycker också den är bra 70% av tiden, men det är svackor i olika storlek varje dag från min sambos håll och det känns just nu tveksamt om hon kan ta sig ur den dåliga spiralen själv...
    Så jag vänder mig till er för råd: Hur hade ni hanterat detta? Finns det något att rädda, eller är det dags att gå skilda vägar? Är jag blind, medberoende, eller finns det något att bygga på? Ska jag sätta ultimatum att hon ska få en diagnos, hjälper det ens? Är det bättre att försöka kämpa för relationen, eller är det mer skonsamt att avsluta nu innan det gör ännu mer ont?
    Jag skulle verkligen uppskatta era tankar och erfarenheter, särskilt om ni varit i en liknande situation. Tack på förhand för era kloka ord. 

    Mvh Axel
  • Svar på tråden Sambo med borderline
  • Anonym (JK)
    Anonym (Snillen spekulerar) skrev 2024-11-17 18:58:48 följande:

    Det låter inte som borderline utifrån det du beskriver. 

    Du borde inte sätta diagnos på någon såvida du inte är läkare, och du borde inte heller fråga andra lika okunniga på ett forum. 


    Det låter lite som när allas ex är narcissister helt plötsligt.. 
  • Anonym (J)
    Core skrev 2024-11-18 08:44:43 följande:

    Trassla inte in dig i att etikettera, det kommer bara resultera i något att skylla på och du får svårare att lämna om det är där det ska sluta. 


    Överväg om du vill spendera ditt liv med henne, oavsett diagnos. Personligen hade min fru åkt på tippen samma sekund om det uppdagades att hon skrev med nått ex, som nån prepubertal sopa. Alltså jag respekterar henne högt, hade det hänt hade den person jag trodde jag älskade och respekterade inte funnits, en spricka som ur mitt perspektiv är omöjlig att laga hade tillskapats.

    Du kanske hade lägre förväntningar på din respektive, och då kanske utgångsläget är annat.

    Mitt enda tips egentligen är att se efter dig och barnen, ska hon bättras är det enbart upp till henne själv, med ditt stöd vid eget initiativ då så klart. Men ha en låg tröskel, låt inte hennes skit drabba dig och era barn.

    Jag är så trött på folk idag, vuxna människor som sitter och skriver med andra istället för att se efter sin egen familj och hålla ihop den så långt det går, så jävla patetiskt att man får kväljningar.


    Fast att skriva med sitt ex , är det alltid fel menar du? Jag har skrivit med mitt nyligen. Efter 8 år hörde han av sig och ville förklara varför han var ett svin. Ett förlåt. Som jag verkligen behövt. Jag har gått vidare men jag behövde förklaringen och ursäkten (misshandlade mig psykiskt). 


    Så jag tycker det beror på hur och vad man skriver om. Och att man pratar om det! Berättar, att nu skrev mitt ex, osv. 


    Men att skriva kärleksfulla gulliga grejer, alltså nej. Släng ut en sådan person som gör sånt bakom ryggen 

  • Anonym (J)
    Anonym (JK) skrev 2024-11-18 12:12:07 följande:
    Det låter lite som när allas ex är narcissister helt plötsligt.. 
    Ja folk verkar vilja hitta ursäkter/etiketter och inte fixa det verkliga problemet , se hela situationen. Fundera. Prata. 
  • Anonym (J)

    Skrev förresten fel i mitt inlägg igår. EIPS är den nya benämningrn för Borderline. 

  • Anonym (J)

    Om hon har dåligt samvete och känner sig dum över kontakten med exet så har de ju garanterat skrivit något olämpligt med honom. Annars finns det väl inget att dölja/skämmas över. 


    Dolde hon det? Säger ju också en del isåfall 

  • Anonym (12345)

    Om man är rädd att bli lämnad och därmed sårad så ska man inte gå in i relationer över huvud taget.

  • Anonym (JK)
    Anonym (J) skrev 2024-11-18 12:19:57 följande:

    Fast att skriva med sitt ex , är det alltid fel menar du? Jag har skrivit med mitt nyligen. Efter 8 år hörde han av sig och ville förklara varför han var ett svin. Ett förlåt. Som jag verkligen behövt. Jag har gått vidare men jag behövde förklaringen och ursäkten (misshandlade mig psykiskt). 


    Så jag tycker det beror på hur och vad man skriver om. Och att man pratar om det! Berättar, att nu skrev mitt ex, osv. 


    Men att skriva kärleksfulla gulliga grejer, alltså nej. Släng ut en sådan person som gör sånt bakom ryggen 


    Jo jag håller med. Har man barn med sitt ex (som jag har) så måste man ju antagligen skriva med sitt ex ibland. Men ja det beror helt på situationen. Mitt ex var bra kompis med ett av sina ex när vi var tillsammans och hon var med oss och gjorde saker ibland och sen började hon dejta hans kompis litegrann. 


    Så ja det beror ju helt på hur man skriver med exet. Att skriva kärleksfulla saker eller typ ?sexting? är såklart inte ok. 

  • Anonym (12345)
    Anonym (J) skrev 2024-11-18 12:24:30 följande:

    Om hon har dåligt samvete och känner sig dum över kontakten med exet så har de ju garanterat skrivit något olämpligt med honom. Annars finns det väl inget att dölja/skämmas över. 


    Dolde hon det? Säger ju också en del isåfall 


    Fast borderlinepersonligheter brukar väl inte ofta få dåligt samvete? Brukar mer vara My way or the highway. 
    Fast jag kanske råkat träffa på mer otrevliga med EIPS, Fast ibland har de överöst en med vänskap och kärlek på ett sätt som ofta är extremt och ibland opassande. Men alltid på deras villkor.
  • Anonym (La Familia)
    Anonym (12345) skrev 2024-11-18 12:37:49 följande:

    Om man är rädd att bli lämnad och därmed sårad så ska man inte gå in i relationer över huvud taget.


    Tvärt om! Om du inte vågar vara sårbar och älska på så vis att du skulle bli sårad om du blev lämnad "så ska man inte gå in i relationer över huvudet taget", för då handlar bara om att utnyttja andra människor för egen vinnings skull.

    Men du kanske själv är narcissist, 12345?
  • Anonym (La Familia)
    Anonym (JK) skrev 2024-11-17 11:19:20 följande:

    och jag tror inte det du beskriver räcker för att få diagnosen. 


    Anonym (Snillen spekulerar) skrev 2024-11-17 18:58:48 följande:

    Det låter inte som borderline utifrån det du beskriver.


    Anonym (Hmmm ...., ,) skrev 2024-11-18 08:58:57 följande:

    Förstår inte? Du skriver absolut ingenting som tyder på borderline.  Varför har du fått för dig det?



    Hur lyckas ni läsa TS som att han påstår sig beskriva symptomen som lett till slutsatsen borderline??? 

  • Lönnsirap

    Så sammanfattningsvis har du och din sambo två barn under 5 år. Din sambo sover om nätterna och hushållsarbete är fördelat okej.

    Och du vill veta om relationen kommer fungera på sikt utifrån att du inbillar dig att hon har borderline. 

    Min observation är att det är väldigt vanligt att människor i samband med att det tvekar på sin relation letar efter rimliga förklaringar och fel på den andre. Jag säger inte att det är så för er, men rent krasst är det svårt att ha en relation med någon som man tycker har en psykisk störning, eller andra drag man inte står ut med.

    Naturligtvis kan det vara så att er relation aldrig kommer bli toppen, men utifrån att ni skaffat barn ihop är det kanske rimligt att just försöka bibehålla det som ändå fungerar och fungerat för er. 

  • Anonym (12345)
    Anonym (La Familia) skrev 2024-11-18 13:04:51 följande:
    Tvärt om! Om du inte vågar vara sårbar och älska på så vis att du skulle bli sårad om du blev lämnad "så ska man inte gå in i relationer över huvudet taget", för då handlar bara om att utnyttja andra människor för egen vinnings skull.

    Men du kanske själv är narcissist, 12345?
    Va? Ts skrev att han är tveksam till sin relation bla för att han är rädd att bli sårad. Är man så rädd att bli sårad att man tänker på att själv göra slut, vad som nu skulle vara skillnad om man själv initierar ett slut på relationen? Är man så rädd att bli sårad så kanske relationer inte är för denne då typ 80% av alla relationer tar slut.
    Bara för att man är medveten om att ens relation förmodligen kommer att ta slut, så betyder inte det att man utnyttjar eller är... narcissist(?)! Vilka knäppa idéer du kommer med. Eller jag som missförstår?
  • Anonym (J)
    Anonym (12345) skrev 2024-11-18 12:53:07 följande:
    Fast borderlinepersonligheter brukar väl inte ofta få dåligt samvete? Brukar mer vara My way or the highway. 
    Fast jag kanske råkat träffa på mer otrevliga med EIPS, Fast ibland har de överöst en med vänskap och kärlek på ett sätt som ofta är extremt och ibland opassande. Men alltid på deras villkor.
    Ja men ts tjej har inte EIPS/borderline, det är ju vad han säger.
  • Anonym (J)

    Men du menar kanske att det skulle kunna tyda på att hon har det. Nja det krävs nog mer än så. 


    Vi vet väl inte ens på vilket sätt hon skrev med exet. Kan vara han som vill förbjuda henne till det.

  • Anonym (J)

    Ursäkta jag är smått trög. Skrev innan jag tänkte :)

    Nej oftast brukar de med EIPS väl inte ens få dåligt samarbete. Men det fick ju hon. Jag tror inte heller att hon har det.

    I vilket fall är det ju fel av honom att sitta och spekulera i det. 

  • Anonym (JK)
    Anonym (J) skrev 2024-11-18 14:34:28 följande:

    Ursäkta jag är smått trög. Skrev innan jag tänkte :)

    Nej oftast brukar de med EIPS väl inte ens få dåligt samarbete. Men det fick ju hon. Jag tror inte heller att hon har det.

    I vilket fall är det ju fel av honom att sitta och spekulera i det. 


    Varför skulle man inte få dåligt samvete? Jag kan ha fruktansvärt dåligt samvete för saker jag har gjort.. till och med saker jag inte alls har gjort med flit men som ledde till att något dåligt hände med någon. Och saker som kanske egentligen inte är fel.
    Jag har till exempel haft dåligt samvete för att ett ex blev dömd för att ha misshandlat mig fast allt var sant och han till och med erkände. 


    Blandar du ihop med med antisocial personlighetsstörning eller narcissism? 

  • Anonym (12345)
    Anonym (JK) skrev 2024-11-18 14:42:30 följande:

    Varför skulle man inte få dåligt samvete? Jag kan ha fruktansvärt dåligt samvete för saker jag har gjort.. till och med saker jag inte alls har gjort med flit men som ledde till att något dåligt hände med någon. Och saker som kanske egentligen inte är fel.
    Jag har till exempel haft dåligt samvete för att ett ex blev dömd för att ha misshandlat mig fast allt var sant och han till och med erkände. 


    Blandar du ihop med med antisocial personlighetsstörning eller narcissism? 


    Det var jag som skrev om det från början. Grundar det på personer med EIPS jag träffat. Men jag har väl fel eller så spelar personligheten bara betydligt större roll än störningen? 
    La in det som en sak som skulle visa på att ts tjej inte har borderline. 
    Okej, då vet jag att alla med EIPS inte är som de jag träffat, som mest bryr sig om sig själva utom de stunder då de vill ha något eller de tjänar på det.

    Nej, blandar inte ihop det med antisocial p.
  • Core
    Anonym (J) skrev 2024-11-18 12:19:57 följande:

    Fast att skriva med sitt ex , är det alltid fel menar du? Jag har skrivit med mitt nyligen. Efter 8 år hörde han av sig och ville förklara varför han var ett svin. Ett förlåt. Som jag verkligen behövt. Jag har gått vidare men jag behövde förklaringen och ursäkten (misshandlade mig psykiskt). 


    Så jag tycker det beror på hur och vad man skriver om. Och att man pratar om det! Berättar, att nu skrev mitt ex, osv. 


    Men att skriva kärleksfulla gulliga grejer, alltså nej. Släng ut en sådan person som gör sånt bakom ryggen 


    Jo, jag menar så klart när man skriver i smyg, egentligen inte bara ex, utan det man vill dölja för sin partner.
  • Anonym (La Familia)
    Anonym (12345) skrev 2024-11-18 13:42:35 följande:
    Va? Ts skrev att han är tveksam till sin relation bla för att han är rädd att bli sårad. Är man så rädd att bli sårad att man tänker på att själv göra slut, vad som nu skulle vara skillnad om man själv initierar ett slut på relationen? Är man så rädd att bli sårad så kanske relationer inte är för denne då typ 80% av alla relationer tar slut.
    I ditt tidigare inlägg skrev du "Om man är rädd att bli lämnad och därmed sårad så ska man inte gå in i relationer över huvud taget".
    TS däremot skrev om att ".. bli sårad eller lämnad".

    Det är två helt olika saker att välja att lämna en relation för att man blir sårad och bedömer att man kommer fortsätta att bli sårad av att vara i relationen, respektive att rekommendera någon att avstå relationer om denne skulle bli sårad om  en relation tog slut.

    Detta förra tyder på emotionell mognad och att se till sitt eget välbefinnande. Men att säga till någon att avstå relationer om man riskerar bli kär så att det gör ont om man blir lämnad, då behöver man ju anse att relationer är till för att utnyttja människor för egen vinning och när de syftet inte längre fylls byter man ut dem.
  • Anonym (12345)
    Anonym (La Familia) skrev 2024-11-18 16:39:29 följande:
    I ditt tidigare inlägg skrev du "Om man är rädd att bli lämnad och därmed sårad så ska man inte gå in i relationer över huvud taget".
    TS däremot skrev om att ".. bli sårad eller lämnad".

    Det är två helt olika saker att välja att lämna en relation för att man blir sårad och bedömer att man kommer fortsätta att bli sårad av att vara i relationen, respektive att rekommendera någon att avstå relationer om denne skulle bli sårad om  en relation tog slut.

    Detta förra tyder på emotionell mognad och att se till sitt eget välbefinnande. Men att säga till någon att avstå relationer om man riskerar bli kär så att det gör ont om man blir lämnad, då behöver man ju anse att relationer är till för att utnyttja människor för egen vinning och när de syftet inte längre fylls byter man ut dem.
    Jag menar förstås att det hänger ihop. Blir lämnad=sårad.
Svar på tråden Sambo med borderline