Vänsterfolk! Varför tror ni att vi högermänniskor tycker som vi gör?

Nej, det är ett försäkringsbaserat system, som fungerar så att du väljer vilken nivå du vill ha på din försäkring (lägsta nivå är långt bättre än svensk sjukvård). Du får alltid perfekt vård och nivåerna har ingeting med tillgång till vård att göra (vilket det har i Sverige) utan handlar om tex om du får eget rum och vilken typ av rum osv. Med de billigaste försäkringarna delar man rum, vilket man som du vet i princip alltid gör i Sverige om det inte är nåt undantag.

Arbetsgivaren väljer inte omfattning, utan du väljer omfattning från ett antal paket som olika företag erbjuder som är väldigt lika eftersom de framtagna enligt lag.

Sen finansieras det här genom att pengar dras från din lön innan skatt, precis som du är inne på.

Men det är olagligt att inte ha någon försäkring och därmed finns system som gör att precis alla har det.

Om du är arbetslös så dras det från a-kassan, om du är hemmafru från din mans lön, om du är barn från dina föräldrar om du är gammal från pensionen.

Och om du inte omfattas av något av detta så betalar staten din försäkring, ingen är oförsäkrad.

Alltså, i praktiken, så är det helt identiskt med en skattefinansierad vård.

Nej, alla arbetsgivare erbjuder inte samma.

Privata arbetsgivare erbjuder sällan den grad av föräldraförsäkring som är möjligt genom statliga arbetsgivare, exempelvis.

Du missade den delen att frihandelsavtal i stort tappar i betydelse om de skulle inkludera alla, för vissa skulle det innebära att de blir utkonkurrerade av låglöneländer och att undvika det är också en del syftet med dagens system av frihandel.

Men då kommer min följdfråga:

Enligt den källa jag redovisar nedanför så slås det fast att låglönelönder (U-länder) expanderar sin handel genom att hitta konsumenter hos andra U-länder.

www.firstthings.com/web-exclusives/2013/11/whats-behind-the-stunning-decrease-in-global-poverty

"Among possible causes to be considered, the first and most controversial is the role increased international trade, or globalization, has on the decrease. The movement of capital, people, and goods around the globe has increased dramatically over these decades. But trade occurs not only between developed and developing nations, and underreported story has been the remarkable increase in trade among developing countries themselves. The UN report observed that trade among developing countries constituted less than 10 percent of global trade in 1980, yet now constitutes over 25 percent of global trade."

Så om det vore som du sa i praktiken så är det ytterst märkligt att verkligheten visar något annat.

Vad säger detta om helheten i världen?

Är det export till andra U-länder som U-länder tjänar pengar på?

Det finns flertalet exempel där länder med låga löner och skatter skulle ha slagit ut konkurrensen med I-länder, om det inte vore för att man upprättat frihandelsavtal mellan I-länder som annars hade handlat med dessa låglöneländer.

Att fattigdomen i världen minskar mycket tack vare den ökade handeln och globaliseringen av kapital. Läser du inte mina länkar?

Det kallas protektionism och det är vi liberaler emot. Vi vill tvärtom ha en så öppen marknad som det bara går och då är vi emot att vissa länder som kan konkurrera på marknaden med lägre priser lämnas utanför. Är inte det rätt uppenbart?

Men säg mig, vad exakt med frihandeln tycker du är fel? Och hur skulle handeln te sig i ditt drömsamhälle?

Du verkar blanda ihop saker lite när du talar om frihandel.

Frihandel i form av frihandelsavtal är bara ett av många sätt att reglera handeln. Man ingår frihandelsavtal med vissa, vissa andra saknar man sådana avtal med, ytterligare andra kanske man t.o.m. inför extra tullar och skatter för.

Sedan finns även varianten med en friare handel inom ett geografiskt och politiskt avgränsat område, som exempelvis EU idag och Östeuropa förr.

Det du verkar förespråka är fri handel, vilket är något helt annat och förutsätter samma avtal med alla länder och det känner jag inte till något land som tillämpar.

Sedan kan reglering av handel ha olika syften, på gott och ont.

Sådana syften kan vara exempelvis miljö, där man vill minska mängden transporter och storleken på transportsträcka.

Ett annat exempel kan vara att man vill gynna sin inhemska industri, för att minska beroendet av andra länder. Just beroende av andra länder kan i ena situationen bidra till mer av samarbete och vänskapliga band, men kan också leda till konflikter i andra situationer.

Starka länder vill gärna utnyttja andra länders svagheter och beroende, när de behöver det.

Jag har delade meningar om detta och är därför inte helt övertygad för/mot någotdera. Så länge syftet är gott och resultatet följer det goda syftet så anser jag att samtliga varianter kan ha sina fördelar.

Vad et gäller samarbetet inom EU så kan vi se tydliga nackdelar med försämrade gränskontroller o.dyl.

Vadå byta ämne? Jag ber dig backa upp dina påståenden.
Haha nåja, vill inte du det så kan jag backa upp mina påståenden med källor.

Vi börjar med The Economist och dess beskrivning av Karl Marx teorier:

" target="_blank">

Dokumentären "The real Adam Smith":

" target="_blank">

Samma Johan Norbergs och Henrik Jönssons föreläsning:

" target="_blank">

UNRISDs rapport från 2008 som beskriver hur stater bör agera för att minska fattigdom (jag hintar lite med att det handlar om att ge trygghet och stabilitet åt industrier för att man ska få en välfungerande handel):

www.unrisd.org/80256B3C005BCCF9/(httpAuxPages)/EE2D4DF653F6077BC1257A5D004C7E5E/$ file/Leftwichweb.pdf

En hel bok du kan läsa om kapitalismen när du har tid:

www.google.com/books?hl=sv&lr=&id=mYW...:xzph63APdFcJ:scholar.google.com/&ots=tOeeGd3U ge&sig=nHXq1INpeLvUYcxd7W0IDG5bw8Q

 Blogg om ämnet: 

www.masterresource.org/capitalism-vs-collecti.../

 Beskrivning av kapitalism kontra socialism (bra att kunna om man ska ta sig an kapitalism, där det dessutom finns en lista på de mest kapitalistiska länderna i världen):

www.thebalance.com/capitalism-characteristics...

 Om frihandel och internationella relationer:

" target="_blank">

 Om globaliseringen och dess effekter på världsfattigdomen:

#page=78
(Notera framförallt ett citat: Not only does international economic inte-

gration promote economic growth, but 

also, on average, economic growth tends to 

increase incomes of the poor. In fact, with-

out economic growth, there can be no sus-

tained poverty reduction. Globalization has 

also facilitated the spread of technologies 

that have contributed to dramatic improve-

ments in health, life expectancy, and literacy 

in poorer countries and communities.

Infant mortality rates declined, on aver-

age, by 50 per thousand (to 59 per thousand) 

from 1970 to 1999 in developing countries, 

versus 10 per thousand (to 6 per thousand) 

in developed countries.

Life expectancy in China doubled (to 

70 years) over 196099; in India it rose by 20 

years (to 64 years); and in the United States it 

rose from 70 to 77 years.

Over the past three to four decades, 

adult illiteracy rates have declined by 30 per-

centage points in China, Ghana, India, Korea, 

and Mexico.)

 

Mer konkret fakta om varför fattigdomen minskat och, som svar på Tom Arayas fråga, om frihandel verkligen är exkluderande:

www.firstthings.com/web-exclusives/2013/11/wh...

 

Från World Economic Forum om kapitalismens effekt på produktiviteten och hur den ökande produktiviteten minskat fattigdomen:
www.weforum.org/agenda/2015/08/does-capitalis.../

Ska vi titta på det krasst så har det visat sig att kapitalismen gav ökad produktivitet och på det sättet ökade också välståndet. Den enkla förklaringen ligger i hur produktiviteten i sig skapar mer med mindre. Det finns det flera historiska exempel på. T.ex. kan vi ta något så enkelt som väderkvarnen. När den började utvecklas under slutet av den tidiga medeltiden ledde det till att folk inte längre behövde mala säd för hand utan väderkvarnen gjorde samma jobb mycket snabbare och dessutom mer effektivt och med mindre folk. Detta frigjorde mycket tid för bönderna som kunde satsa på annat, vilket ledde till ökad produktivitet på annat håll och således mer föda. Detta skulle leda fram till den högmedeltida demografiska expansionen som fick ett abrupt slut i.o.m. den lilla istidens gryning och digerdöden på 1300-talet. Detta är just varför ökad produktivitet minskar fattigdomen.

Detta har flera faktorer till varför det blev så, men framförallt berodde det på innovationerna som föddes då den privata äganderätten började respekteras på allvar på 1800-talet. Man arbetade för sig själv, och de som vågade ta risker kunde nu börja bära frukten av sitt eget arbete, vilket gjorde att fler tog chansen. Det är egentligen ganska enkelt.

Går vi till idag så ser vi hur världen krymper och blir alltmer internationaliserat. Detta gör att pengaflödet runtom i världen expanderar och det har visat sig att det kommer alla till gagn. Det som egentligen håller tillbaka de fattiga länderna är att äganderätten inte respekteras i dessa länder. Det är ingen slump att det är lägre produktivitet i länder som har en statligt kontrollerad ekonomi och i länder där korruptionen är hög. Tar vi ett land som Kongo-Kinshasa så är korruptionen otroligt hög, vilket gör att äganderätt och avtal aldrig respekteras och därför vågar få entreprenörer ta de risker som behövs för att investera i nya projekt. Korruption är ett hot mot äganderätten och avtalsrätten. När man är fast i korruption kan man sällan genomföra de projekt och innovationer som kan öka produktiviteten, vilket gör att man oftast förblir fattig.

Men om vi dock fokuserar på statens roll så är den viktig i ett kapitalistiskt samhälle. Staten ska dels vara till som ett skydd för den privata äganderätten där man behöver en välfungerande rättsapparat och det ska också ta in skatt som ska komma befolkningen till gagn (Välfärd d.v.s). Detta är Adam Smith, som är Liberalismens tillika den moderna nationalekonomins fader, mycket tydlig med. Han menar vidare att alla resurser ska tänkas som investeringar. Skolan och utbildningen är en investering på framtiden då det skapar bra, produktiva människor. Sjukvården håller befolkningen frisk och därför blir den mer produktiv. Infrastrukturen underlättar handeln, vilket ökar välståndet. Polis och rättstat ser till att medborgarna får rättsskydd, vilket förbättrar möjligheten till mellanmänskliga relationer, osv. Allt detta beskriver Adam Smith tydligt i sin bok Nationernas välstånd. Den borde ni läsa (finns bara på engelska).

Men egentligen är den här diskussionen meningslös på ett sätt eftersom att kapitalismen är ett system som används i stort sätt i hela världen idag. Det som diskuteras är snarare dimensionerna av kapitalismen, hur mycket som ska vara privat och hur mycket som ska vara statligt. Den diskussionen kan man föra fram och tillbaka, men att kapitalismen är effektiv är de flesta slående överens om.

Detta är ett vanligt sätt att agera på, där man länkdumpar en massa som det skulle betyda nått och att mängden ska göra så man backar.

Ja du kan ju alltid försöka att uppvisa fakta som säger emot mitt huvudargument, vilket är att frihandel och kapitalism är något som motverkar fattigdom.

Kan du uppvisa källor på att kapitalism och frihandel faktiskt skapar mer fattigdom än det motverkar?