Blir sur när pappan gör planer

Men om han jobbar och då redan är iväg en stor del av barnets vakna tid, vill han verkligen iväg och umgås med vänner och gå på fester på helgerna OFTA? Då hade jag också blivit sur, men inte för att jag kände mig 'fast', utan för att han inte prioriterar umgänge med barn och fru i första hand. Vi är också iväg, båda två, givetvis. Så tycker jag självklart att man ska kunna gå på fester, middagar, aktiviteter o.s.v. som förälder, men inte så det blir för ofta.

Om han festar varje helg har ni problem i relationen. Han lever fortfarande som att ni inte har familj, det är inte ok.

Sluta amma och stick iväg du också

Han har ett litet barn och är på fest varje vecka?

Så man ska prioritera alkohol före att ge sitt barn näringsriktig föda...? Med den inställningen ska man inte ens skaffa barn.

Hur vi har det, tänker i första hand innan pandemin nu:

- Vardagar har vi 1-2 träningar var på eftermiddag, morgon eller kväll.

- Helgerna är i första hand till för familjen, men ca 1 gång/månad i snitt är man iväg på egen hand (då är det sällan fester som lockar dock...).

- Vi umgås ofta som familjer/par med andra familjer/par sedan barnen kom.

Som föräldraledig har jag haft ett större behov av att komma iväg och umgås utan barnen än min man som jobbat och varit iväg - och tvärtom när han varit föräldraledig. Så det är närmare tillhands att den som jobbat varit den som ställt in sin "egenkväll".

Efter att jag läst mångas inlägg vill jag tillägga att jag inte känner ett superstort behov av att komma iväg själv och festa, problemet ligger mer i mina känslor gentemot min sambo. När jag skriver ?låst med mitt barn? menar jag främst att det är påfrestande med amning (amningen har rent känslomässigt inte varit en dans på rosor för mig) och att jag då behöver vara med mitt barn större delen av tiden , och skrev det för att beskriva att jag tror den känslan påverkar mina känslor mot att min sambo gör saker utan oss.

Jag har bestämt mig för att börja skriva ner vad vi gör om helgerna för att se om han faktiskt är borta mycket eller om jag överdriver i mina känslor.

Mitt barn är inte riktigt redo att sluta amma än och tror inte jag är helt redo att dra iväg. Vill mest att min sambo ska vara hos mig, hela tiden haha ;)

Vakna upp, vi lever inte i ett u-land. Ersättning är precis lika bra, för ett barn i Sverige spelar det ingen som helst roll.

U-land....? Det spelar ingen roll var du bor, man bör försöka amma till ett års ålder. Har du problem med det kan du maila WHO exempelvis. Ersättning är inte "precis lika bra", det finns ämnen i modersmjölken som du helt enkelt inte kan få från ersättning.