Hej,
Försök 9 eller 10 just åt skogen. Nästa blir försök 10 tror jag. Här kan vi bolla tankar o frustration.. jag ska försöka samla mig till att ringa nånstans för utredning om några veckor men känns svårt att ta steget! Nästa äl är 2/5 och bim 15/2. Välkomna!
Jag berättade på jobbet idag vad vi är med om just nu! Vet att de flesta säkert håller tyst om sånthär men jag orkar inte. Vi är bara 4 st där, bara kvinnor och ganska tighta. Kan dessutom inte ta ledigt hur som helst eller vara borta på läkarbesök när som helst så tog tillfället i akt nu eftersom jag ska på undersökning imorgon. Jag är en ganska öppen person men kände mig väldigt blottad efteråt och har lite ångest. Alla bemötte mig bra och det hade inte gått att undanhålla framöver ändå men det kändes väldigt privat. Tycker dock det är bra om andra vågar prata mer om det för man känner sig mindre ensam. Min sambo hade pratat med sin chef också vilket jag tycker var modigt för han är väldigt privat. Min mamma och syster vet annars allt, och några av mina närmsta vänner.
Var så säker den här gången. Min mens var sen (vilket ALDRIG hänt under mina 17 år som mensare), mina bröst var ömma, jag bara tyckte allt kändes annorlunda. Men... Såklart kommer mensen, dessutom har jag nu tagit 4 gravtest som alla varit väldigt negativa. Var hemma från jobbet i måndags, för jag orkar snart inte mer.
Jag var så säker och det gör den här gången så mkt värre än alla andra.
Förlåt jag bara hijackade er diskussion, behövde bara få min otroliga besvikelse ur mig.
Jag har berättat för min syster och min bästa vän bara, och de är stöttande, men vill heller inte vara för nyfikna, vilket ibland är värre än om de bara frågade rätt ut så jag slipper ta upp det varje gång jag vill prata.
Var så säker den här gången. Min mens var sen (vilket ALDRIG hänt under mina 17 år som mensare), mina bröst var ömma, jag bara tyckte allt kändes annorlunda. Men... Såklart kommer mensen, dessutom har jag nu tagit 4 gravtest som alla varit väldigt negativa. Var hemma från jobbet i måndags, för jag orkar snart inte mer.
Jag var så säker och det gör den här gången så mkt värre än alla andra.
Förlåt jag bara hijackade er diskussion, behövde bara få min otroliga besvikelse ur mig.
Jag har berättat för min syster och min bästa vän bara, och de är stöttande, men vill heller inte vara för nyfikna, vilket ibland är värre än om de bara frågade rätt ut så jag slipper ta upp det varje gång jag vill prata.
Var så säker den här gången. Min mens var sen (vilket ALDRIG hänt under mina 17 år som mensare), mina bröst var ömma, jag bara tyckte allt kändes annorlunda. Men... Såklart kommer mensen, dessutom har jag nu tagit 4 gravtest som alla varit väldigt negativa. Var hemma från jobbet i måndags, för jag orkar snart inte mer.
Jag var så säker och det gör den här gången så mkt värre än alla andra.
Förlåt jag bara hijackade er diskussion, behövde bara få min otroliga besvikelse ur mig.
Jag har berättat för min syster och min bästa vän bara, och de är stöttande, men vill heller inte vara för nyfikna, vilket ibland är värre än om de bara frågade rätt ut så jag slipper ta upp det varje gång jag vill prata.
Aah okej typ exakt samma här.. min sambo är rätt dålig på att prata om sånt här så känns som det är jag som är den nojiga o oroliga. Men kan tycka att det är rätt skönt att han är lite lugnare. Blev glad när det faktiskt var han som tog upp saken att vi skulle söka hjälp. Var otroligt befriande. Jag tror att jag också mer är stressad för min ålder plus att han är lite yngre och kille liksom. Vet era föräldrar om er resa?
Var så säker den här gången. Min mens var sen (vilket ALDRIG hänt under mina 17 år som mensare), mina bröst var ömma, jag bara tyckte allt kändes annorlunda. Men... Såklart kommer mensen, dessutom har jag nu tagit 4 gravtest som alla varit väldigt negativa. Var hemma från jobbet i måndags, för jag orkar snart inte mer.
Jag var så säker och det gör den här gången så mkt värre än alla andra.
Förlåt jag bara hijackade er diskussion, behövde bara få min otroliga besvikelse ur mig.
Jag har berättat för min syster och min bästa vän bara, och de är stöttande, men vill heller inte vara för nyfikna, vilket ibland är värre än om de bara frågade rätt ut så jag slipper ta upp det varje gång jag vill prata.
Våra föräldrar vet inte om det än, men vi bestämde sedan innan att vi skulle berätta så fort spolningen var klar. Så när det kommer ett bra tillfälle så berättar vi. Detta är nog det jobbigaste i resan.. Jag är så rädd för att bli dömd (även om det ALDRIG skulle ske). Det är väl för att jag känner mig misslyckad som kvinna. Våra föräldrar hade inga problem att få barn. Det gjorde så ont att höra min mamma säga ?jag blev gravid direkt när jag slutade med mina p-piller.? Jag vet att hon aldrig skulle säga så om hon visste om vad vi går genom.
Idag hade vi första besöket i utredningen :) Svarade på lite frågor om oss och vår bakgrund och så tog vi blodprover. Vet inte exakt vad men infektionsprover och hormonprover sa hon. Jag behöver inte gå och ta prover på olika dagar i cykeln för det verkar tydligt att jag har ägglossning. Hon kände sig direkt ganska säker på att problemet är min äggledare. Fick tid för läkarbesök om lite mer än en månad då vi ska göra gynundersökning och prata om provsvaren men det lät redan nu ganska klart. Spolning har jag ju redan gjort så. Hon sa att kanske inte ens spermaprovet behövs eftersom hans simmare ju funkade när vi fick X men sambon vill gärna göra det, så vi får se!
Okej skönt att vara igång! Vad frågade dom typ för bakgrundsfrågor? Är så nervös haha... men ska inte dit förrän 25 april. Ja man kan lika gärna kolla simmarna oxå när man är igång. Skönt att ändå få det berättat att de oxå funkar. Läste ditt förra inlägg om att berätta på jobbet. Bra gjort, speciellt nu om ni ska på besök då o då. Funderar kanske på att berätta för min chef. Men velar. Grejen e att det är så svårt att komma från mitt jobb. Jag måste liksom vara på plats vissa tider och oftast dagtid...