Jag är uppväxt (är idag 26) med en mamma som kontrollerade mig på tok för mycket och isolerade mig verkligen från övriga familjen. Jag var alltid lite mullig som barn så från 8 års ålder satte mamma och mormor mig på diet. Skulle bara äta proteiner och grönsaker helst, fick inte ha för många skivor ost på knäckebrödet till frukost, och till lördagsgodis fick jag oliver, kräftstjärtar, melon osv. Inget fel på den maten egentligen men inte när man är åtta och resterande 5 familjemedlemmar, varav 3 syskon får äta vad de vill, fick massa godis eller snacks på lördagen. Mamma ringde till och med runt till mina kompisars föräldrar för att kontrollera vad jag åt där. Jag blev jätteisolerad och har blivit väldigt förstörd på många sätt på grund av detta och har haft och har problem än idag med förhållande till mat och onyttigheter och pendlar upp och ner i vikt. Min famj hetsade mig kring mat osv. oavsett hur mycket jag vägde, under, normalt eller över. Jag tycker inte som princip att det är fel att kontrollera matintag men gör det då som en familj som mål att alla bli nyttigare och isolera inte ett barn ensamt för det kan verkligen sätta spår att känna sig värdelös, otillräcklig och oälskad.