Maken har ingen lust

Min åsikt är definitivt att den med mer lust har mer ansvar, att anpassa sig, och att hjälpa den som har det svårare. 

Signaturen Il dottore, tyckte att man skulle ha sex även om man tycker att det är tråkigt. Jag tror inte på den typ av sex. Jag tror det minskar lusten. Att ha sex utan lust riskerar att försämra lusten framåt. Det är som att sätta i gång en negativ spiral. 

Jag tror många missar att de med mindre lust väldigt ofta har gjort det för mycket, dvs anpassat sig, ställt upp, haft sex fastän det inte är så skönt, försökt. De har försökt lösa problemet och haft sex för ofta, mest för den andres skull.
Jag tror att det är jättevanligt, särskilt när kvinnan är den som vill mindre. Män som har problem drar sig mer undan, som TS man.

Jag tycker du är ute och cyklar när du pratar om jämställdhet. Jag skulle tycka det var rent osmakigt och avtändande, om jag levde med en man som tyckte sex skulle bygga på någon typ av jämställdhetsprincip. 

Såg att jag svarade lite fel. Tänkte att det var TS jag svarade. 

Men han skriver ju att han inte tycker att hon ska ha penetration mot sin vilja och att han vill att båda ska ha ett så bra sexliv som möjligt. 

Jag tycker att det är en väldigt ojämställd syn att tycka att den som har lust har mycket mer ansvar att lösa problemet med olika lust. Att ta reda på varför lusten saknas och försöka lösa problemet med det handlar om känslomässigt arbete, något som det talas allt mer om i jämställdhetssammanhang. Och det innebär självklart inte att man ska ställa upp på sex som man inte vill ha.

Och jag tycker att man har en väldigt trist syn på förhållanden om man tycker att den som inte har lust inte i någon större utsträckning har något ansvar för att gå till botten med problemet och utan betänkligheter ska kunna dumpa ansvaret för sitt känsloliv och sin kommunikation på partnern. Det handlar ju inte om att ställa upp på sex eller att man ska få sex exakt varje gång man vill ha det, utan om att båda bör försöka bidra till att lösa gemensamma problem som vuxna människor. 

Varför känner du dig pressad?

Jag har hela tiden fått känslan att du tycker att han borde vara bättre, han borde söka hjälp, han borde jobba på sitt självförtroende, han borde se till att må bättre, att gå ner i vikt.Han borde träna. Han borde äta bättre. Han borde se till att få mer lust, stånd osv. 

Egentligen låter det som att du mest tycker han är en looser.

Jag har tagit upp det men då är det slut säger han 

Pressad kanske var fel uttryckt. Dålig självkänsla och periodvis olycklig är nog mer rätt.

Jag tycker definitivt inte att min man är en looser. Jag älskar honom och han är min bästa vän.

Du skrev att hon tyckte det var okej med penetration (men inte för mycket, för djupt och för länge)
Sedan gav du exempel på att du skulle ge massage i 20 min även om det var tråkigt, och i nästan mening tig du upp att det var ett känsligt ämne att gå mannen till mötes..

Först och främst... Du skriver att hon tycker det är "okej". Det är väldigt torftigt bara det. Här återkommer vi till samma problem. Om sex bara känns okej, riskerar kroppen snart att stänga ner. Lusten undermineras.

Dessutom, det låter som att det kan bli obehagligt, eller smärtsamt om det blir för mycket, för djupt, eller för länge. Har du tänkt på vad det innebär...? När ni har peneterade sex kan det väldigt lätt bli lite för mycket, för länge, eller för djupt, och det betyder att hon varje samlag riskerar obehag. Antagligen hinner hon ofta känns lite obehag innan hon säger till.  Jag tycker det låter som att ni verkligen borde undvika samlag, så länge det är så här.

Hormonsalvor kan förbättra själva slemhinnan, men hur mycket det påverkar hennes strålskador kan bara hon veta. 
Du skriver att hon inte provat det "fullt ut". Har du frågat varför? Har du funderat på varför?  Som det låter på dig tror jag inte alls hon känner för att ha peneterade sex. Om hon börjar använda salvan känner hon kanske ett högre tryck att ha det. 

För mig är det obegripligt varför ni nödvändigtvis måste ha samlag? 

Maken och jag har haft en del  samtal senaste tiden. Även ett visst samliv. Det har visat sig att han inte har någon lust alls. Dett har jag känt och beskrivit i denna tråd.. Det visste jag redan men att det också innebar avsaknad av intresse till all närhet har jag ju kännt av men inte riktigt tagit in.
För honom hänger det verkligen ihop med förmåga till erektion, inte alls för mig. Jag vill kramas känna närhet, skoja ha roligt. 

Han har ivf sökt till en mansklinik och vi får se var det landar. Sonen med funktionshinder ska snart flytta hemifrån och ävwn om det känns svårt kommer det att bli en stor lättnad för oss. Maken har tagit stort ansvar för honom. 

Jag litar på att hon bara gör det hon gillar. Hon är bra på att säga ifrån om det är något hon inte gillar.

Varför hon inte följer vårdens rekommendationer? Ja, säg det. Lättja, kanske. En känsla av att det inte är så viktigt?

Penetration är jätteviktigt för mig, och för de flesta män. 

Du låter väldigt bestämd, närmast dömande, som om det är du som vet. Så tycker inte jag att det är. Det är olika.

Maken och jag har haft en del  samtal senaste tiden. Även ett visst samliv. Det har visat sig att han inte har någon lust alls. Dett har jag känt och beskrivit i denna tråd.. Det visste jag redan men att det också innebar avsaknad av intresse till all närhet har jag ju kännt av men inte riktigt tagit in.
För honom hänger det verkligen ihop med förmåga till erektion, inte alls för mig. Jag vill kramas känna närhet, skoja ha roligt. 

Han har ivf sökt till en mansklinik och vi får se var det landar. Sonen med funktionshinder ska snart flytta hemifrån och ävwn om det känns svårt kommer det att bli en stor lättnad för oss. Maken har tagit stort ansvar för honom.