Regeringens el-fiasko

Det är tydligen det marknaden anser - det finns i alla fall ett antal företag som anser att de är beredda att mot ersättning dra ner på in förbrukning.

sv.wikipedia.org/wiki/Effektreserv_(elkraft)

"Effektreserv är ett begrepp inom elkraft och som används i lagen (2003:436) om effektreserv.

Effektreserven skapas genom avtal mellan affärsverket Svenska Kraftnät och ett antal elproducenter och vissa stora elförbrukare. Avtalen ger Svenska kraftnät befogenhet att med kort varsel dels beordra ökad elproduktion i vissa anläggningar som normalt inte används, dels att reducera elförbrukningen hos vissa stora elförbrukare i industrin. Urvalet av vilka anläggningar och elproducenter som ingår i effektreserven sker genom en upphandling som sköts av Svenska Kraftnät.

Syftet med effektreserven är att upprätthålla rätt spänning, nätfrekvens och acceptabel fasvinkel även vid ovanliga väderförhållanden (extremt kallt väder i kombination med svaga vindar i hela Sverige, en orkan i södra Sverige etc) eller någon annan störning (oplanerat stopp i en kärnreaktor, brand i en viktig transformator, ett stort driftstopp på grund av nödvändigt underhåll etc). Ett oplanerat bortfall av någon av de största kärnreaktorerna kan innebära att 1 400 MW försvinner från nätet på någon sekund. Risken för bortfall av ett stort kärnkraftverk var tidigare dimensionerande för storleken på effektreserven.

Enligt lagen om effektreserv får effektreservens kapacitet vara högst 2 000 MW. I förordningen (2010:2004) om effektreserv föreskrivs emellertid att effektreserven ska uppgå till högst 1 000 megawatt under perioden den 16 mars 2015 till och med den 15 mars 2017 och högst 750 megawatt under perioden den 16 mars 2017 till och med den 15 mars 2020. Lagen om effektreserv upphörde enligt sin dåvarande lydelse att gälla år 2020. Regeringen har dock den 3 mars 2016 beslutat en proposition med ett lagförslag som innebär att effektreserven ska finnas kvar till 2025.[1]"

www.svk.se/aktorsportalen/bidra-med-reserver/om-olika-reserver/effektreserv/hantering-av-effektreserven-vintern-2020-2025/

"Hantering av effektreserven vintern 2020-2025Jovisst skulle det bli dyrare - för såväl producenter som konsumenter. Redan idag är överkapacitet prissatt av marknaden med minuspris - för att det blir billigare för marknaden att hålla igång kraftverken och sälja med minuspris än att stänga ned kraftverken. Att stänga ned ett kärkraftverk för att senare starta upp det är  inte gratis, det innebär såväl förlorade intäkter som kostnader - som av markandsaktörerna anses vara dyrare än att sälja med minuspris.  Jag har varit med att tillfälligt stänga ned kärnkraftverk och vet att det redan då kostade enorma summor, det talaces om en årslön för en vanlig arbetare.

Vad säger svenska kraftnät om det då?

www.svk.se/press-och-nyheter/temasidor/tema-elmarknad-och-elpriser/den-gemensamma-elmarknaden-i-europa/

"

– I princip har vi idag en europeisk marknad för el. Det är mindre relevant att tala om en svensk elmarknad. Elnäten är hopkopplade och elen kan flöda över nationsgränser. Men så har det inte alltid varit.

Det berättar Niclas Damsgaard, chefsstrateg för elmarknadsfrågor, Svenska kraftnät.

Utvecklingen mot en avreglerad elmarknad har skett successivt. Det första stora steget togs 1996 när delar av elsektorn i Sverige avreglerades. Det innebar att elproduktion och handel med el konkurrensutsattes. Det andra stora steget har skett inom ramen för Sveriges medlemskap i EU och framväxten av en inre gemensam marknad för el.

En bärande idé bakom denna utveckling har varit en strävan efter att effektivisera elsektorn. Enligt Niclas Damsgaard fanns det till exempel tecken på överinvesteringar i elproduktion i Sverige före avregleringen. Och med skapandet av en gemensam elmarknad skulle resurserna i elsektorn – alltså produktionsanläggningarna – utnyttjas effektivare.

– Konkret innebär att Sverige kopplar upp sig mot omvärlden att vi kan exportera el vid överskott och importera vid tillfällen då vi behöver det, säger Niclas Damsgaard.

Sett över hela året är Sverige en stor exportör av el, men vid dagar under året – vanligtvis när det är som kallast – räcker inte den inhemska elproduktionen. Då nettoimporterar Sverige el.

Nu när Sverige har varit en del av den europeiska elmarknaden går det att säga något om konsekvenserna? Har vi fått lägre elpriser?

– För att svara på den frågan är det helt centralt att ha med de snabba förändringar som har skett på produktionssidan i Sverige. Å ena sidan har vi haft en mycket snabb utbyggnad av vindkraften, framför allt i den norra delen av landet. Å andra sidan har relativ mycket elproduktion i södra Sverige avvecklats. Dessvärre går det snabbare att avveckla elproduktion än att bygga elnät för att jämna ut tillgången på el i landet.

– Till detta har handelskapaciteten med våra grannländer och kontinenten ökat under senare år. Det har inneburit att vi har fått en utveckling där vi i södra delen av landet har fått priser som bestäms mer av de kontinentala priserna och ett nordligt område där priserna mer bestäms av tillgång av vatten- och vindkraft.

Går det att bygga bort denna skillnad med mer elnät?

– Ja, det är möjligt på sikt. Men det räcker inte med att bara investera i nytt elnät. Vi behöver också få investeringar i ny planerbar produktion i södra Sverige.  

Finns det något som talar för lägre elpriser om Sverige klipper sina utlandsförbindelser?

– Vid tillfällen, när priset är högt på kontinenten, skulle det kunna vara fallet. Men i ett längre perspektiv skulle det innebära att vi behövde bygga en överkapacitet för att klara alla situationer själv, vilket är en dyrare lösning samhällsekonomiskt."

second-opinion.se/hellre-effektreserv-an-kapacitetsmarknad/

"Många länder ersätter elproducenter för att ställa kapacitet till förfogande för elmarknaden. På USA:s kapacitetsmarknader får alla anläggningar stöd, i Sverige är stödet begränsat till en strategisk reserv. Det svenska systemet är att föredra på marknader som domineras av vattenkraft och förnybar el, skriver Pär Holmberg och Thomas Tangerås på Institutet för Näringslivsforskning.

Många länder har infört kapacitetsmekanismer på elmarknaden. Dessa innebär att producenter får ekonomiskt stöd för att ställa viss kapacitet till förfogande för en given period. Ersättning utgår även om kapaciteten inte tas i anspråk. Syftet med sådana kapacitetsbetalningar är att säkerställa tillräcklig kapacitet för att upprätthålla tillförlitligheten i elförsörjningen. I en ny uppsats  ”Strategic Reserves versus Market-wide Capacity Mechanisms” jämför vi de två vanligaste typerna av stödsystem. Kapacitetsmarknader används i USA, Storbritannien och Frankrike, där varje enhet på marknaden får ett stöd som är proportionellt mot anläggningens tillförlitliga kapacitet. För strategiska effektreserver är det endast anläggningar i reserven som får ett stöd, vilket är fallet i Sverige, Tyskland, Finland och Belgien.

...

Ett grundläggande problem med kapacitetsmarknader är att utbudet av kapacitet är begränsat och att den som ålagts att upphandla kapaciteten ska köpa upp nästan hela detta utbud. I stort sett alla kapacitetsmarknader i USA brottas därför med bristfällig konkurrens som nästan oundvikligen leder till höga kapacitetsbetalningar.

Fördelen med en strategisk effektreserv är att endast en mindre mängd kapacitet behöver upphandlas, vilket förbättrar konkurrensen i upphandlingen. Även här måste man beräkna tillförlitlig kapacitet för de anläggningar som ingår i reserven. Men problemet är mindre, eftersom endast en liten del av alla anläggningar får kapacitetsbetalningar, och dessa kommer oftast att vara olje- och gaskraftverk vars tillförlitliga kapacitet är enkel att beräkna."

I så fall borde man ju kunna betala ut el-bidrag i samma form, d.v.s. använd inte el under dessa tider - ju mindre du använder under tiden - desto mer bidrag.

Detta som Padirac tar upp, det är många decennier gammalt, och är inget konstigt alls.
Och där viss industri under vissa månader under året har avtal om att stoppa sin produktion för elbesparningar och mot ersättning, eller andra fördelar.

 

Och det gäller inte så många, detta är inte heller bidrag utan KOMPENSATION och på nått man har avtalat fram.
Ska inte förväxlas med elbidrag eller annat, för då blir det bara fel.

Du får uppvakta din riksdagsledamot och lägga fram förslaget.

Bidrag har ju getts till energieffektivisering och installation av tex solpaneler, det kan ses som bidrag för att minska elförbrukningen.

Annars har insatserna för att påverka konsumenternas förbrukning varit att införa avtal med rörliga priser på förbrukning och det kommer att komma effekttariffer på nätavgiften.   Varje enskild konsument kan inte påverka så mycket, det kan vara svårt att som konsument stänga av värmesystem och andra funktioner vi har i hemmet, det behövs dessutom en stor grupp som faktiskt gör det enligt de avtal som de i så fall skulle ha.  Men det kommer modernare teknik där varje system i hemmet kan ha on/offstyrning, vad det faktiskt kommer att innebära för kylvaror, fukt i bostäder och annat återstår att se.

det är de stora förbrukarna som har ingått i effektreserven då de kan styra sin produktion, snarare än att värme, varmvatten,  appliances hemma ska tas ur drift.

Jag tänker mer på sådana el-förbrukare man bara använder ibland, såsom dammsugare, tvättmaskin, kaffebryggare, spis, el-bilsladdare e.t.c.
Om 10 000 eller 50 000 konsumenter inte använder dessa under vissa tider så gör det nog skillnad.

Hur många watt är din dammsugare, tvättmaskin, kaffebryggare, spis, elbilsladdare och när och hur länge använder du dem?

Hur har du tänkt att el-bidrag ska administreras för icke-användande av dessa apparater i hemmen hos sveriges befolkning?

Här syns klar o tydligt vad som hänt med svenska kraftnät.
2003 när lagen infördes är i samband med Barsebäck, beslut om avveckling tagen av socialdemokraterna, centern, vänsterpartiet.

Effektreserven infördes med tidsbegränsning, dvs som svenska folket röstat ang kärnkraften, och skulle vara en övergångslösning till följd av att det uppstod en svag effektbalans och risk för effektbrist bedömdes därför uppstå, genom förtidig avveckling av Barsebäck.
Dvs första effektreserv träde i kraft 1 Juli 2003 och skulle upphöra 1 Mars 2008.
Man ansåg att det var gott om tid att ersätta effekt förlusten från Barsebäck.

Den infördes alltså med gällande under en begränsad tid i avvaktan på att en ny marknadsbaserad lösning skulle växa fram.
Sedan har denna förlängts bl.a av sossarna 2015, vi alla vet varför, Ringhals.

Man har alltså medvetet avvecklat kärnkraft, trots att vi har effektbrist, sossarna valde att bara förlänga effektreserven o fortsätta avveckla utan att Sverige har fått förnyade lösningar, man förlängde 2015 effektreserven till 2025.

Effektreserven är alltså skapad av medveten avveckling av kärnkraften, utfört i största del av sossarna,  man avveckla utan att bygga nya lösningar, trots att man insåg/förstod att det kommer leda till vart vi är idag.

Nope, det är lika fel denna gången med, varför är det så hopplöst svårt för dig att få fakta rätt?

Vi vet M försökt rädda bl.a Ringhals avveckling, där man även gjort en omröstning i riksdagen.
Skulle inte S och MP, C avvecklat hade aldrig elkrisen varit så stor.

Vi kan som mest exportera 11000 Mw dvs om även ex norra norge som alltid har lägre priser även skulle behöva importera från oss, eller hela norge alla områden behövt import. vilket vi vet att detta behöver inte Norge med sin starka vattenkraft.
Finnen behöver inte heller ständig import av el, det samma dansken.
Dvs skulle vi haft kvar full kärnkraft hade vi haft en över produktion, kärnkraftverk kan utföra service utan att elpriser skjuter igenom taket som vi tydligt nu ser.

Det är alltså sossarna som skapat effektbristen medveten om att avvecklingen kommer leda till förvärring av detta. Man kan se det via införandet av effektreserven, samt att den bara är tidsbegränsad och inte ett permanent beslut. 
Svenska kraftnät har flaggat om detta länge, vad konsekvenserna blir, och i dag står vi i dessa konsekvenser.