Får man känna hat mot anhöriga?
Efter att vår dotter dog för 1 år sedan så är det ingen från min mans släkt som bryr sig om vår dotter eller oss när det gäller henne och vår sorg. De pratar aldrig om henne, är ALDRIG till graven o dyl. INGEN på min mans sida hörde av sig till oss eller var till graven med en blomma eller nåt på hennes 1-års dag. Det gjorde däremot min mamma och pappa och syster med familj, de sörjer sitt barnbarn/syskonbarn och sörjer med oss. De är ofta spontant till graven och självklart var de där på hennes 1-års dag.
Jag vet inte om jag börjar bli bitter men jag börjar mer och mer känna HAT mot min mans familj och vill inte vara med dom! Jag tänker mycket på hur det ska bli om vi får barn igen. Då kommer dom förstås och vill gulla och bära på bebisen - men jag känner bara inom mig att då kan dom dra åt helvete! Kan dom inte en enda gång nämna eller prata om vår bortgågna dotter eller fråga inför årsdagen hur vi mår ? Vi har upplevt vårt livs största tragedi och har en sorg vi får bära resten av livet - kan man då inte ens fråga sin egen son /bror om hur han/vi mår? eller visa lite empati inför vår situation?
Överdriver jag? Hur känner ni andra som upplevt liknande? Har man rätt att "kräva/tycka" att närmsta familjen borde bry sig?