Anonym (Rut) skrev 2025-09-24 17:19:05 följande:
Ja så kan det absolut vara och jag vet inte inte om någon har sagt emot?
Men all svartsjuka är inte så och det är väl det som de flesta i tråden vänder sig emot. Ts förkunnar att all svartsjuka är det sjukaste hon vet och de är också misshandlare fysiskt eller psykisk.
I själva verket finns det alla varianter.
Det finns de som är sjukligt svartsjuka och kontrollera och begränsar allt partnern gör.
Det finns de som behöver professionell hjälp.
De finns dem som har lite problem med svartsjuka men kan hitta en bra balans med partnern som BÅDA kan må bra av och vara ok med som inte känns kvävande eller kontrollerande. Tex att partnern ringer på väg hem från aw. Skickar ett extra sms när de är ute på krogen.
De finns de som är svartsjuka I smyg utan att någonsin nämna det.
Det finns de som med fullt berättignade är svartsjuka för att partnern kanske på riktigt (inte inbillat) har ett gränslöst beteende mot det andra könet. Flirtar eller skickar olämpliga mess etc. I detta fall är det den gränslösa partnern som gör fel men trots det slänger denna sorts människor gärna ur sig "du är bara jobbig och svartsjuk" i ansiktet på en partner som reagerar.
Det finns de som ör otrygga i sig själva, har dåligt självförtroende sen innan som är svartsjuka I alla förhållanden. Sedan finns det de som aldrig någonsin har varot svartsjuka men som plötsligt med en specifik partner blir det.
Sedan finns det vissa som lever med partners som inte bekräftar dem. Då kan tvivel börja uppstå hos den andra, om man är viktig etc. Då kan svartsjuka bli vanligt. Även vid detta tillfälle kan set vara att den andra faktiskt måste ändra sitt beteende i förhållandet. Detta är vanligt om man levee med någon som har anknytningsstil av typen otrygg undvikande. De brister ofta i att ge kärlek och uppskattning till partnern som blir orolig över dennes känslor och frön av svartsjuka kan då lätt komma. Men som sagt, där är det främst den otrygga undvikande som ska jobba med sitt bagage och inte tvärtom.
Så det är inte alltid den svartsjuka fel. Är man partner till en svartsjuk borde man rannsaka sig själv också. Har jag gjort nåt gränslöst med det andra könet? Bekräftar jag min partner? Har jag kanske gett min partner anledning att tvivla och bli osäker? Ger jag hen uppmärksamhet?
Om jag inte helt missuppfattat TS så varnar hon för att svartsjukan kan eskalera och utvecklas till ett helvete. Detta håller jag med om.
Problemet är att det inte i förväg går att avgöra om svartsjukan kommer att eskalera eller inte.
Jag tror att många blandar ihop sin egen osäkerhet med svartsjuka. Svartsjukan har ingen rim eller reson. Svartsjuka kan man inte resonera bort. Så fort en partner anser sig ha rätt att kontrollera den andre så är det fara å färde.
I de inlägg jag läst som är mest negativa till TS tar man upp att partners gränslösa beteende skulle vara en ursäkt till kontrollerande beteende. Detta är exakt vad svartsjuka förövare säger till sitt försvar.
En relation ska ALDRIG bygga på kontroll. De som av någon orsak känner sig behöva kontrollera sin partner borde byta partner. Kan man inte känna tillit till varandra i en relation är det tid att inse att den är över.
Svartsjuka är ingen bra känsla och bör inte bejakas.
Har man låg självkänsla och därför får problem i sin relation bör man göra någonting åt detta. Inte gå omkring och lida. När det finns hjälp att få.
Jag kan inte annat än hålla med TS om att det inte är sunt att bejaka svartsjuka.