Ja men då så... då håller jag mig till den 12e och hoppas ändå att h*n ploppar ut lite tidigare så jag slipper vara gravid.
Inget stort fan av graviditeten måste jag säga.
Idag har jag haft en bland-dag. I morse var allt jättemysigt. Micke gick ut och hade vårstädning med grannarna och jag och Melle käkade frukost och tog det lite lugnt.
Sen åkte vi (jag å Melle) till mitt jobb med en ny meny som jag skrev ut igår. Fikade lite på terrassen i solskenet och hade det mysigt.
Efteråt åkte vi ut till mamma å pappa på landet men då började jag känna mig rastlös och tom. Allt kändes meningslöst... ville inte göra nåt... allt kändes så jobbigt helt plötsligt. Så vi åkte hem redan efter en halvtimme och när jag kom hem var Micke klar med vårstädningen. Vi gick in och började med maten och han frågade om jag hade en dålig dag. TYdligen så syntes det så bra. Det kändes som att jag skulle börja grina när som helst helt utan anledning. Plus att jag kände mig jätteARG.
Micke kramade mig så där tröstande så jag ville börja grina igen.
Nu är Micke och Melle på övervåningen och låter mig vara ifred vilket jag nog behövde.
Jobbigt bara att jag känner mig gråtfärdig hela tiden.