Föds man med talanger?

Nej, du är den som varit inne på rätt spår från början. Låt inte (Rico) och andra gaslighta dig till att tro att jag skrivit något jag inte har skrivit.

Fast nu handlar det ju inte om "något", utan om "något specifikt".

Jag är skitbra på andra saker, men just den sak som jag faktiskt hett önskar att jag kunde och har laggt massor av tid och energi och pengar på kan jag, faktiskt, inte lära mig, hur mycket andra än säger att "ALLA KAN" lära sig just den saken.

Och det där är lååååååååångt över vad jag har lärt mig på 40 år. 

Om du sätter en pistol mot mitt huvud och säger "rita en sträckgubbe eller dö" så är jag död.

Jag kom aldrig till huvudfoting.....

För övrigt illustrerades Emil i Lönneberga ov Björn Berg, inte Ilon Wikland.

Och det blev inte jag. Sorry.

Och fysik och matematik är två av sakerna som jag faktiskt alltid varit bra på, haha.

Men sen vill jag lite allmänt pusha tillbaka på alla i tråden ang "elit" och "livnära sig på", vilket är något jag aldrig sagt. Det handlar absolut inte om det, utan snarare att kunna lära sig något "till husbehov" så att säga.

Fast, jo dessa konstnärer som uttrycker att alla kan menar verkligen att ALLA KAN.  BOKSTAVLIGEN.

Det märks ju bara i den här tråden. 

Jag lyssnade på Enyas Watermark en gång när jag var 6. En tmme senare undrade min mamma om jag hade satt den på repeat  på skivspelaren. Det hade jag inte, men vi hade ett piano.....

Nog för att jag kan vara otålig ibland när jag inte lär mig något tillräkligt fort, men har man försökt i timmar om dagen i fyrtio år så kan man nog konstate4ra att man inte kan.

Så.... all caught up...

Det är som att folk diskuterar två olika saker i tråden.

En sak är huruvida det kan finnas enstaka människor som har någon typ av kognitiv begränsning som på grund av det verkligen är oförmögen att lära sig någonting särskilt. Så kan det förstås vara för TS angående att rita. Jag har inte heller hört talas om att en 40-åring inte skulle kunna rita en streckgubbe, särskilt inte efter att ha lagt massor av tid och energi på att försöka, men om TS säger det så är det väl så och då får man ju tänka att det rör sig om någon sällsynt och specifik kognitiv dysfunktion. Det verkar finnas ett tillstånd som man inte forskat om så mycket som går under benämningen "aphantasia", som gör att man inte har förmåga att visualisera bilder. Det torde ju göra det svårt att teckna och måla på fri hand, så det kanske kan handla om det?

Men det andra som diskuteras här är den vanliga föreställningen att man måste vara "född med talang" för att kunna lära sig någonting. Det stämmer ju inte i de allra flesta fall, men det är någonting som många tror. Det är många som säger att de aldrig hade kunnat lära sig spela ett instrument, eller rita, eller snickra eller vad det nu kan vara. Och i de allra flesta fall stämmer det ju inte alls, för nästan alla kan lära sig det mesta upp till någon viss nivå även om talang förstås både gör att man utvecklas snabbare, att det blir roligare och att taket för hur bra man kan bli förstås är högre. Jag tror att när konstnärerna som TS berättar om säger att "alla kan" så är det det här de menar, dvs. att de flesta som säger att de aldrig skulle kunna det ena eller det andra faktiskt har fel i det.

Som vi tagit upp beror det på vilken nivå vi talar om. Men till en grund nivå så absolut. Däremot är ju teckning väldigt  subjektivt så det är möjligt att vi talar olika språk.

Om du fortfarande är så usel som du hävdar så skulle jag säga att det är mentalt. Att du inte tror att du kan bli bra och därmed inte lägger ner det som krävs. Timmarna som spenderas kommer då inte generera någon omfattande utveckling. Du får dessutom nöjet att konstatera att du hade rätt hela tiden. Så din ingång i det hela blir en självuppfyllande profetia.

Ser detta ofta bland människor. De tror inte på det de gör och går in halvhjärtat i träningen. När de misslyckas kan de ta åt sig att de var så smarta att de hade rätt hela tiden. Dessutom slipper de ansträngningarna att bli bättre. Många underskattar den mentala biten och kvaliteten på den faktiska träningen.

Ja, det gör man.

Jag tror att utan en viss medfödd talang så är det svårt att bli riktigt bra på något. Kan ta ett exempel från mitt eget liv. Både jag och mitt syskon gillar att sjunga. Ingen av oss har gått i någon träning eller arbetat professionellt med musik. När jag sjunger så är tonarten alltid perfekt, behöver aldrig ändra något i efterhand. Min röst har en naturlig klang av en sparsamt använd autotune. När mitt syskon sjunger så ligger hen hela tiden lite över eller under den aktuella tonarten vilket gör att det låter falskt.

Klart man föds med talanger!
Jag hade en klasskamrater som tecknade/ritade/målade något så ofantligt fantastiskt i 7-8-årsåldern! När skulle han kunnat "öva"?? En annan klasskompis sjöng otroligt vackert, det hördes direkt att hon skulle bli något. Idag vet de flesta vem hon är.
Man kan träna upp förmågor, absolut, men det finns även sådant man föds med!

Läste lite om amusi - oförmåga att känna igen och/eller återge toner och rytmer. Det är ju också en sån där grej som en del säger - att alla kan lära sig sjunga ok. Men ca var 100:e person (enl. kanadensisk forskning) kan faktiskt inte det.

Afantasi innebär att man inte kan se något för sin inre syn. Har man det borde bildskapande bli otroligt svårt eftersom man inte kan planera sitt ritande/målande. Enligt Wikipedia är det bekräftat att minst 2-3 % har afantasi, men att det troligen finns ett stort mörkertal. Jag utgår från att även dyafantasi förekommer, alltså att man inte har total oförmåga, men är fruktansvärt dålig på det. 

En ungefär lika vanlig svårighet är prosopagnosi, en npf som brukar kallas ansiktsblindhet. 

Dyskalkyli är rätt känt, tror jag. Då har man svårt med sifror, men mindre känt är att det också ofta kan innebära att man har svårt att lära sig höger och vänster, avläsa en klocka, och hantera pengar. Det hänger ofta ihop med dåligt lokalsinne. 5-8 % har dyskalkyli. 

 

Jag tror att det finns fler oförmågor som är rätt okända men som faktiskt hindrar människor från att göra normala saker som att rita en förklarande teckning eller sjunga födelsedagssången. Det är uppenbart att det finns i övrigt välfungerande människor som saknar den grundläggande förmågan att klara vissa saker som är självklara för de flesta andra. 

Inte helt omöjligt att det är något sånt som "spökar" för mig. Kanske inte totalt, men jag "tänker aldrig i bilder", som jag vet att en del gör. Jag tänker i ord (vilket jag vet att en del INTE gör/folk som inte har en inre monolog). Jag kan beskriva saker jag har sett förr, eller hitta på hur något ser ut, men jag "ser" dem inte när jag gör det. Ord, toner, dofter, ljud, känslor, jag har till och med en släng av synestesi, men inte bilder.

Det är intressant, det här att hjärnor funkar så olika och hur vi jobbar oss förbi och omkring det som är svårt. Du med ord, jag gör det ofta just med bilder. Jag har svårt för siffror men det blir mycket lättare om jag skapar en inre bild av siffran, tex som prickar på en tärning. Eller gör en ramsa av sifferkoder. Tänk om det fanns något sätt för dig att på motsvarande sätt ta en omväg kring oförmågan att visualisera så att du, om än på ett lite krångligare sätt, kunde komma fram till att skapa en bild! 

Och vad tror du händer om du kopierar den bilden 1000 gånger? 

Du skriver som om du vill att det inte ska gå att träna sig till förmågor. Ja begriper inte den psykologin.

Enkel psykologi. Om man sätter stora begränsningar för vad man kan lära sig och lägger fokus på talang så får man en bra ursäkt för att inte göra någonting och lägga över uppgifterna på de som kan.