Varför hatar folk MP?

Är inte problemet att många utvecklingsländer, i globala miljööverenskommelser, vill hävda sin rätt till utsläpp i paritet med industriländerna? Alla är överens om att det skulle vara ohållbart om U-ländernas utsläpp ökade till I-ländernas nivå och i detta sammanhang kanske symbolpolitik i tex Sverige kan ha betydelse?

Jag börjar låta som en miljöpartist vilket jag faktiskt inte är

Med nuvarande finansieringssystem (skolpengen) av den svenska skolan så stödjer även jag kommunalt veto. Som finansieringssystemet idag är utformat så leder ofta en ny friskola i en kommun till försämringar i den kommunala skolan och det är vansinnigt.

Ja, s 6 miljarder, m 10 miljarder....det är lätt att bjuda över när man sitter i opposition, även s kritiserade m över försvarspolitiken när s var i opposition.

Hur mycket vart parti egentligen hade lagt om de regerat vid aktuell tidpunkt kan man bara spekulera om.

Vi kan dock konstatera att både s och m varit med om att skära hårt i försvaret och ingen av dem vill nu ta ansvar och ens betala för vad de har beställt.

Jo, det är problematiskt och enligt min mening måste hela världen hjälpas åt med att utveckla miljövänlig teknik i dessa länder parallellt med detsamma i nuvarande I-länder.

U-länder måste hoppa över den miljöpåfrestning som I-länder haft under sin industriella utveckling och uppbyggnad. Då hade vi inte tekniken, men den finns i högre grad idag.

Sedan kan heller inte detta ställas mot befolkningsmängd utan till produktionsmängd.
Om Kenya (exempelvis) producerar i mängd som Sverige 2050 så måste Kenya också ha nått samma utveckling i miljöeffektivitet som Sverige 2050.

Jag tycker då att kommunala skolor får bli mer attraktiva istället för att bra skolor ska begränsas.

Skolpengen (efter Alliansens förändringar av skollagen 2011) motsvaras av den totala kostnaden för den kommunala skolan dividerat med antal elever i den kommunala skolan. När en friskola etablerar sig i en kommun får den fristående skolan självklart samma ersättning (skolpeng) per elev som den kommunala skolan.

När antalet friskolor ökar i en kommun så minskar samtidigt elevantalet i de kommunala skolorna och ofta leder detta till att kostnaden per elev i den kommunala skolan (basen för beräkningen av skolpengen) ökar. Kommunen har då två val;  antingen öka skolpengen (vilket i slutändan kan leda till behov av att öka skatten) eller att effektivisera (läs genomdriva besparingar) i den kommunala skolan. I princip alla kommuner väljer besparingar före skattehöjningar.

Vi har alltså ett system där etablering av en friskola kan leda till antingen skattehöjningar eller försämringar av den kommunala skolan utan att kommuninnevånarna kan påverka detta. Det tycker jag är fel. Det bästa hade varit att ändra grunderna för hur skolan ska finansieras men till dess tycker jag att kommunerna ska ha ett veto.

Min anledning till att ogilla MP är att de inte tänker längre än näsan räcker. De verkar helt sakna konsekvenstänk.
Om vi gör så här i Sverige vad händer då? Vad påverkas mer?

Om vi höjer alla skatter i Sverige på allt som produceras i landet som förutom eko så kommer hela befolkningen att enbart äta och konsumera ekologiska produkter. Eller hur!
Billiga importerade livsmedel och varor som är producerade under sämre förhållande än de svenska som görs i dagsläget kommer inte att förekomma. Eller?

Höjer vi bränsleskatterna kommer alla stadsbor att välja buss framför bil. Smart!
Stäng ned landsbygden för här går det inga bussar. Hur blir det då med ekomaten?
Vem ska odla den? 

Ja, ja...

Jag vill också påpeka att alla friskolor inte är bra. Två av mina äldre barn har gått i friskola (under högstadiet). Den ena gick i en friskola som drivs av en friskolekoncern med vinstintresse  och den andra i en friskola som drevs av en stiftelse utan vinstintresse.

Min erfarenhet är att den friskola som drevs med vinstintresse präglades av extremt låg lärartäthet, undermåliga läromedel samt glädjebetyg. Trots att mitt barn hade mycket höga ?betyg? så valde vi att byta tillbaka till den kommunala skolan efter något år (vilket ledde till kraftiga försämringar av betygen, men till högre kunskap).

Det barn som gick i den stiftelseägda friskolan fick emellertid en helt fantastisk skolgång. Här är erfarenheten av betygen tvärt om . Denna friskola var mycket restriktiv  i betygsättningen vilket visade sig för mitt barn på gymnasiet där resultatet blev en remarkabel betygsökning.

Jag vill också påpeka att alla friskolor inte är bra. Två av mina äldre barn har gått i friskola (under högstadiet). Den ena gick i en friskola som drivs av en friskolekoncern med vinstintresse  och den andra i en friskola som drevs av en stiftelse utan vinstintresse.

Min erfarenhet är att den friskola som drevs med vinstintresse präglades av extremt låg lärartäthet, undermåliga läromedel samt glädjebetyg. Trots att mitt barn hade mycket höga ?betyg? så valde vi att byta tillbaka till den kommunala skolan efter något år (vilket ledde till kraftiga försämringar av betygen, men till högre kunskap).

Det barn som gick i den stiftelseägda friskolan fick emellertid en helt fantastisk skolgång. Här är erfarenheten av betygen tvärt om . Denna friskola var mycket restriktiv  i betygsättningen vilket visade sig för mitt barn på gymnasiet där resultatet blev en remarkabel betygsökning.