Bonusbarn

jag har ingen bonus barn vet ej hur det känns men om jag kan svara detta så skulle jag säga så här:

nej jag tycker att barnen har en mamma o en pappa
när föräldrarna separerar å sedan träffar de nya så ska i eran fall

pappa ta till 100 procent hand om sitt barn, det är ju hans barn
du som är ihop med honom kan hjälpa till men inte ta ansvaren, det är hans ansvar det är hans son.

han ska ge frukost till barnen och ta barnen till dagis
hämta barnen från dagis
hjälpa barnen med maten o sitta brevid o hjälpa o så.

men om pappa måste jobba kl 5 på morgonen då är det du som hjälper

förstår du? du hjälper till när det passar inte hans schemma

så tycker jag!

Kanske ska tala om för alla oxå att jag flertalet gånger har föreslagit för min sambo att hans son kan bo hos oss på heltid, om det gör att pojken lugnar ner sig och mår bättre, att han får en fast punkt. Men trots detta händer inget! Största anledningen till att jag känner att jag inte längre orkar med att ta så här mkt ansvar som jag nu för göra, beror på att pojken är mer än vild än tam o inte lyssnar på vad någon säger. Men om det skulle vara bättre för honom att bo på ett ställe, så att vi får det lugnare med honom, så får han absolut bo här!

vad bra ts att du har berättat för bm

jag blev själv sjukskriven med 2 av mellanbarnen pga svimattacker,att jag mådde väldigt psykiskt dåligt,och hade rejäla smärtor

och jag har turen som har en underbar make som ställer upp 100% på mig o barnen

förra året var ett helvete när jag var gravid,låg mer eller mindre medvetslös i sängen pga svåra illamåendeattacker,svimattacker o medecin mot illamående.var "borta" i ca 2 månader,under tiden ställde maken upp helt ,han skötte hela hushållet,barnen o jobbet helt själv.dock så förlorade vi barnet i ma i v 17

så jag vet hur dåligt man mår av stress,hur illa barnen mår av att ena föräldern inte mår bra osv

jag hoppas verkligen att du får hjälp innan du mår förjävligt dåligt o ev blir inlagd pga all stress du utsätts för

har du ingen vän/släkting som kan vara barnvakt några timmar per vecka så du får sitta ner en stund utan bråkiga barn,kunna få sova ett par timmar.så du får ta igen dig.för så här kan du inte leva.ush blir så jävla ledsen o förbannad att du har fått en så oansvarig sambo

obs har ej läst trådet

Jag e bonusmamma till 2 tjejer... för mig är det självkalrt att ta fullt ansvar.
De är VÅRA barn o VÅRT ansvar när de är hos oss....
Skulle bli skogstokig om mitt ex nya inte tog ansvar för min son....

1malle
va snäll du är tycker att det är jätte bra

men du skrev nått som inte stämmer det är inte dina barn de är din sambos o sin föredetta barn

sedan att du tar full ansvar så tycker jag är jätte bra!

ta det inte som påhopp utan jag fastnade lite för det du sa skriver till dig med allt respekt

Tezziluringen

finner inga ord,din vardag lär vara ett helvete,förstår inte hur du kan stå på benen ens.förstår att du antagligen gråter en hel del pga hur illa du behandlas av sambo o sambos släktingar.

du måste sätta stopp för detta snarast,du ska inte leva så här o må så som du gör nu.

ring någon stödgrupp,ex rådgivning för familjer.dit du o sambon får gå på stödsamtal där ni får berätta om hur era liv ser ut,där ni får stöd mm

vi hade "hemhjälp"med tredje barnet pga hur jag mådde psykiskt och den svåra smärtan/värken jag hade i kroppen.de hjälpte oss enormt mycket med stöd.när maken jobbade(halvtid)så hjälpte de mig med städning,matköp osv

fast de var lite lusitiga,den ena iallafall som sa till maken att han skulle göra allt själv*arg*

vill att du o barnen ska få må bra,kunna sitta ner en stund,sova ut ordentligt,kunna få äta i lugn o ro

många styrkekramar till dig