HUR kan det vara ok att skola in 1-åringar på dagis!?

Jag lämnade min son på förskolan dagen efter hans 1-årsdag. Det var inte direkt som om någon höll en pistol mot mitt huvud. Han ville gå på förskolan och jag ville arbeta.

Inte? Min son var 14 månader när han började. Jag hade fortfarande kunnat vara hemma om jag hade velat...nu är han 3.

Fast TS dömer ju. Hon "lider" när hon ser de stackars barnen, det är "skevt" att skola in tidigt och man är känslokall om man väljer dagis. Det är skillnad på att ha en åsikt och vara fördomsfull.

jo det finns massa.....majoriteten eller åtminstone hälften skulle jag uppskatta skulle lämna även om man inte vore tvungen,..det är ju det som diskuteras mest :)

sweet babydreams skrev:

"Jag blir så otroligt trött på detta prat!
Vår dotter började dagis när hon var 13 månader för vi var tvungna annars skulle jag inte få a-kassa. Och eftersom jag var arbetslös hade vi inte råd att sambon skulle vara pappaledig.

Men är man arbetslös går de endast 15h i veckan, och det är ju jättelite, och vår dotter har inte tagit skada av detta och idag när hon är tre år älskar hon att gå till dagis.

Varför orka sitta hemma och bry sig om hur tidigt eller sent andras ungar börjar på dagis? Det är ju inet så direkt att de blir misshandlade. Skaffa er ett liv och sköt er eget!

Alla har inte samma förutsättningar som andra, deal with it!"

Håller med dig fullständigt!

Wilde skrev
"Men - jag är absolut säker på att dagis är bra för barnet! När det är lite äldre än 1 år vill säga."

Hur kan du dra alla 1 åringar över en kant så?
Alla barn är olika!

DITT barn kanske mår bättre av att vara hemma o passar DIn familj bäst men alla gör inte så,alla väljer inte eller ens KAN välja att vara hemma längre...
är det så svårt o förstå att alla barn är olika likaväl som föräldrarna väljer olika??
Det är som jag skulle tycka att jag är absolut säker på att det är bra att barnen är hemma med sina föräldrar,men bara upp till 1½ år gamla sen är det bästa för dom att gå på dagis!

DU har valt at vara hemma längre,andra bäljer att lämna sina barn på dagis och det är INGET fel i nått av det!

Man kan ha olika åsikter o diskutera men som nån sa det är skillnad på åsikter o vara fördomsfull...

Förresten TS och alla andra dagishatare; hur kan dessa ett- och tvååringar skratta,äta mat, sova, ha kul och UTVECKLAS när de är övergivna, otrygga, helt oförestående och vantrivs på dagis....? Svara på den frågan är ni vänliga!

Om dagis vore en sådan fruktansvärd plats för en ett eller tvååring så tror jag att fler skulle absolut ha problem i skolan senare och i det sociala livet. Och anknytningen till föräldrarna måste ju gå helt i spillror tydlligen?!?!

Tvärtom så är det bevisat att barn på dagis har en betydligt bättre språkutveckling än "hemmabarn", de blir mer socialiserade och lär sig att visa hänsyn, att vänta på sin tur, att anpassa sig till andra och inte bara tänka på sig själv.

För hur man än är som mamma så är ens egna barn alltid bäst. På dagis får de lära sig att det finns fler barn som är minst lika bra. Att det finns andra att ta hänsyn till. För barn behandlar aldrig sina kompisar och fröken på samma sätt som sina syskon och föräldrar.

Men framförallt, svara på frågan här ovan.
Hur kan ett övergivet, otryggt, oförstående barn utvecklas, skratta, äta,sova och tjuta av glädje när man säger att det är dagisdags.... det skulle jag vilja veta!

Norrland09:

Mycket bra skrivet!

Skulle väldigt gärna vilja ha ett svar på den frågan med

jag kan svara :) fast vet inte om jag svarar för alla...men jag tror att barn kan tycka att det är jättekul på förskola, och jag tror inte alla eller kanske ens många barn känner sig övergivna och otrygga där... de nämnda barnet/en som tjuter av glädje över dagis är ju på rätt plats!!

Jag tror dock det tuffa och säkra barnet tar för sig, medan de snälla och försiktiga barnen tar ett steg tillbaka, speciellt i stora grupper där kollektivet "härskar" över individen. Såvida inte personalen är oerhört uppmärksam och jämnar ut mellan undergivande och överlägsna barn hela tiden trots mycket att göra....men det är nog inte så sannolikt att det hela tiden observerar just detta, med tanke på blöjbyten och andra grejjer...jag tror det är omöjligt att göra det rättvist för svaga barn i såna grupper med så få pedagoger. Det känns därmed inte alls bekvämt för MIG att föreställa mig mitt ettårigabarn på en sån avdelning.

På öf kan sådana saker också hända (aktiva/starka barn tar över) men där är ju föräldern på plats och visar hur man ska bete sig..... Tycker det är jätteviktigt att visa från början att man inte får "köra" över andra barn i sitt beteende, och jag menar inte att pedagoger är dåliga på detta men jag tror som sagt att det behövs fler. 

Många "dagis"föräldrar talar om stimmet och tjoet på dagis, att barnen är helt övertrötta och supergnälliga när dom kommer hem. Detta är åxå något jag är lite skeptisk emot. Tror i många fall barnen är överstimulerade.