Varför skaffa barn???

Jo, samma här...min kusin och jag diskuterade det igår och till skillnad ifrån mig var hennes barn planerat.
Men hon kunde inte komma på varför hon egentligen valde att skaffa barn!!!
Precis, folk gör ingen nobel insatts att skaffa barn...det är ju en självisk handling.

ja du... ärligt talat vet jag inte. Men har alltid velat ha 3 barn. Älskar barn! Så är det bara. Men både min man å jag har en så stark längtan efter gemensamma barn. Å min son vill bli store bror.

Mitt barn kom också till helt oplanerat och därför hade jag heller inga (medvetna) tankar på det innan. Tvärtom! Man kan ju förneka vad man själv håller på med, det är mycket möjligt...

Ok,e bara som sagt nyfiken...var bara en diskussion jag och min kusin hade.
Själv har jag aldrig haft en längtan efter barn utan blev gravid helt oplanerat så vet inte om jag e rätt person att svara på det men samtidigt valde jag ju att behålla mitt barn.

Jag hade aldrig haft en tanke på barn faktistk och hade aldrig längtat efter barn så för mig var det annorlunda, kom som en chock liksom.
Men inte heller min kusin kunde svara helt ut på frågan, utan mer för att jag ville ha barn...eller prova på liksom menade hon!

Ok... alla är vi olika. Tror våran längtan har blivit större med åren som har gått. Vi startade våran bäbisverksta 2002. Så det är många år som har gått nu. Man räknar ju inte med att det inte skulle gå vägen, så att säga.

Det var samma för mig! Det jag menar är att man av någon anledning (såvida man inte drabbades av en "olycka"...) tillät sig bli gravid, och även att behålla barnet. Det undermedvetna är intressant. Men jag förstår precis hur du menar, och ska jag få barn i framtiden så är det för att jag och min partner VILL det, inte för eventuella ofödda själars rätt till att hamna i en kropp, eller hur man nu vill förklara det...

Ok, hoppas det lyckas för er då!
Själv tror jag inte det blir fler barn för mig...har en son på 5 år och tror det räcker för mig.

Nä, förstår hur du menar!
Man tillät sig bli gravid, även om det var fel tid för mig...var bara 21 år gammal och hade aldrig tänkt blivit åtminstone en ung förälder.
Men jag tror som sagt inte det blir fler barn för mig i framtiden faktiskt, min son räcker=).
Men håller med dig, det är ju för att man själv och ens partner vill och inte en ädel insatts.

För egen del, så hade jag inte någon barnlängtan alls förrän vid 27-28.

När jag var strax över 30 träffade jag x:et, som jag trodde mig skulle få barn med. Han gjorde slut för snart ett år sen.

Nu är jag 33 och singel.

Jag pratade en del me den klasskompis om det...hon och hennes sambo planerar giftemål och barn- inom några år.

Hon har "fiskat" lite om mig, mina tankar kring att träffa ny kille och ev barn...och detta med att jag trots allt kanske inte har alltför många fertila år framöver.

Sa till henne...att barn är inte det jag absolut helst vill ha. För vissa kvinnor är det annorlunda- av flera anl, att de vill/måste ha barn.

Hon sa bl.a till mig om att ev inte ha partner på "många år" (vem vet när jag träffa nästa man?) "det blir ju ensamt".

Nej... det måste inte bli det.

Jag kan tänka mig barn för att det är fantastiskt att se dom utvecklas, deras syn på det mesta...leka...umgås...ja. Men, jag måste inte ha egna barn. Ev att jag träffar någon som har barn sen innan- helt ok.

Några tankar från mig...