Om man skulle få ett handikappat barn, kan man lämna bort det?

Jag har sagt flera gånger i tråden att jag frågar av nyfikenhet vad som händer med barnen, hur det liksom fungerar. Jag har aldrig sagt att jag skulle göra det.

Håll er till ämnet.

Hjälp och stöd lär behövas.Det kan vara tufft att ta hand om ett barn med särskilda behov.Hopppas att familjer får hjälp då.

De bör de ju absolut få, tror jag har läst en hel del om just stöd, om de får tillräckligt med stöd vet jag dock inte. Men ja, man kan hoppas.Ska denna regel gälla även män som sticker under senare graviditeten/barnets uppväxt för att de inte vill längre? kuk och pung avklippt och låsas in tills de självdör? Verkar ju rätt vanligt, menar jag.

Tja... du skrev fittan.

Hur många gånger ska jag skriva i denna trådjävel att jag frågade för att jag var nyfiken och inte för att jag skulle göra det själv?

Börjar bli tröttsamt.

Många gånger, korkade människor måste upprepa sig hela tiden eftersom ingen lyssnar på vad de har att säga.

Jag skulle nog tycka att det skulle vara väldigt svårt att lämna bort ett barn. Ständigt dåligt samvete. Däremot hade jag gjort abort. För mig vore det valet självklart.

Man kan ju inte styra över hur ett foster blir men man kan se till att man inte är för gammal eftersom det då är störrre risk att man får ett barn som det är nåt fel på.

På vilket sätt är jag "korkad"? För att jag inte visste hur saker och ting går till? För att jag ville veta hur saker och ting går till? För att jag valde att fråga på familjeliv? För att jag inte räknade med att människor skulle hitta på egna historier om vad som var i görningen och sedan blint tro på sin egen fantasi?

Absolut, tror det är väldigt svårt, speciellt när man har planerat barnet, sett fram emot det, förberett sig mentalt, och sedan blir det inte som man tänkt sig. Kan inte riktigt föreställa mig hur det känns, men jag gissar på att man känner sig väldigt liten och maktlös.