Gravida typ 1-diabetiker snackar vidare

kim- ååås å skönt o höra, verkar som om det e precis så för mig. Sänkte basalen inatt o hade bara en liten känning skall se hur det blir inatt om jag måste sänka lite till tills imorgon natt =)

vallmo- kanonbra att du var så duktig med kurva o allt =) Nu känns det mkt bättre efter att fått höra från er. Älskar verkligen denna tråd!! =)

Godmorron!

Fick svaret pa mitt kombinerade Down's syndrom test i veckan - ar det det ni kallar for KUBB? De mater nagot pa bebisen nacke under ultraljudet och sedan gor man ett blodtest. Vi hade valdigt lag risk 1:1700 sa vi behover inte gora nagra mer prover. Superskont.

Jag var aven pa kontroll i torsdags och det gick toppen, jag har bra varden och har bara gatt upp 2 kilo sedan jag blev gravid och jag ar nu i vecka 14+1. Doserna fick jag hoja forst men har sen fatt sanka igen sa det var intressant att lasa att det ar normalt men att man sen kan fa hoja rejalt i v20.

Runt v20 ska jag pa kombinerat RUL och 'cardicac scan' pa King's college hospital, ska bli spannande.

Vad ater ni till frukost normalt? Och lunch nar ni jobbar?

Hoppas ni mar brsa i varmen!

Tänkte mest fråga om ni hade molande värk de först veckorna av er grav? Är 6+2 nu (säger ni så eller v7 ???) och det moler och moler. Så mycket att jag ibland är rädd att något ät fel.

För er som det har gått illa för, kunde ni känna något innan?

Och när kontaktade ni spec-mödravården? Sist gjorde jag det på en gång, men nu skulle jag vänta till v 9. Fick misssfall sist i v8 ( minns inte riktigt om jag kände något innan) och jag vill inte skriva in mig innan jag vågar hoppas

protea- härligt grattis till bra provsvar, skall göra det tested den 27 juli. Jäpp e det vi kallar Kubb eller Nupp (som jag förstått det)  Jag äter aldrig frukost innan jobbet utan brukar ta en frukt vid ca kl 10 på fm. till lunch blir det alltid matlåda så då e det ju något som jag eller maken lagat o man vet precis hur mkt o vad som e i det hela =) o det kan bli väldigt olika saker då jag älskar att laga mat o allt mellan himmel o jord.

vallmo- hej hej molande värk till o från som typ mensvärk har jag också haft lite till o från hela tiden. Men när jag hade mina två MA förra året så fick jag tokont, loksom kändes som om nån tagit en kniv o huggit mit i magen vid några tillfällen. E väl det enda som jag kan hitta som symptom innan MA att det liksom väkte till nån gång innan. Första ggr ca 2 v innan o andra ggr så åkte jag in dagen efter till akuten o då såg de redan då att allt inte stod rätt till. Jag kontaktade specmödrarvården 8+0 efter att jag varit hos min gyn o konstaterat att allt såg ok ut!  Allt e säkert helt ok o liten växer där inne skall du se. Men jag tycker att du skall gå o kolla dig om du e orolig. Har du inte nån gyn som du går till i vanliga fall som skulle kunna kolla?

Tack villhabarnigår!
Nä, jag går inte till någon vanlig gyn, har flyttat runt ganska mycket, coh känner mig lite rotlös vad gäller läkarkontakter. Har just molandet, mensvärkaktigt, inga knivhugg, tack o lov

Skulle önska att jag var gift med någon som hade tillgång till ett ul, vet att det KAN vara skadligt för fostret med massa ul, men vadå, det är ocfkså skadligt med intensiv oro och stress, eller hur...

Har en angelsound, så jag kan ju lyssna när det är lite större. Kunde höra bra från v14 förra gången!

vallmo- men då e det säkert ingen som helst fara =) molande växtvärk e ju bara bra!!  Hihihi jäpp ibland känns det som om det hade varit galet praktiskt att ha en sån till make *S*

Har funderat på att skaffa en angelsound senare för att make o bonusson skall få vara med lite mer. Har ni som testat det tyckt att det funkat bra?

Jag är supernöjd med min angelsound. Tog ett tag tills man hittar rätt, varje gång, och när man letar har man hjärtat i halsgropen...men efter 2-3evighetsminuter så har jag alltid hört "den galloperande hästen", div babyhjärtat.

Eftersom babyn snurrar så hittar man liksom inte hjärtat på samma ställe varje gång och så hör man sitteget hjärta så det tar ett tag att hitta rätt, men när man väl hör rätt är det helt underbart!

Orkar knapt ens ta upp det där med att det är farligt, tror att man hålle rp så kort tid så att dte inte gör något, ja så vida du inte sitte rdygnet runt och trycker den mot magen.

Vallmoblomman : Hade massor av molvärk med ettan - det var helt i sin ordning - det är livmoderns om växer och ligament som sträcks ut. Nu med tvåan=nästan ingenting. Mycket skumt och därför känns det inte på riktigt. Villhabarnigår> Vad kul att det går bra och framåt för dig också! Här verkar allt vara i sin ordning, men jag är ganska opåverkad av det. Går in i vecka 10 i dag och ligger ff på låga doser, men lite högre än mellan vecka 6-9. Har för img att min resistens började märkas efter vecka 12 med förra, men det kanske var lite senare ändå. Jag fick mer än tiodubbla mina doser - gå från morgondoser på 4-6 enheter till doser på över 70 enheter, för att ändå inte ligga helt perfekt. Galet! Vi får se om det blir samma sak den här gången. Jag mår ltie bättre den här gången och längtar inte efter samma saker, så jag utgår ifrån att jag väntar en pojk!

Hej alla, det har varit alldeles för länge sedan jag var inne här, men det har varit några omtumlande veckor.

Jag blev aldrig igångsatt utan förlossningen startade spontant kvällen den 8 juni. Efter bara 3 timmar inne på förlossningen föddes en son på 3980 g och 52 cm.
Efter ytterligare några timmar visade en standardkontroll att han hade ett medfött hjärtfel som var tvungen att opereras, så när han var 12 timmar gammal fick han åka ambulanshelikopter ner till Lund medan jag, min man och storebror fick ta tåget.

När han var 2 dagar opererades han och efter att ha legat på barnhjärtavdelningen fick vi komma hem efter 1 1/2 vecka.  Felet han har (aortastenos) kommer antagligen inte att påverka honom så mycket, men det kräver livslånga kontroller och kanske vidare operationer när han blir äldre.

Nu har vi varit hemma i några veckor och han verkar må väldigt bra. Han äter bra och går upp bra i vikt, men man är ju alltid orolig för att det är något fel fortfarande i alla fall. Han har ju ett stort ärr på bröstet eftersom de var tvungna att bryta upp bröstkorgen för att åtgärda felet och det känns så konstigt att en så liten person redan har fått utstå så mycket.

I alla fall. Vi tuffar vidare och hoppas på att hans hjärtfel kommer att hålla sig stabilt och att vi kommer att kunna se honom växa upp till en go och glad liten kille utan några problem i framtiden.

Nasse -  Oj det måste ha varit jobbigt för er. Vilken pärs! Vad bra att de verkligen kan operera en så liten bebis och att han mår bra nu. Hur upptäckte de att det var fel på hjärtat? Man blir ju lite så där nervös vad som kan ha påverkat hjärtfelet. Som diabetiker är det ju så mkt som kan hända.