Soff skrev 2021-12-21 18:33:54 följande:
Uppdatering från mig. Idag var vårt första besök på kliniken inför vår IVF. Vi har fått massa frågor ställda, vägts, mätts och jag har tagit nytt amh-prov samt gyn-undersökning och kollat mina äggreserver igen med ultraljud för att fastställa vilket "program" vi ska ingå i. Det blir det "korta programmet", där jag kommer få börja med sprutorna på en gång när processen väl är igång sen. Vi har också tilldelats väldigt mycket information hur själva processen går till. Vi fick väldigt bra bemötande och allt har gått bra. I.o.m jul/nyår så kommer vi få komma tillbaka i mitten av januari, eller endast jag, och få information om hur man tar sprutorna. Vi har också tilldelats kurator så vi ska få stöd i processen, vilket jag tycker känns väldigt bra. Det kommer garanterat behövas. Besöket tog lite över 2h.
Min sambo blev lite chockad för dom ville först ta ett nytt spermaprov, men dom såg sen att det var så pass kort tid sen han gjorde ett att han inte behövde det, vilket han blev väldigt lättad över. Han känner att han måste ställa in sig på det mentalt för att klara av att göra det, vilket jag kan förstå.
Efter besöket så sa min sambo, "hade jag varit dig, hade jag aldrig gjort det där". Han tyckte allting lät otroligt läskigt och skrämmande, det som jag behöver ta mig igenom i allt detta.. sprutor.. äggplock etc.. Och ja, jag känner mig rädd inför det, och jag kände mig nog ännu mer rädd efter idag då det känns mer verkligt allting. Hittils har man bara snackat om det. Nu satt man där. Men att månad efter månad gå barnlös och aldrig komma framåt, är oerhört smärtsamt, så vad är alternativet? Jag vet inte, men jag blev ledsen när han sa så. Och att, vore det han som skulle behöva gå igenom allt det där, hade han förmodligen inte gjort det.
Med det sagt, mycket blandade känslor efter denna dagen. Glad för att ha kommit igång processen (äntligen!!), att liksom ha hamnat i "systemet", men samtidigt lite rädd.
Gud va skönt att du fick ett sånt bra möte! Jag och min sambo fick ett möte på 10min men knappt någon info alls.. kan kanske berott på att det var på fertilitetsmottagningen här i stan och inte ivf-kliniken eftersom den ligger flera timmar bort.. jag rekommenderar verkligen att utnyttja kuratorkontakten! Skadar inte att prata med någon professionell i detta <3
Jag förstår verkligen din oro och blandade känslor. Jag var verkligen LIVRÄDD inför ivfen och framförallt äggplocket. Tror det mesta satt i att jag inte visste vad som skulle ske, hur det skulle kännas fysiskt och psykiskt och att man har noll kontroll. Efter att ha gått igenom en stimulering, ett äggplock och två återföringar kan jag säga att jag haft en överraskande bra upplevelse. Att få ett negativt gravtest efter en återföring är förjävligt, då mådde jag skit. Men annars måste jag säga att jag hade kunnat göra om det många gånger till, jag har känt att det varit så mycket skönare än att försöka spontant månad efter månad. Sen är ju såklart allas upplevelser olika men vill ändå dela med mig till dig att ivf-resan inte behöver kännas skit hela vägen för alla <3 hoppas så otroligt mycket att det kommer kännas bra för dig och håller tummarna hela vägen :)