• Anonym (Wilma)

    Sambon dum i huvudet och jag är gravid

    Känner mig grymt naiv nu, trodde jag checkat av allt med min partner, tänkte att han hade allt jag någonsin velat ha.

    Nu när jag är gravid inser jag däremot att vi inte alls har samma syn på barnuppfostran. Han vill exempelvis att vi ska inreda ett eget bebisrum åt barnet på övervåningen och ha något larm där man hör att barnet gråter och då kan vi gå dit. Jag vill att vi inreder rummet så jag kan sova där själv tillsammans med bebisen. Han tycker att man ska lära ett spädbarn att bli självständig direkt och ja han skrattar åt mina stolliga idéer. 

    Han tycker att straff är bra, typ att barnet ska gå in på sitt rum och skämmas om den gjort fel. Jag känner bara att han är en vidrig människa och vill inte att han ska vara  närheten av vår kommande bebis.


    Han vill inte ens vara med på förlossningen eller vara föräldraledig. Han säger att det mest naturliga är att kvinnor föder barn tillsammans med andra kvinnor, att så gjorde dom för tusen år sedan, männen va ute och jaga mat och så höll kvinnorna på med sånt där?. 

  • Svar på tråden Sambon dum i huvudet och jag är gravid
  • Anonym (Tvillingmorsa)

    Vi har inte alltid sovit tillsammans. Barnen sov i vårt rum de första månaderna. Vid behov gick en av oss och lade sig i ett av de andra rummen för att inte få nattsömnen förstörd. Våra barn sov större delen av nätterna i princip från dag 1, men visst blev det en del vaknätter. När de var några månader fick de eget rum, dock ganska nära vårt så vi kunde höra dem.

    Förstörs förhållandet av delvis skilda sovrum under småbarnsåren, hade det nog inte hållit ändå. Det finns par som har helt skilda sovrum av olika skäl.

    Gällande TS dilemma låter det underligt att hon inte har märkt av hans medeltida värderingar förrän nu. Diskuterade de inte alls barn och barnuppfostran innan de bestämde sig för att bilda familj? Eller undanhöll han sanningen för att hon inte skulle dra? Eller var barnet inte planerat? 

  • Tow2Mater
    Anonym (Tvillingmorsa) skrev 2022-08-05 19:34:42 följande:
    Vi har inte alltid sovit tillsammans. Barnen sov i vårt rum de första månaderna. Vid behov gick en av oss och lade sig i ett av de andra rummen för att inte få nattsömnen förstörd. Våra barn sov större delen av nätterna i princip från dag 1, men visst blev det en del vaknätter. När de var några månader fick de eget rum, dock ganska nära vårt så vi kunde höra dem.

    Förstörs förhållandet av delvis skilda sovrum under småbarnsåren, hade det nog inte hållit ändå. Det finns par som har helt skilda sovrum av olika skäl.

    Gällande TS dilemma låter det underligt att hon inte har märkt av hans medeltida värderingar förrän nu. Diskuterade de inte alls barn och barnuppfostran innan de bestämde sig för att bilda familj? Eller undanhöll han sanningen för att hon inte skulle dra? Eller var barnet inte planerat? 
    Eller, bortsåg hon från sanningen men skaffade barn ändå for att hon ju så läääägtade efter barn, och nu gnäller i efterhand (for hon hade ju frågat/checkat av om han gillar barn och han sa ju faktist ja)?
  • Anonym (Q)
    Glinda från Oz skrev 2022-08-05 19:14:35 följande:
    Hur kan du få motsvarande 8 timmars närhet på dagtid? De flesta har ett jobb. 
    Att sova i samma säng på natten är inte lika med närhet för mig. 
  • Glinda från Oz
    Anonym (Q) skrev 2022-08-05 19:44:59 följande:
    Att sova i samma säng på natten är inte lika med närhet för mig. 
    Då har du inte tänkt klart. Att det är en form av närhet är bara fakta. 
  • EpicF
    Glinda från Oz skrev 2022-08-05 19:14:35 följande:
    Hur kan du få motsvarande 8 timmars närhet på dagtid? De flesta har ett jobb. 
    Många får inte heller motsvarande 8 timmars närhet på natt. Finns många som vill sova själv utan att ha en partner som ligger tätt in på. 
  • Glinda från Oz
    EpicF skrev 2022-08-05 19:51:34 följande:
    Många får inte heller motsvarande 8 timmars närhet på natt. Finns många som vill sova själv utan att ha en partner som ligger tätt in på. 
    Även om man har en 180 säng och sover så långt ut på kanten man kan blir det fortfarande närhet. 
  • Anonym (F)
    Anonym (Tvillingmorsa) skrev 2022-08-05 19:34:42 följande:

    Vi har inte alltid sovit tillsammans. Barnen sov i vårt rum de första månaderna. Vid behov gick en av oss och lade sig i ett av de andra rummen för att inte få nattsömnen förstörd. Våra barn sov större delen av nätterna i princip från dag 1, men visst blev det en del vaknätter. När de var några månader fick de eget rum, dock ganska nära vårt så vi kunde höra dem.

    Förstörs förhållandet av delvis skilda sovrum under småbarnsåren, hade det nog inte hållit ändå. Det finns par som har helt skilda sovrum av olika skäl.

    Gällande TS dilemma låter det underligt att hon inte har märkt av hans medeltida värderingar förrän nu. Diskuterade de inte alls barn och barnuppfostran innan de bestämde sig för att bilda familj? Eller undanhöll han sanningen för att hon inte skulle dra? Eller var barnet inte planerat? 


    Eller kvinnosyn för den delen.
  • Anonym (K)

    Håller med honom om det i första stycket. Varför leva ihop om du ska flytta ihop med bebisen, det är ju helt galet. 

    Annars verkar han vrickad och väldigt gammalmodig och obildad. 

  • Anonym (Tvillingmorsa)
    Anonym (K) skrev 2022-08-05 20:34:19 följande:

    Håller med honom om det i första stycket. Varför leva ihop om du ska flytta ihop med bebisen, det är ju helt galet. 

    Annars verkar han vrickad och väldigt gammalmodig och obildad. 


    Flytta ihop med bebisen? Det handlar ju om en begränsad tid. Att sova i samma rum allihop, funkar inte alltid, något många nyblivna föräldrar får erfara. Klarar inte förhållandet några månader i (delvis) separata sovrum, är det inte mycket till förhållande.

    Att få barn gör att livet ändras. TS sambo verkar inte fatta det samt vill leva som på stenåldern. Tragiskt.
  • Anonym (Sanna)
    Anonym (K) skrev 2022-08-05 20:34:19 följande:Varför leva ihop om du ska flytta ihop med bebisen, det är ju helt galet. 

     


    Vad menar du?
Svar på tråden Sambon dum i huvudet och jag är gravid