Lite bildbevis på vad jag pysslat med på morgonkvisten. Ytterligare en strykning på panelen i dotterns rum. Det börjar arta sig, men det behövs ytterligare en strykning som jag ska göra imorgon. 
Jag peppar mig själv att jobba genom att ta ett steg tillbaka och faktiskt se att det händer något. Den här bilden postade jag för en vecka sedan och det var så här den såg ut i morse innan jag målade ett varv till. Lite skillnad ser man ju! 
Jag är så förbaskat APTRÖTT på att vara hemma ensam med barnen!!!
Lördag...och självklart blir det kris på jobbet så maken får rycka in. Och ingen har jag att åka till heller. Och på grund av att maken varit tvungen att ta bilen till jobbet så har jag inte kunnat åka iväg idag och köpt något lite trevligt till honom imorgon på Fars dag. Än mindre köpt ingredienser till en liten tårta. Tycker det jämt är så här. 
Ville bara skriva av mig lite här på sidan om barnen så det inte går ut över dem. Tänkte bylsa på dem lite kläder nu och gå ut en sista gång. (I beckmörkret) BLÄ!
Finns spegeln från HD att köpa på nätet någonstans?
Hur har ni firat Fars dag?
En liten omröstning här i tråden om julgranen. Är den "din" att dekorera fritt, hur du vill och VILL du att det ska vara så?
Jag är uppvuxen med både adventsgran (med flerfärgade ljus som jag som barn ÄLSKADE att titta på) Många av våra paket från paketkalendern hamnade i den granen. Vi barn bestämde över den.
Vi har alltid hjälpts åt att pynta granarna på ovan- och bottenvåningen. Allsköns bråte, i alla möjliga sorters färger. Ögonen tindrade på oss barn. INGEN kunde ha en finare gran än den vi just pyntat. Varje krimskransig, fransig guldglitterängel och bjärtig smällkaramell var placerad med omsorg.
När jag träffade maken för fjorton år sedan blev det så att julgranspyntningen var något som mest han brann för. Traditionen hade kommit från hans far (som har devisen - det KAN inte bli för många kulor i en gran). Följdaktligen är vår gran färgrann och full med kulor av alla de slag. Maken har dekorerat själv de senaste åren, jag har varit i vardagsrummet och slagit in paket samtidigt, rimmat på verser och så har vi druckit glögg. Urmysigt!
Men...nu inser jag hur unikt det är att låta maken styra och ställa över granpyntet. Det verkar vara något förbehållet "kvinnan" i hemmet.
Har jag rätt eller har jag fel?
1. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga i granbeklädningen
2. Det är inte så viktigt att alla är delaktiga, men de som är intresserade bör få säga sitt.
3. Eftersom det är jag som står för inredningen i övrigt så får jag bestämma även över granpyntet
4. De andra vill, men jag vet ju hur det ska se ut
5. Vi turas om
6. Alla bestämmer tema från år till år
7. Jag bryr mig inte så mycket om hur den ser ut, bara alla känner sig nöjda med den.
8. Övrigt
Snabb omröstning alltså...maten är klar...bara som en liten guide.
(Jag anar att jag är en av de få här inne som har en "grällig" gran) 