• Anonym (Va...)

    Varför rättfärdiga svartsjuka?

    Blir helt matt när det dykerupp inlägg här på FL som rättfärdigar SVARTSJUKA.  

    Förstår ni inte hur dysfunktionell denna sjuka är ?

    Har till och med läst trådar där man  verkar ta svartsjuka som ett bevis för kärlek. Och hänvisar till någon professionell relationsterapeut  sagt att det är NORMALT med svartsjuka i en relation. Detta är ju inte riktigt klokt !

    I stort sett allt våld i nära relationer handlar om svartsjuka. 

    Över 300 kvinnor har mördats av sina män sedan år 2000.
    Hittar ingen statestik över hur många män som mördats men det finns också.

    Jag tycker det är väldigt illa om när man på detta sätt normaliserar SVARTSJUKA

    Kan någon förklara varför man börjat göra detta?

  • Svar på tråden Varför rättfärdiga svartsjuka?
  • ClumsySmurf
    Tyra myra skrev 2025-09-24 21:16:05 följande:
    molly50 skrev 2025-09-24 20:40:46 följande:
    Men vem har sagt att svartsjuka är en ursäkt för ett kontrollerande beteende? Ingen vad jag har kunnat se.
    Det kan kanske vara en förklaring,men absolut ingen ursäkt.
    Börjar man försöka kontrollera sin partner så är det dags att söka hjälp.

    Och ingen har heller bejakat svartsjuka. Däremot så har vi sagt att det kan uppstå svartsjuka ibland om man har en partner som beter sig gränslöst med andra.
    Och då kan svartsjukan vara befogad. Och då är det den som är gränslös som bör fundera på att ändra sitt beteende.
    Du kanske inte har varit i närheten av hur våld i nära relationer fungerar men det är verkligen så att våldsamma män skyller sitt beteende på att partnern skulle vara i hans ögon gränslös.  De skyller i stort sett alltid på svartsjuka och att kvinnan är skyldig till detta.

    När man frågar dem om varför de vill fortsätta en relation med en kvinna som skulle vara så utmanande så får man inga svar. 

    Jag har själv läst trådar där man frågar om partnern är otrogen. Där florerar en hel del tips på hur man kan kontrollera detta. Jag tycker ärligt talat inte att detta är så oskyldigt. Det kan trigga och förstärka en känsla som inte är positiv för någon som har låg självkänsla. 

    I de bästa av världar känner man tillit till varandra och söker inte efter orsaker till att inte göra det.
    mate guarding
    de anser sej vara berättigad att behålla sin partner och anser sej vara berättigad använda kontrollerande och våldsamma metoder för att minimera risken att bli lämnad och/eller att partnern är otrogen

    Rövhål är generellt dåliga partners och har inte lust att skärpa sej så när det sätts högre krav i relationen ökar kontrollerande beteende och våld

    och de resonerar som TS när de själva är otrogna

    är det svartsjuka som är roten till problemet eller är det något annat?

    www.familjeliv.se/forum/thread/83524513-traffa-gammal-karlek
    Anonym (Dilemma) skrev 2025-09-17 06:55:17 följande:
    Träffa gammal kärlek

    Ska träffa min första stora kärlek efter +30 år, han bor inte i Sverige så ingen man träffar hursomhelst. 
    Jag har varit öppen med min sambo om detta att vi chattar o ska träffas vilket han är ok med.  Mannen jag ska träffa har inte sagt något till sin fru, nu har hon sett en av våra chattar, tyvärr har mannen kallat mig hjärtat och älskling i dessa..så hans fru är arg och sårad. Med all rätt.

    Så mitt dilemma ska jag strunta i att träffa mannen trots att jag såg gärna vill se honom o ingen av oss har ju tänkt vara otrogen bara ses o äta en bit mat.
    Eller träffa honom trots att hans fru är sårad..Han kommer förmodligen inte berätta för henne att vi ska ses..


    www.familjeliv.se/forum/thread/83524513-traffa-gammal-karlek/1/nick/83524513
    Anonym (Va...) skrev 2025-09-18 17:34:26 följande:
    TS kan ha många orsaker att träffa x:et. Vi behöver inte känna till dem. 

    För övrigt så har jag fortfarande kontakt med vänner och bekanta som flyttat. Några av dem har jag i min ungdom haft förhållande med men detta spelar ingen roll idag. Vi möts talar om livet, och har trevligt. 

    Det är inte så att man återupptar något gammalt förhållande bara för att man träffas. Jag tycker däremot att X:ets fru verkar otroligt överspänd och borde för sin egen skull tagga ner lite. 



  • ClumsySmurf
    Anonym (Rut) skrev 2025-09-24 22:35:30 följande:
    Tyra myra skrev 2025-09-24 21:16:05 följande:
    Du kanske inte har varit i närheten av hur våld i nära relationer fungerar men det är verkligen så att våldsamma män skyller sitt beteende på att partnern skulle vara i hans ögon gränslös.  De skyller i stort sett alltid på svartsjuka och att kvinnan är skyldig till detta.
    Det är antagligen mycket vanligare att det går till precis tvärtom. 

    Att ena partnern är gränslöst. Flirtar. Till och med är otrogen. När partnern med rätta reagerar på det är den minsann bara svartsjuk och jobbig. Allt för att man vill rättfärdiga ett beteende som man vill fortsätta med utan anmärkning och för att underminera den andras känslor och gaslighta denna. 

    Bara för att så fort man börjar ropa "svartsjuk" så liksom underminerar man den andra direkt bara för att ordet är så laddat (pga sådana som ni bland annat). 

    Sedan spelar det ingen roll hur mycket fel den halvt om halvt otrogna parntner har gjort. Det blir den svartsjuke som framstår som den "fula". 

    Jag börjar undra om det inte är så att ni i tråden som är på ts sida inklusive ts själva kanske är sådan personer. Alltså att ni faktiskt helt utan att bli klandrade vill kunna hålla på på sidan av hur mycket ni vill utan att behöva ha en misstänksam partner bredvid. 
    det var den första tanken som slog mej när jag läste tråden
  • Tyra myra
    molly50 skrev 2025-09-24 21:34:56 följande:
    Jo,det har jag faktiskt. Jag har levt med en sjukligt svartsjuk man som försökte kontrollera mig och som misshandlade och ströp mig.
    Så jo,jag vet hur det kan fungera.
    Så jag försöker absolut inte bejaka svartsjuka.

    Jag kan inte se att det är fel att råda en person som är svartsjuk och osäker att försöka jobba på det.
    Men ibland så är ju svartsjukan även befogad. Om man t ex har en gränslös partner som flirtar med andra öppet eller om partnern rentav är otrogen.
    Och då tycker,i alla fall jag,att problemet ligger hos den gränslösa partnern.
    Jag tycker inte att ge råd om hur man kan kolla sin partner är bra råd att ge, tycker du verkligen det?  Det är verkligen inte att jobba med sin osäkerhet det är att öka den.

    Det spelar ingen roll om svartsjukan är befogad eller obefogad man har ingen rätt att utöva kontroll över en annan människa såvitt det inte är ditt omyndiga barn eller någon du är förmyndare över.  

    Rent känslomässigt ar det ju upp till den förorättade parten att avgöra om hen vill fortsätta leva med någon hen inte litar på, men det ger ju inte hen rätten att utöva vare sig kontroll eller misshandel.  Då är det bra mycket bättre att lägga ner tiden och energin på att Ta hjälp att få verktygen för att på sikt återfå tilliten. 

    Du borde inse att gränslösheten bara ligger i den andres ögon. Någon kan anse det gränslöst andra inte skulle lyfta ett ögonbryn över.  Det finns människor som tycker det är ok att spöa frun för att hon log mot någon på ICA.  Andra går på swingers club och tycker det är fullständigt normalt. 

    Det är därför viktigt att man är medveten om varandras gränser innan man binder sig till varandra.  Vem vill dela sitt liv med någon som inte accepterar den man är?
    Vem vill leva med konstant rädsla över att den andre sviker?

    Nej, i de allra flesta förhållanden litar man på varandra, det är det normala. Att sen kärleken och attraktionen kan ta slut är en annan sak. Och då brukar de flesta avsluta på ett värdigt sätt.  Drama är inte det normalt för de flesta.
  • Anonym (Pappa)

    Svartsjuka är en känsla som är normal hos oss människor. Det är när den leder till kontrollerande handlingar eller tar över som det inte blir hälsosamt.

    Man behöver alltså skilja på själva känslan och om den leder till negativa handlingar eller beteenden. 

  • Jimmy75
    Anonym (Pappa) skrev 2025-09-24 23:49:27 följande:

    Svartsjuka är en känsla som är normal hos oss människor. Det är när den leder till kontrollerande handlingar eller tar över som det inte blir hälsosamt.

    Man behöver alltså skilja på själva känslan och om den leder till negativa handlingar eller beteenden. 


    Exakt! Det är hur personen hanterar det som är det väsentliga. Precis som med andra känslor.
  • Anonym (Pappa)
    Tyra myra skrev 2025-09-24 15:08:50 följande:
    Människor agerar utifrån sina känslor. 
    Jag har inte mer att tillägga. 
    Känslor är en drivkraft men vad vi gör med dem är väldigt olika. De flesta har någon form av självkontroll och agerar inte bara på sina känslor. Men exempelvis personer med ADHD är mer impulsiva och har svårare med självkontroll. 
  • Anonym (en känsla som alla andra)
    Anonym (Pappa) skrev 2025-09-24 23:49:27 följande:

    Svartsjuka är en känsla som är normal hos oss människor. Det är när den leder till kontrollerande handlingar eller tar över som det inte blir hälsosamt.

    Man behöver alltså skilja på själva känslan och om den leder till negativa handlingar eller beteenden. 


    Ja precis. Det är därför det finns två termer för svartsjuka. Patologisk svartsjuka heter den obefogade, kontrollerande varianten just av den anledningen. Svartsjuka säger psykologer är en vanlig mänsklig känsla som uppstår ibland. Man kan t.ex. känna av svartsjuka i ett förhållande men inte ett annat.

    Det är handlingen och om den blir okontrollerad som avgör om den blir patologisk ( sjuklig svartsjuka) . 
  • Lynx123

    Tror inte att någon här i tråden menar att det någonsin är okej att kontrollera en annan människa.

    Blir däremot lite orolig för TS som påstår sig inte reagera när hennes partner säger att hennes syster är snyggare än hon. Hoppas av hela mitt hjärta att hon inte ersatt en toxiskt partner med en annan. 

  • molly50
    Tyra myra skrev 2025-09-24 23:23:45 följande:
    Jag tycker inte att ge råd om hur man kan kolla sin partner är bra råd att ge, tycker du verkligen det?  Det är verkligen inte att jobba med sin osäkerhet det är att öka den.

    Det spelar ingen roll om svartsjukan är befogad eller obefogad man har ingen rätt att utöva kontroll över en annan människa såvitt det inte är ditt omyndiga barn eller någon du är förmyndare över.  

    Rent känslomässigt ar det ju upp till den förorättade parten att avgöra om hen vill fortsätta leva med någon hen inte litar på, men det ger ju inte hen rätten att utöva vare sig kontroll eller misshandel.  Då är det bra mycket bättre att lägga ner tiden och energin på att Ta hjälp att få verktygen för att på sikt återfå tilliten. 

    Du borde inse att gränslösheten bara ligger i den andres ögon. Någon kan anse det gränslöst andra inte skulle lyfta ett ögonbryn över.  Det finns människor som tycker det är ok att spöa frun för att hon log mot någon på ICA.  Andra går på swingers club och tycker det är fullständigt normalt. 

    Det är därför viktigt att man är medveten om varandras gränser innan man binder sig till varandra.  Vem vill dela sitt liv med någon som inte accepterar den man är?
    Vem vill leva med konstant rädsla över att den andre sviker?

    Nej, i de allra flesta förhållanden litar man på varandra, det är det normala. Att sen kärleken och attraktionen kan ta slut är en annan sak. Och då brukar de flesta avsluta på ett värdigt sätt.  Drama är inte det normalt för de flesta.

    Har man en misstanke på att ens partner är otrogen så kanske man vill skaffa sig bevis på detta innan man avslutar förhållandet. Det tycker inte jag är särskilt konstigt.
    Däremot så tycker jag att om svartsjukan är obefogad och kontrollerande så bör man söka hjälp.
    Jag tycker det är skillnad på befogad och obefogad svartsjuka. Frågan är om ni som håller med TS gör det?

    Ja,man kan absolut ha olika kriterier för vad man anser vara gränslöst.
    Men vill man flirta med andra eller rentav ligga med andra så är det kanske inte en monogam relation man ska söka sig till utan kanske ha en öppen relation.
    Eller skaffa sig en partner som kan tänka sig att gå på swingersklubbar t ex.
    Annars är det inte konstigt om tilliten brister.
    Det är en fråga om att respektera varandra. Åt båda håll.
    Kan eller vill man inte leva upp till detta så är det kanske bättre att göra slut och leva som singel.

  • Anonym (en känsla som alla andra)

    Förhållanden är sällan statiska under flera år. Alldeles oavsett om man kommit överens om gränser, kommer det finnas tillfällen när folk bryter sina överenskommelser. Tillit bör finnas, men den är lika statisk som förhållanden som ändras, och något man förtjänar. Det är inget man per automatik bara får. 


    I ett långvarigt förhållande finns toppar och dalar som gör att man kan hysa stark tillit endera gången. Bara för att året efter känna exakt det motsatta. Eller olika under olika förhållanden.

    Ingen säger att det är rätt att kontrollera eller misshandla sin partner varken fysiskt eller psykiskt. Men att säga att det känslomässiga tillståndet kommer vara likadant genom ett långvarigt förhållande, eller genom livet är verklighetsfrånvänt. Precis som att kärleken inte alltid är lika stark under alla år. Den går ofta upp och ner beroende på många olika faktorer.

    Att säga att det är onormalt att någon gång känna svartsjuka i ett långvarigt förhållande eller ett dysfunktionellt förhållande, är som att säga att det är fult att någonsin bli arg i ett förhållande. Hur många kan leva med en person i flera år utan att känna ilska någongång?  Ilska är också en känsla som kan kallas destruktiv om man agerar på den. Men ingen trött fru/man får känna ilska någongång utan att lämna sin partner? Det skulle inte existera många förhållanden då.

    Att kunna bejaka och erkänna att man är arg, svartsjuk är en förutsättning att kunna jobba på den. Utvärdera vad som är orsaken till ilskan, svartsjukan och på så sätt försöka jobba bort orsaken till känslotillståndet. 

  • Tyra myra
    Anonym (en känsla som alla andra) skrev 2025-09-25 13:29:39 följande:

    Förhållanden är sällan statiska under flera år. Alldeles oavsett om man kommit överens om gränser, kommer det finnas tillfällen när folk bryter sina överenskommelser. Tillit bör finnas, men den är lika statisk som förhållanden som ändras, och något man förtjänar. Det är inget man per automatik bara får. 


    I ett långvarigt förhållande finns toppar och dalar som gör att man kan hysa stark tillit endera gången. Bara för att året efter känna exakt det motsatta. Eller olika under olika förhållanden.

    Ingen säger att det är rätt att kontrollera eller misshandla sin partner varken fysiskt eller psykiskt. Men att säga att det känslomässiga tillståndet kommer vara likadant genom ett långvarigt förhållande, eller genom livet är verklighetsfrånvänt. Precis som att kärleken inte alltid är lika stark under alla år. Den går ofta upp och ner beroende på många olika faktorer.

    Att säga att det är onormalt att någon gång känna svartsjuka i ett långvarigt förhållande eller ett dysfunktionellt förhållande, är som att säga att det är fult att någonsin bli arg i ett förhållande. Hur många kan leva med en person i flera år utan att känna ilska någongång?  Ilska är också en känsla som kan kallas destruktiv om man agerar på den. Men ingen trött fru/man får känna ilska någongång utan att lämna sin partner? Det skulle inte existera många förhållanden då.

    Att kunna bejaka och erkänna att man är arg, svartsjuk är en förutsättning att kunna jobba på den. Utvärdera vad som är orsaken till ilskan, svartsjukan och på så sätt försöka jobba bort orsaken till känslotillståndet. 


    Min tanke med mina inlägg var att förklara vad jag tror att TS menade med tråden.

    Jag tror att hen ville varna för hur svartsjuka kan eskalera och att man inte ska negligera svartsjuka tendenser i  ett förhållande.

    Jag anser att man självklart ska man ta itu med detta när det uppstår och inte se det som något tillfälligt.  Svartsjuka är ett symtom på att tilliten till varandra är skadad och behöver tas om hand.

    Som jag ser det, är svartsjuka en reaktion på flera känslor. Man reagerar med svartsjuka.  Att tro att människan skulle välja att agera på den eller inte, tror jag inte på.  Om någon skulle välja att inte agera på svartsjukan så kommer ju inte känslorna att försvinna utan kommer att infektera relationen med bristande tillit.
  • Anonym (x)
    Anonym (Pappa) skrev 2025-09-24 23:49:27 följande:

    Svartsjuka är en känsla som är normal hos oss människor. Det är när den leder till kontrollerande handlingar eller tar över som det inte blir hälsosamt.

    Man behöver alltså skilja på själva känslan och om den leder till negativa handlingar eller beteenden. 


    Exakt, det är hur man hanterar det.
  • Tyra myra

    Då uppstår frågan Vem är det som ska hantera svartsjukan? Och hur hanterar man svartsjuka?

  • Anonym (Nja)
    Anonym (Rut) skrev 2025-09-21 18:29:02 följande:
    LITE svartsjuka är normalt och vanligt och är faktiskt ett tecken på att man älskar sin partner och är rädd att förlora hen.

    Och du kan ju själv googla då så kanske du själv kan läsa artiklar från psykologer som pratar just om det att det är helt normalt att vara svartsjuk. 

    Och har man ingen förmåga att känna oro inför att förlora sin partner vad denne än gör, ja då tror jag faktiskt inte att man är rädd om sin relation.  

    Lite svartsjuka är normalt och istället för att svartmåla svartsjuka så vore det bättre om flera kunde erkänna den så att man i relationen kan pratat om den isället för att gå runt med en klump i magen. Då kan man isället komma överens om gemensamma strategier som kan få BÅDA att må bra.
    Bara för att svartsjuka är vanligt betyder inte det att det är bra. Ja, det handlar om rädsla men bristen på svartsjuka betyder INTE att man inte är rädd om sin relation. Det finns mycket som är vanligt utan att för den sakens skull vara bra.

    Skulle jag vara svartsjuk när det kommer till min nuvarande partner, en relation som dessutom är på distans, varenda gång han nämner en annan kvinnas namn eller gör något på egen hand så skulle jag bli tokig! Det skulle inte funka alls. 

    Jag vet exakt hur ont det skulle göra att bli lämnad av honom. Gick igenom det för 24 år sedan, när vi var betydligt yngre och absolut inte redo för en seriös relation. Trots den vetskapen finns det inte ett uns av svartsjuka utan vi väljer att lita på varandra till 100% o h att vara öppna med varandra. Det diskuterade vi när vi gav oss in i detta, som bara var menat som något inte alls seriöst utan var menat som "friends with benefits" med exklusivitet.
  • Goneril

    Va! Naturligtvis förekommer svartsjuka i passionerade förhållanden, det är en självklar ingrediens, tänk bara på Anna Karenina, Den allvarsamma leken och Shakespeares Othello för att inte tala om alla operor! Vad skulle återstå av lyskraft  i Jane Austens och systrarna Brontës romaner utan den uppflammande  svartsjukan?                                                                                                                                                                            Sen är det ju en helt annan sak att utöva våld mot ens partner för att den ska älska en mer, så idiotiskt,  eller att försöka kontrollera livsledsagaren. Svartsjuka, när den inte går till aggression eller kontroll, är ingenting att beskärma sig över. 


    nt
  • Anonym (Va...)
    Goneril skrev 2025-09-25 15:10:30 följande:

    Va! Naturligtvis förekommer svartsjuka i passionerade förhållanden, det är en självklar ingrediens, tänk bara på Anna Karenina, Den allvarsamma leken och Shakespeares Othello för att inte tala om alla operor! Vad skulle återstå av lyskraft  i Jane Austens och systrarna Brontës romaner utan den uppflammande  svartsjukan?                                                                                                                                                                            Sen är det ju en helt annan sak att utöva våld mot ens partner för att den ska älska en mer, så idiotiskt,  eller att försöka kontrollera livsledsagaren. Svartsjuka, när den inte går till aggression eller kontroll, är ingenting att beskärma sig över. 


    Nja, Nog kan man hänge sig i ett passionerat förhållande utan svartsjuka.  Att se svartsjukan som en del av passion tror jag är felaktigt.  Att vara rädd att mista den man älskar är inte svartsjuka utan rädsla. 

    Att vara avundsjuk på den som fick den man själv ville ha, är inte heller svartsjuka. osv
  • Anonym (Feltolkning)
    Goneril skrev 2025-09-25 15:10:30 följande:

    Va! Naturligtvis förekommer svartsjuka i passionerade förhållanden, det är en självklar ingrediens, tänk bara på Anna Karenina, Den allvarsamma leken och Shakespeares Othello för att inte tala om alla operor! Vad skulle återstå av lyskraft  i Jane Austens och systrarna Brontës romaner utan den uppflammande  svartsjukan?                                                                                                                                                                            Sen är det ju en helt annan sak att utöva våld mot ens partner för att den ska älska en mer, så idiotiskt,  eller att försöka kontrollera livsledsagaren. Svartsjuka, när den inte går till aggression eller kontroll, är ingenting att beskärma sig över. 


    Problemet är väl att många lätt går över gränsen där. Kontrollbehov i förhållanden lär vara vanligare än många tror, och en del vet inte ens om att de har ett kontrollbehov, när de gör så "oskyldiga" saker som att "bara" ringa och kolla var den andre är/ befinner sig när hen är en timme försenad, eller "bara" kollar upp vilka partnern har ringt och smsat på hens mobil. 

    Det lär också vara vanligt att partnern inte vill att den andre ska prata för länge med andra av motsatt kön, eftersom de då antas ha något ihop. En källa till aggressioner kan också vara när den ene varit på after work/ firmafest och kommer hem full och sluddrig. Då kan det bli förhör som kan sluta illa.
Svar på tråden Varför rättfärdiga svartsjuka?