Oh va spännande med stora UL snart Vi får allt vänta till 28 dec. Vad har du för BF då, början maj? Känner du den lille varje dag nu?
Vi vill himla gärna ha en liten pojk så vi kallar den hela tiden för HAN Kommer bli snopna om det kommer ut en tös....haha! Men bara den är frisk så är vi nöjda såklart. Jag fick PRECIS resultatet för NIPT och det såg bra ut Så nu är det bara att hoppas att det är något som lever och växer där inne.
Nämen, då bor vi rätt nära, jag bor i Danderyd. Trodde nästan ett tag att du var min nya granne. Flyttade precis in en familj med 5 barn från 2 olika familjer. Lusigt
Ja mycket samma lika! Läkaren som jag träffade sa just : du är utbränd i relationen. Låter kanske skumt men stämde rätt så bra. Jag gjorde ALLT och lite till typ. jag vet att min omgivning sa åt mig flera gånger men jag tyckte att allt gick så bra så. Men tydligen hade jag en gräns jag oxå....
Wow, vilket jobb du gjort med din dotter, underbart att det fungerar så bra! Men har man koll från början och vet vilka hinder som kan finnas så kan man säkert skapa en god grund. Min granne där jag bodde förut har en son med autism. Verkligen en go kille! Han har svårt med talet och är verkligen i sin egna lilla värld, Men grannen är öppen med det och bad oss ofta om hjälp, framförallt om vi såg honom vara ute och strosa själv. Han rymde ofta nämligen. En dag satt han på vår trappa och var förtvivlad för att alla hade åkt hemifrån och lämnat honom. Snabbt efter kom dock hans mormor som inte alls hade lämnat honom såklart Men det kändes så bra att han vågade komma till oss när han blev rädd. En gång när jag väntade sonen så var han sååå fascinerad över den stora magen att han klampade fram och lyfte upp min tröja och gav magen en stooor puss hahah! Mamman skämdes ihjäl men blev så glad för alla fina känslor han fick fram då och då.
Men mer än då har jag inte stött på autism.
Ja du , det är frågan om de borde göra nån utredning på hans dotter...min man säger ofta att hon är överaktiv och att det är "nåt". Men hennes mamma skulle ALDRIG gå med på det. Det är INGET fel på henne, bara på alla andra. Det är nog tyvärr mamman som det stora problemet ligger. Hon gör sig själv till offer för att "vinna över" dottern. Så hon har extreeeem oro för sin mamma, tror att hon ska dö hela tiden osv. Behöver ringa och kontrollera 70 gånger om dagen i värsta fall, Hon kan lätt berätta för sin dotter att mamma kommer att dö nästa gång hon träffar en hund, bara så att du vet. helt galet! Hur kan en förälder lägga sånt på sin 9 åriga dotter?? Som dessutom är onormalt orolig av sig. Många väldigt konstiga saker när det gäller den där mamman. Dottern tar ju efter allt, skylla ifrån sig, alla andra är orättvisa och dumma, jag vill oxå ha alla saker som alla andra har sov. Så som du förstår så motarbetar mamman ALLT. Ju mer vi ber om hjälp desto mer gör hon tvärtom. hon är extremt manipulativ också. Jag har sagt till min man många gånger att jag nästan blir oroolig över vad han är för person som ens har varit ihop med den där....hahaha!
Haha, ja lite lusigt hela storyn, vi skulle kunna skriva långfilmsmanus om det tror jag Jag och N1 bodde granne med N3 och hans nya sambo Madde och hennes dotter. Sen skilde jag och N1 oss (så det hade inget att göra med min nya man). Men i skolan på uppropet i 6 års så träffade jag då Maddes ex som heter N2 (alla 3 heter samma sak! hahha!) Så på den vägen är det
Nu ska jag ut en sväng på lunchen för att lämna hunden till min man. Vi släpar med den stackaren till jobbet varje dag Men bra med miljöombyte och lyx att vi båda kan ha med henne!