kräkfobi

Nu är jag så himla trött på skiten!!!!

Det började för ca 7 år sedan när vi var på en kompis sommarställe på midsommar. Min dåvarande pojkvän spydde ner min väska med mina kläder i.
Då började jag få panikångest varje kväll så fort det blev mörkt. Kunde nästan aldrig göra nåt normalt längre. Har gått på kognitiv terapi och allt.
För ca 2 år sedan så träffade jag en ny kille (min nuvarande) Och det blev bättre. Jag var ju bara så lycklig och tänkte inte på det så mycket längre. Jag blev gravid och klarade mig hur bra som helst utan mina sömnpiller o antideprissiva som jag knaprade innan. Nu när hösten kommer börjar det komma tillbaka. Speiellt när jag är ensam. Tex nu ikväll är min kille ute på krogen och jag är helt livrädd för att jag ska kräkas. Är jätteyr.
Under denna tid jag haft dessa problem så har jag aldrig kunnat åka buss, åka bil med andra än mina närmaste, gå på toa på krogen,stå i en kö typ ingenting som man kan tänkas kräkas eller andra kan kräkas. Jag är helt låst med min fobi.. Orkar inte med det här längre. Jag vill aldrig visa min dotter hur jag mår men vad gör jag om min sambo inte är hemma när hon får tex maginfluensa? måste ju klara av det!

Finns det någon som har samma problem som har blivit av med fobierna. Är ju så jobbigt! Allt jag gör påverkas. Kan knappt träffa nya människor för då mår jag illa. Mår verkligen illa varje dag av inbillning för jag är såå rädd för att kräkas. Får panik!
Allt jag gör förknippar jag med kräk eller maginfluensa.
Orkar inte mer!!!