Stormig relation med pappa

Tack för era svar och tips! Många av er har gett bra förslag medan en person uppenbart projicerar sina egna sorgliga erfarenheter på omvärlden....

Min far kommer INTE närvara vid bröllopet och vi har numera ingen kontakt, detta är inte något som kommer ändras heller.

TS skriver att hon försökt tala med sin far om detta i 3 (!) år. Jag hittar inte på en massa saker som att detta skulle handla om en "glad och kärleksfull familj" som du så fint skrev i ett av dina inlägg. Vi som läst TS inlägg vet att TS upplevt fysisk och psykisk misshandel och att pappan inte varit mycket till pappa för TS. Jag läser det TS skriver och ger råd utifrån det och inte utifrån min egen situation.

Det är väldigt tydlig (och till viss del förståeligt) att du identifierar dig med TS pappa och tar de svar i tråden som inte är positiva som personliga kränkningar. Det kanske också till viss del är en förklaring till varför du, även i denna tråd, svarar på inlägg efter inlägg som tydligt är riktade till TS och inte till dig.

Dina återkommande personangrepp och passivt aggressiva svar till alla som inte delar dina åsikter är mest patetiska och vittnar om en narcissistisk personlighet som har svårt att se kritik som liknar situationer som du själv befunnit dig i.

Istället för att sitta och ge dålig råd om att till varje pris förlåta och klappa varje pappa som betett sig illa mot sina barn medhårs, kanske du skulle behöva bearbeta dina egna upplevelser i det verkliga livet för att komma vidare.

Min tillvaro är utmärkt.

Tack för era svar och tips! Många av er har gett bra förslag medan en person uppenbart projicerar sina egna sorgliga erfarenheter på omvärlden....

Min far kommer INTE närvara vid bröllopet och vi har numera ingen kontakt, detta är inte något som kommer ändras heller.

Tack för era svar och tips! Många av er har gett bra förslag medan en person uppenbart projicerar sina egna sorgliga erfarenheter på omvärlden....

Min far kommer INTE närvara vid bröllopet och vi har numera ingen kontakt, detta är inte något som kommer ändras heller.

Hoppas att bröllopet blir bra och att du inte behöver ångra ditt beslut att exkludera din far på ert bröllop samt att inte ha någon kontakt med honom alls under resten av ditt liv, på grund av av hans tröttsamma tjat om att vilja föra dig till alaret samt de ensidiga kränkningar du känner att du utsatts för under din uppväxt.

Som vuxen har du ju nu rätt att bestämma vilka du INTE vill ha på ditt bröllop och vilka du ALDRIG mer ska ha kontakt med. Ett brröllop är ju ett bra sätt att visa var du drar dina gränser och hur du ser på dina relationer. Jag hoppas att brudgummen fått välja sina gäster på ett fritt och kärleksfullt sätt.

Vi baserar ju ofta våra råd på de insikter och erfarenhter vi har fått av livet. Jag beklagar din sorgliga uppväxt med dina närstående och hoppas så att inte omgivningen, dina efterkommande har förståelse för dina beslut om utfrysning, jag hoppas verkligen inte att du behöver blir utsatt för något sådant själv pga dina handlingar som du noga övervägt. Min syn på detta är att jag alltid vunnit på att inkludera och försonas.

Mitt ex har nog alltid haft samma syn på exkludering och fördömande av andra som du och hon sitter nu rätt ensam, t o m halvt övergiven av våra barn som börjat förstå att det finns en mer kärleksfull och lättsammare inställning till varnadra. Deras mamma är alltid inbjuden på våra kalas, men hon väljer ju ofta att låta bli att komma, hon litar inte riktigt på att vi står ut med hennes stelhet.

Du måste också förstå och respektera att inte alla har samma syn på drastiska och eviga beslut om utfrysning av vänner, föräldrar, barn och partners. Jag är ledsen att jag inte enkelt kunnat stötta och heja på dig i ditt beslut, så som du kanske velat. Men om du bjuder in till debatt får du även räkna med röster som inte kommer från en karg öken...

"Mycket misshandel, både psykiskt och fysiskt" var orden som TS använde. Inte kränkningar... Jag får intrycket av TS att om pappan hade varit bra och närvarande som liten så hade hon kunnat tänka att "offra" sig och låta honom föra henne till altaret. Men detta kan vara en missuppfattning från mig.

Sluta konstant förmildra alla hemska saker pappor har gjort mot sina barn. Vissa människor är vedervärdiga personer och de blir inte magiskt bättre för att de skaffar ett barn, och dessa barnen som föds till de vedervärdiga personerna har absolut ingen skyldighet till sina föräldrar bara för att man råkar dela DNA.

Vilken grupp du själv ligger i vet du själv antagligen.

TS har gett sin pappa flertalet chanser, eftersom att han fortfarande inte lärt sig någonting så är det dags att hon ser till sitt egna, och hennes familjs, bästa.

Gällande ditt ex så kanske hon helt enkelt inte vill äta middag med dig. Hennes "stelhet" behöver inte ha något med saken att göra.

TS har tagit upp frågan i en tråd för att lyssna på andras tankar. TS beskriver relationen med sin förälder som hon gjort. I hennes beskrivning kan många sorters stormiga problem rymmas, både till antal, frekvens, allvarliga incidenter m m. Vi kan inte heller bedöma dem enkelt så vi inte har djupare beskrivningar eller förälderns syn på detta. Tonåringar är inte alltid helt lätta.

Så jag förmildrar inte alls konstant den ena eller den andre förälderns roll eller barns heller för den delen. TS är vuxen och bestämmer sin egen nivå nu om att INTE ha med närstående på kalas eller om hon ALDRIG ska ha kontakt mer pga pappans tjat om kyrkosed samt tidigare stormig relation under uppväxten.

Vedervärdiga människor ska vi inte behöva vara med. Jag tror dock att TS nu börjar bete sig på ett liknande sätt och hoppas att det inte ska behöva bli så här. Alla på bröllopet kommer säkert att tycka att hon valt rätt beslut.

Jag vet rätt bra vem jag är i min vänkrets och familjekrets, med många som jag tycker om och som är hos oss. Så din insinuation funkar inte och slår nog mest tillbaka. Just min humanistiska och inkluderande inställning till vänner och släkt i olika åldrar har lönat sig socialt och ekonomiskt. Man sover gott om natten om man löser små och stora konflikter utan långvarigt drama.

Mitt ex behöver aldrig komma på middag, varför det? Som skild med barn ska man kommunicera nån gång i månaden om praktiska ting. Men konfirmation, studenten, dop, bröllop, födelsedagar m m uppskattar ungdomarna att fira i stor stil med släkt och vänner och då är jag noga att varmt välkomna även deras mamma. Men hon vägrar ens svara, trots att ungdomarna så gärna vill ha henne här. Exet har inga kalas, hon exkluderar även sina egna barn i månader om hon tycker att de misshagat henne. Fräscht... så hennes stelhet har helt och hållet med saken att göra.

Har du problem med att jag pratar om försoning rent allmänt eller är det för att jag är medelålders pappa som du inte tycker jag bör framföra åsikter? Pappor är alltså ofta vedervärdiga och ska mobbas bort för de fattar ingenting trots alla fina chanser de fått? Medan unga kvinnor alltid har rätt och bör göra som de känner för i alla lägen? Kan det vara så märkligt?

Bättre att vara ärlig. Om jag var en debattör och definierade mig t ex som en propp, ökenvarelse eller en iskall stel kattunge så skulle jag vara stolt och stå för mina mörka åsikter - typ jag tycker om att kontrollera, döma och mobba. Hämnd känns skönt osv. Jag kan aldrig göra fel, jag har rätt att inte bry mig om andra.

Ingen tycker illa om kannibaler som står för att de tycker om att käka människokött. Det är hycklarna vi lackar ur på, de som njuter av att vara elaka men vill skylla sina känslor på dom de vill hämnas och såra grovt..

Vi kan heller inte hitta på egna versioner av vad som har hänt utan får helt enkelt utgå från att TS har gett den samma versionen då alla råd annars blir tämligen meningslösa och endast ställer till det för henne.

Att TS valt att inte bjuda sin pappa på sitt bröllop är på inget sätt jämförbart med att slå och psykiskt misshandla sitt barn.

Det var ingen insinuation. Det var jag som överlät den bedömningen till dig då jag flertalet gång sett folk (på fl) antyda att du är en dålig person. Helt enkelt för att jag inte känner dig eller TS bättre än vad du känner mig eller någon annan på sidan.

Jag har problem med att du ofta tilldelar TS och andra åsikter som de inte själva känner igen, samt att du konstant försvarar pappan men inget annat kön. I övrigt har jag även problem med föräldrar som behandlar sina barn illa, vad de har mellan benen berör mig inte dock.Du kan ju inte på riktigt vad korkad nog att tro att ens användarnamn på familjeliv på något sätt skulle antyda vad man definierar sig med?

Ok mänskligheten syn på kannibaler är nog generellt ganska dålig...