Bf April 2021
Startar igång en tråd för alla som har beräknad bf i april 2021. Sökte men hittade ingen, här kan vi följas åt! ??
-
-
Svar på tråden Bf April 2021
-
Ring gyn imorgon och prata med dem. Kanske du kan få komma in och ta blodprov för att kolla hcg och sen nytt blodprov efter 2-3 dagar så ser de att hcg går upp som det ska. Ev att de gör vul.Äpplet163 skrev 2020-08-30 13:00:34 följande:
Har fått bruna flytningar igår och idag, ca storlek som en femkrona. Vecka 6+0 nu. Någon som har haft liknande? Borde man ringa gynmottagningen eller bara se hur det utvecklar sig?
Jag ringde mvc tidigt för att prata om kub med tanke både på min ålder och tidigare kromosomavvikelse (8 år sen) -
Jag tycker att du kan be din sambo att vara hemma alternativt träffa några kompisar på andra ställen än krogen/uteserveringar om de nu måste träffas. Min man var aldrig ute osv. Var endast och jobbade och sen kom hem när vi väntade första. Vi födde i april i den ?värsta? vevan med pandemin och han fick febersymtom någon dag innan förlossningen drog igång och det höll i sig lite från och till så han valde att avstå från förlossningen för att andra skulle vara säkra. Jag blir påriktigt väldigt irriterad på när folk bara tänker på sig själva och att de väljer att gå ut på krogen i dessa tider. När som sagt, min man valde att avstå sin dotters förlossning pga symtom som inte ens gjorde honom sjuk men att han ville ta sitt ansvar för att inte sprida om det nu var Corona han hade. har ni otur så är pandemin fortfarande igång när ni har bf, och fortsätter din sambo att gå ut och roa sig så är ju risken ännu större att smittas och kanske då inte få vara med eller att han i sin tur smittar dig. Ibland rår man inte för att man blir sjuk, men i detta fall så skulle jag nog sätta ner foten i att han ska hålla sig hemma. Som andra skrivit också så minskar ju inte smittorisken genom att träffa några få kompisar regelbundet då man inte vet hur många de människorna träffas. Det är annat om alla sitter i karantän och inte träffar andra än er. detta är vad jag tycker, men hade min man varit ute och rännt så hade jag sagt ifrån att jag inte tycker att det är okej då jag inte vill få Corona med bebis i magen. Det finns ju fortfarande mycket man inte vet om sjukdomen eller hur den drabbar gravida och foster.Angelicabon skrev 2020-08-29 10:00:25 följande:
Jag vet inte om jag nojar i onödan över corona och allt som har med smittan att göra.. Men jag vet inte hur jag ska få min sambo att förstå riskerna med att vara ute på krogar och dricka öl med grabbarna. Vi är just nu i v. 9+3 och väntar våran första lilla ärta. Vi tycker så olika angående det här och det känns som att jag oroar mig för mycket över att han på något sätt ska få smittan och smitta mig. Han ser det som ofarligt att vara ute på krogen eftersom du blir tilldelad bord osv, jag själv har inte varit ute på krogen sen i februari i år så jag vet inte hur det är. Han jämför krogen med vårt jobb och säger att det är större risk att man smittas på jobbet än på krogen men på jobbet är det inga som kramas och hälsar så som man gör på krogen när man träffar folk man kanske inte ser så ofta.. Har ni något tips på hur jag ska få honom att förstå att man kanske inte ska springa på krogen nu (även om gravida nu inte är i någon riskzon) eller ska jag bara ge upp och låta han springa som han vill? Tidigare idag vid en diskussion sa han "jag vet hur läget är men vi får inte glömma bort att man måste ut och göra saker också". Men måste man ut??? Kan man inte träffas hemma ett samlat gäng å ta några öl?? Alltså hjälp. Jag blir ju nästan galen på mig själv, nojar jag för mycket angående smittan eller??? //Angelica
-
Jag ringer alltid direkt trots att jag har MA och utomkvedshavandeskap i bagaget. Men det är mest för att jag har hypotyreos och behöver ta blodprov för att eventuellt höja dosen. Annars skulle jag nog också vänta lite. Hos oss har vi inskrivningssamtal runt vecka 9. :) min graviditeten rullar på nu tycker jag. Lite annat nu känner jag än med första, då vi är så tacksamma för dottern att missfall med denna graviditet inte skulle kännas lika hårt som när vi försökte bli gravida med dottern. Men såklart supertråkigt om det skulle bli så.. men dottern var tokplanerad med ägglossningsstimulerande osv men denna kom utan förvarning och plussade 4 månader efter förlossningen på troligtvis första ägglossningen då jag inte haft spontan ägglossning tidigare heller. :) vi har ca 45 min till förlossningen men vår förlossning gick inte fullt så snabbt som din men i vår familj har andra barnet alltid gått betydligt snabbare så vi får se hur det blir för oss denna gång. Förra gången var jag på förlossningen kl. 8 sen föddes dottern 10.30. Så jag kommer nog förbereda mig med att åka tidigare och ringa in när jag börjar få känningar så de vet. Med dottern så var det ju första så jag visste ju inte riktigt hur det skulle kännas när man skulle åka in så jag lyssnade ju på personalen när jag ringde om att ta en dusch, Alvedon osv för att det var första barnet och att jag inte hade haft värkar där inne. I värsta fall tänker jag att vi tar med dottern sen får någon närstående hämta henne på sjukhuset. (Om vi inte skulle hinna vänta in barnvakt eller lämna henne hos någon).Nostalgity skrev 2020-08-29 00:16:58 följande:
Hej hej! Spanat in i denna tråd ett tag men inte kommit till att skriva!
Jag är 31 år, väntar mitt 4e barn, 2a tillsammans med min man, han har 2 andra barn sen tidigare också. Jag har en dotter på 8, en son på 12 och en liten son på snart 2 år. Bf 17 April , är i vecka 7+0 idag.
Har grymt svullen mage, diffust illamående ibland, ömmar till i brösten ibland.
Någon av er som väntar med att ringa för att skriva in sig? Jag känner bara att det är ett himla väntande i dessa tider på allt....så varför ha bråttom? Jag vill enda inte gå på första hälsosamtalet..besöket efter det är ju typ i vecka 12, vilket är om ca 5 veckor. Så tänkte ringa bm om 2-3 veckor.
Förra graviditeten hade jag grymt mycket besvär! Blev gravid efter 2 års försök och 4 missfall. Var sjukskriven hela tiden pga smärta i rygg och bäcken. Hade stora blödningar titt som tätt. Slutade med att jag födde en gosse på 4,2 kg...ambulans till fl och 22 min senare var han ute. Det är de jag oroar mig för nu....vi har 30 min till sjukhuset, plus att vi måste vänta in barnvakt...hur ska vi hinna? Planerat kejsarsnitt ? Någon mer som är orolig såhär tidigt?
-
Kikar in i denna tråden då min BF är 2/5 men förmodligen kommer födsel landa i april då jag kommer få planerad kejsarfödsel lite innan bf när 2 tidigare barnen är snittade. Ville bara skriva då jag känner igen ditt alias från då jag väntade barn nr 2. Från BF september 2018 gruppen. Vad kul att ni också väntar igen. Grattis!Nostalgity skrev 2020-08-29 00:16:58 följande:
Hej hej! Spanat in i denna tråd ett tag men inte kommit till att skriva!
Jag är 31 år, väntar mitt 4e barn, 2a tillsammans med min man, han har 2 andra barn sen tidigare också. Jag har en dotter på 8, en son på 12 och en liten son på snart 2 år. Bf 17 April , är i vecka 7+0 idag.
Har grymt svullen mage, diffust illamående ibland, ömmar till i brösten ibland.
Någon av er som väntar med att ringa för att skriva in sig? Jag känner bara att det är ett himla väntande i dessa tider på allt....så varför ha bråttom? Jag vill enda inte gå på första hälsosamtalet..besöket efter det är ju typ i vecka 12, vilket är om ca 5 veckor. Så tänkte ringa bm om 2-3 veckor.
Förra graviditeten hade jag grymt mycket besvär! Blev gravid efter 2 års försök och 4 missfall. Var sjukskriven hela tiden pga smärta i rygg och bäcken. Hade stora blödningar titt som tätt. Slutade med att jag födde en gosse på 4,2 kg...ambulans till fl och 22 min senare var han ute. Det är de jag oroar mig för nu....vi har 30 min till sjukhuset, plus att vi måste vänta in barnvakt...hur ska vi hinna? Planerat kejsarsnitt ? Någon mer som är orolig såhär tidigt?
Förstår att du har oro efter en sån upplevelse. Är det något Du kan få stöd hos MVC att prata om inför förlossningen?
Vi har 2 h till BB och hade sån oro för livmodersruptur Med 2:an pga har EDS bindvävssyndrom och blivit akut snittad tidigare och inte ihopsydd med vetskapen om mitt bindvävssyndrom. (Därav ärrvävnad som förmodligen inte är så hållbar i livmodern och inte lika troligt håller värkarbete) Så fick beviljad planerat snitt. Dels pga tidigare trauma, rädsla och lite pga mitt bindvävssyndrom. (Hade mycket oro under HELA andra graviditeten pga allt sånt och nyligen fått veta jag hade hypotyreos.) när det finns förlossningstrauma i bagaget är det inte konstigt oro dyker upp. Hade enorm ångest sista tiden innan vi valde snitt tillslut. Lite i sista stund.
Eftersom planerade snittet var så lugnt och fint så har jag nog landat i något annat nu. Så förlossningen känns inte längre skrämmande. Inte än i alla fall. -
Wow tack för ditt svar, Äntligen någon som har samma känslor som jag... Är livrädd för att jag ska få föda utan honom och grymt duktigt av dig att klara det utan din karl!! Vi har kub bokat i slutet av september, vilket han får följa med på om han inte har några symptom(privat klinik). Detta är det enda han kommer få vara med då sjukvården är väldigt strikt här i Västmanland med att sambo ej får vara med vid några som helst besök. Detta är bokat en söndag eftermiddag och vi har ledig helg från jobbet, vilket jag oroar mig för.. väljer han att gå ut den lördagen så får han inte följa med på besöket, då visar han att det är viktigare att gå ut å träffa folk än att få se sitt barn för första gången och jag tycker själv att jag har rätten att ställa ett sånt krav.. Men samtidigt vill jag inte att han ska känna sig inlåst men det känns inte som att han förstår riskerna med att vara ute. Alla har ett val, jag har valt att inte ta riskerna med att vara ute och festa (långt innan jag blev gravid) och det är klart att om man inte tror att smittan är så pass allvarlig som den faktiskt kan vara så kan man självklart leva på som vanligt men just i detta tillfälle tycker jag inte att han tänker längre än näsan räcker och jag kan verkligen inte få honom att förstå hur jag känner. Det spelar ingen roll hur många diskussioner vi har om det, det fastnar inte i hans huvud för "vi får inte glömma bort att leva"..... Just nu känns det bara hopplöst och som att jag bara får låta honom leva som han vill men jag tror jag ska prata med min barnmorska nästa gång jag träffar henne om hon har tips på hur jag ska få honom att förstå mig.... Tack igen för ditt svar! <3Anonym (Irriterad tjej som fick föda själv) skrev 2020-08-30 18:33:30 följande:
Jag tycker att du kan be din sambo att vara hemma alternativt träffa några kompisar på andra ställen än krogen/uteserveringar om de nu måste träffas. Min man var aldrig ute osv. Var endast och jobbade och sen kom hem när vi väntade första. Vi födde i april i den ?värsta? vevan med pandemin och han fick febersymtom någon dag innan förlossningen drog igång och det höll i sig lite från och till så han valde att avstå från förlossningen för att andra skulle vara säkra. Jag blir påriktigt väldigt irriterad på när folk bara tänker på sig själva och att de väljer att gå ut på krogen i dessa tider. När som sagt, min man valde att avstå sin dotters förlossning pga symtom som inte ens gjorde honom sjuk men att han ville ta sitt ansvar för att inte sprida om det nu var Corona han hade. har ni otur så är pandemin fortfarande igång när ni har bf, och fortsätter din sambo att gå ut och roa sig så är ju risken ännu större att smittas och kanske då inte få vara med eller att han i sin tur smittar dig. Ibland rår man inte för att man blir sjuk, men i detta fall så skulle jag nog sätta ner foten i att han ska hålla sig hemma. Som andra skrivit också så minskar ju inte smittorisken genom att träffa några få kompisar regelbundet då man inte vet hur många de människorna träffas. Det är annat om alla sitter i karantän och inte träffar andra än er. detta är vad jag tycker, men hade min man varit ute och rännt så hade jag sagt ifrån att jag inte tycker att det är okej då jag inte vill få Corona med bebis i magen. Det finns ju fortfarande mycket man inte vet om sjukdomen eller hur den drabbar gravida och foster.
-
Vilken tablett tar du?Vid besök hos gyn fick jag veta att Lergigan som jag tar även finns i en version med tillsatt koffein (godkänd dos).Den heter Lergiga Comp.Ehlda skrev 2020-08-28 08:35:23 följande:
Ja fy, visst är det jobbigt att man blir så dåsig av tabletterna! Fattar inte varför man ska behöva bli det...
-
Nämen hej! Ja jag känner igen ditt alias också! Ja...vi fick vår son 24e sept, så det stämmer med gruppen hehemoder_jord skrev 2020-08-31 20:03:23 följande:
Kikar in i denna tråden då min BF är 2/5 men förmodligen kommer födsel landa i april då jag kommer få planerad kejsarfödsel lite innan bf när 2 tidigare barnen är snittade. Ville bara skriva då jag känner igen ditt alias från då jag väntade barn nr 2. Från BF september 2018 gruppen. Vad kul att ni också väntar igen. Grattis!
Förstår att du har oro efter en sån upplevelse. Är det något Du kan få stöd hos MVC att prata om inför förlossningen?
Vi har 2 h till BB och hade sån oro för livmodersruptur Med 2:an pga har EDS bindvävssyndrom och blivit akut snittad tidigare och inte ihopsydd med vetskapen om mitt bindvävssyndrom. (Därav ärrvävnad som förmodligen inte är så hållbar i livmodern och inte lika troligt håller värkarbete) Så fick beviljad planerat snitt. Dels pga tidigare trauma, rädsla och lite pga mitt bindvävssyndrom. (Hade mycket oro under HELA andra graviditeten pga allt sånt och nyligen fått veta jag hade hypotyreos.) när det finns förlossningstrauma i bagaget är det inte konstigt oro dyker upp. Hade enorm ångest sista tiden innan vi valde snitt tillslut. Lite i sista stund.
Eftersom planerade snittet var så lugnt och fint så har jag nog landat i något annat nu. Så förlossningen känns inte längre skrämmande. Inte än i alla fall.
Nämen, vilka saker du får dras med! Förstår att du vill ha planerat!
Jag vet inte hur mvc ställer sig till planerat snitt? Jag har fött vaginalt utan större komplikationer innan, alla gångerna...så jag vet inte om man kan få planerat snitt pga oro att föda innan man kommer fram? -
Hej!
Sorry att jag kapar er tråd :)
Kajsa heter jag och är barnmorska. Jag och en kollega håller på att sätta ihop en hemsida för att kunna erbjuda forum med barnmorska som stöd och även privat rådgivning om graviditet och amning.
Vi säker nu test grupp för att se hur vi kan ordna detta på bästa sett.
Vore så roligt om någon av er skulle vilja vara med och skapa ett forum.
Som testperson får ni gratis rådgivning 1 timme och amningsrådgivning inför och under amning.
Intresserad? Mejla plustillbebis@gmail.com
kaaxen.wixsite.com/plustillbebis (inte färdig sida ;)
-
Vi fick våran 4,3 kg dotter 25:e sep -18. Så det var nära. (Extra glad vi valde snitt då hon var över 1 kg större än första. hade förmodligen blivit akut snitt igen annars ändå. Hon hade inte rymts. )Nostalgity skrev 2020-08-31 21:37:08 följande:
Nämen hej! Ja jag känner igen ditt alias också! Ja...vi fick vår son 24e sept, så det stämmer med gruppen hehe
Nämen, vilka saker du får dras med! Förstår att du vill ha planerat!
Jag vet inte hur mvc ställer sig till planerat snitt jag har fött vaginalt utan större komplikationer innan, alla gångerna...så jag vet inte om man kan få planerat snitt pga oro att föda innan man kommer fram?
Vet inte heller om det går att få snitt för det?. Men kan gå att få samtal kring sin rädsla till att börja med. Det kanske kan hjälpa att få prata om det med MVC och lägga upp en plan som känns trygg om inte annat? -
Till o med vikten var nära oss hehe. Vi fick en på 4,2 kg!moder_jord skrev 2020-08-31 21:49:50 följande:
Vi fick våran 4,3 kg dotter 25:e sep -18. Så det var nära. (Extra glad vi valde snitt då hon var över 1 kg större än första. hade förmodligen blivit akut snitt igen annars ändå. Hon hade inte rymts. )
Vet inte heller om det går att få snitt för det?. Men kan gå att få samtal kring sin rädsla till att börja med. Det kanske kan hjälpa att få prata om det med MVC och lägga upp en plan som känns trygg om inte annat?
Jag känner att ingen plan känns trygg förutom planerat snitt. Jag vet vilken panik jag hade inombords förra gången då han kunde kommit i ambulansen. Och då bodde vi inne i stan o hade endast 15 min till BB. Nu bor vi på landet, 2,5 mil till BB....jag ska nog ringa för inskrivning snart och se hur möjligheterna ser ut för kvinnor nu för tiden att välja själv hur man vill ha det?
