• rallar­rosen
    Äldre 12 Feb 11:52
    57675 visningar
    529 svar
    529
    57675

    Vilka skäl TROR ni att folk har för att inte välja adoption?

    Jag tror inte att det är så många som "fastnar" i IVF-karusellen, och inte heller så många som gör jättejättemånga IVF-försök. Det låter på många här som om det är så. De flesta gör några få försök. En del lyckas tack och lov. Men de som inte lyckas, som bara provat. Och de som väljer bort både IVF och adoption men säger sig ha stark barnlängtan?
    Att så många av dessa inte väljer att adoptera har jag svårt att förstå, har inga såna runtom mig och har inte hört deras skäl. Jag är nyfiken på hur de tänker det tänker jag inte hymla om.

    Jag kan tänka mig;

    Att de inte känner nån adopterad/adopterare och därför känns det främmande.

    Att de inte tror sig klara en utredning. De tror man ska vara helt perfekt för att adoptera.

    Att de inte vill sticka ut, de vill "vara som alla andra".

    De tror på massmedias dåliga bild av hur det går för adopterade.

    De tror att det kostar mer än vad det gör/ eller de har inte råd.

    De tror inte på internationell adoption som sådan. Typ - man ska inte ta barn från deras ursprungskultur.

  • Svar på tråden Vilka skäl TROR ni att folk har för att inte välja adoption?
  • mammat­illvic­tor
    Äldre 12 Feb 19:59
    #61
    Wasabi skrev 2008-02-12 18:50:48 följande:
    IVF kostar för 2 försök 29 000...sen kan man få flera embryon till frysen. Utöver dom två försöken kostar varje återinfört fryst embryo ca 10 000...Men till saken..att adoptera är en helt annan sak än att vilja ha egna barn. Att adoptera borde inte vara självklart bara för dom som inte kan få barn, utan om man brinner för att hjälpa barn i världen så gäller ju det även dom som kan få barn på egen han. Att adoptera tar LÅNG tid, och är i mitt tycke ett större ansvar, då man måste ta ställning till många olika saker.Adopterar man ett barn från ett annat land där man ser annorlunda ut, så får man inse att barnet kanske upplever sig annorlunda som större, och kanske vill söka sina rötter och en tillhörighet där man kännser sig mer hemma (innan man inser att man kanske redan var hemma hos adoptivföräldrarna). Är barnet äldre så flyttar man det från en kultur den är van vid, till ett helt nytt land, med massor av kulturchockar, och nytt språk. Tar man ett spädbarn, hur har mamman levt när hon bar på barnet? Man måste liksom inse att barnet haft ett liv innan mig! Då tycker jag, att jag som adoptivförälder har ett ansvar gentemot barnet att dokumentera så mycket jag bara kan, för att kunna svara på dom frågor som eventuellt kan komma längre fram.Med ett eget barn så slipper man alla dom eventuella problem som kan uppstå. men visst det behöver ju inte bli så, men det finns ju en risk.Känner flera adopterade med olika utgång.ex.En kände sig alltid särbehandlad och trodde det berodde på att hon var adopterad, medans jag aldirg förstod vad hon menade, för jag tyckte jag hade samma problem hemma med mina föräldrar.Två som sökt sina rötter, men trivs perfekt hos sina adoptivföräldrar.Jag som har en sjukdom får heller inte adoptera, och är du över 40 så får du inte adoptera bebisar, inte får du adoptera om du är arbetslös.Själv skulle jag gärna adoptera, vilket jag sagt redan innan jag visste att jag skulle få svårt med egna. Det handlade om mitt egna ställningstagande till världen. Min sambo har alltid sagt blankt nej, och jag förstår honom också, för den möjligheten har aldrig intresserat honom.Så är det hos oss =)
    För det första, vår adopterade barn är våra egna barn. För det andra att adoptera ett barn för att man ska rädda världen är INTE rätt anledning till att adoptera! Det är av helt egoistiska skäl som vi adopterar, vi vill ha BARN, EGNA barn, för att adoptera handlar om att ta upp som sin EGEN. Nu ser vår son ut som vårt ev biologiska barn hade sett ut eftersom min man är asiat han också. Men det spelar ingen roll om de inte hade varit lika varandra utseendemässigt. Jag är själv väldigt olik mina föräldrar som adopterat mig men jag är väldigt lik min pappa på många sätt i gester, hur vi pratar och uttrycker oss.

    Visst ska man vara medveten om att när man adopterar ett barn så är det ett barn som varit med om separationer,kanske flera. Men om man adopterar ett barn för att man vill rädda världen så är det stor risk att barnet kommer känna tacksamhetsskuld gentemot föräldrarna och det är fruktansvärt. Alla barn borde få ha föräldrar som verkligen älskar dem för det dom är, för att föräldrarna vill ha barn så har de adopterat. Inte av någon annan anledning.
  • Love4c­ats
    Äldre 12 Feb 20:13
    #62

     Jo, det är sant att båda på så sätt är oskrivna blad men tänkte mer om Wasabi var ute efter att många och kanske hon också skräms över det faktum att barnet kanske har mycket bagage. Tror det kan skrämma många. Men alla barn är ju olika och det finns aldrig garantier för vad som kan komma heller för en själv i framtiden och på det sättet du skrev så absolut, man vänder ju till en ny sida när barnet blir en del av vår familj.
     Det lät bättre när jag tänkte det
    Det enda man vet egentligen är väl medicinsk bakgrund förutom det du nämnde. Eller är det bara om de har något dokumenterat? Rätta mig om jag har fel.



    inoka skrev 2008-02-12 19:44:33 följande:
    Love4cats: Men oskrivet blad..jag har 2 små biologiska barn och de är då inget oskrivet blad. Min minsta på 4 är så lik mej i sättet att det är skrämmande..Ett adoptivbarn är väl oxå ett oskrivet blad då man inte vet mkt om dem när de kommer. Eller vet man det nu för tiden? Mina adoptivföräldrar visste bara födelsestad och namnet på föräldrarna. Sen tyvärr den hemska sanningen till adoptionen men det är ju en annan femma..SÅ de visste ju lika lite hur jag skulle bli som de visste min "hemmagjorda" brorsa skulle bli. Sen att jag hade miljoner frågor som de besvarade och hjälpte mej igenom är ju inte samma sak. .. För alla adoptivbarn har inte den törsten att veta sin bakgrund. Många är ju nöjda med det liv de fick..
  • MammaH­ella
    Äldre 12 Feb 20:18
    #63

    Vi känner till två stycken par som är ofrivilligt barnlösa och de tänker inte adoption som alternativ,ett par har ju nått 50-års åldern, och det är väl försent numera för adoption.Anledningen är att de tycker att de lever ett gott liv utan barn,att de sörjde färdigt och orienterade om sig.De är numera god moster/faster och morbror/farbror åt syskonbarnen och är tillfreds med det.De förlikade sig med sin barnlöshetssorg och valde ett liv utan barn i sin familj.De är dessutom goda gudföräldrar åt våra yngsta barn och avlastar oss när vi vill.

    Det andra paret ser inte heller adoption som alternativ,men de är yngre och vem vet om de tänker om.De har så att säja möjlighet ännu,men de anser att får de inga barn är det väl mening med det.De är varmt kristna människor och sparar pengar till sina två fadderbarn från Polen som besöker dem sommar och jul.

    Om människor inte känner för adoption och ser det som ett alternativ, är jag bara glad för det. Hur skulle de bli som föräldrar? Är barnet betjänt av sådana föräldrar som egentligen inte ville adoptera men som gjorde det, för att det är så det skall vara i en relation?


  • inoka
    Äldre 12 Feb 20:18
    #64

    Love4cats:
    Nä jag har ingen aning om hur mkt man får veta om bakgrunden till adoptivbarnen nu för tiden. Jag fick inte veta ngt alls.
    Och eftersom jag är nästan blind på v.öga och har hörselnedsättning så har jag alltid undrat över om det är ärftligt eller inte. När jag träffa mina biologiska föräldrar visade det sig att det var det. Mamma har exakt samma ögonfel och även hörselfel. Och därför är ju mina barn extra noga kollade. Sånt hade jag velat veta för det är ju inte säkert att jag valt vägen till att leta upp dem för att få svar på de frågor mina adoptivföräldrar inte kunde svara på.
    Oj..blev lite vimsigt skrivet här kanske?!!! :)

  • Love4c­ats
    Äldre 12 Feb 20:26
    #65

    Inoka: Måntro om inte jag blandar ihop Barn med särskilda behov för på tex Bfa´s hemsida står det läkarintyg och handlingar finnes.

  • Cerdri­ca
    Äldre 12 Feb 20:27
    #66
    inoka skrev 2008-02-12 20:18:49 följande:
    Love4cats: Nä jag har ingen aning om hur mkt man får veta om bakgrunden till adoptivbarnen nu för tiden. Jag fick inte veta ngt alls. Och eftersom jag är nästan blind på v.öga och har hörselnedsättning så har jag alltid undrat över om det är ärftligt eller inte. När jag träffa mina biologiska föräldrar visade det sig att det var det. Mamma har exakt samma ögonfel och även hörselfel. Och därför är ju mina barn extra noga kollade. Sånt hade jag velat veta för det är ju inte säkert att jag valt vägen till att leta upp dem för att få svar på de frågor mina adoptivföräldrar inte kunde svara på. Oj..blev lite vimsigt skrivet här kanske?!!! :)
    Du har rätt, i de flesta fall har man ingen möjlighet att känna till om ens adopterade barn har en ärftlig sjukdom. Ibland är det en nackdel, vid andra tillfällen en fördel (man slipper gå ocvh oroa sig och vänta på något som kanske aldrig händer).

    Men barn kan födas med många diagnoser och sjukdomar som inte är ärftliga så att säga att ens biologiska nyfödda barn inte kommer få några problem är rätt magstarkt.
    Jag har tex ett syskonbarn i nästan samma ålder som vår son och trots två friska föräldrar är han väldigt ofta sjuk. Medan vår pojke ännu inte haft så mycket som lite snuva. Man kan aldrig veta helt enkelt.  
    Den som lever får se
  • Thalis
    Äldre 12 Feb 20:28
    #67
    Love4cats skrev 2008-02-12 20:13:52 följande:
     Det enda man vet egentligen är väl medicinsk bakgrund förutom det du nämnde. Eller är det bara om de har något dokumenterat? Rätta mig om jag har fel.

    Vi vet praktiskt taget allt man vill veta om sitt barn! Hennes bakgrund,bioföräldrarnas namn,bakgrund och även hälsotillstånd. Vi har brev från biomamman och självklart vår dotters hälsorapport och annat(som vaccinationskort,bilder hon gjort mm )


    Vi har haft en massa tur som även har bilder på henne från dag ett fram tills vi hämtade hem henne.


    Så hur mycket information man får om sitt barn beror på olika faktorer och varierar också från land till land.


    Bättre ensam än i dåligt sällskap
  • Love4c­ats
    Äldre 12 Feb 20:30
    #68
    Svar på #66
    Cerdrica: Tack för det svaret Jag dribblar bort alla och skapar förvirring med mina funderingar. Det bringade mer klarhet till mitt uttalande i mitt senaste inlägg.
  • Love4c­ats
    Äldre 12 Feb 20:31
    #69

     Aha, där ser man Tackar för svaret!


    Thalis skrev 2008-02-12 20:28:43 följande:
    Vi vet praktiskt taget allt man vill veta om sitt barn! Hennes bakgrund,bioföräldrarnas namn,bakgrund och även hälsotillstånd. Vi har brev från biomamman och självklart vår dotters hälsorapport och annat(som vaccinationskort,bilder hon gjort mm ) Vi har haft en massa tur som även har bilder på henne från dag ett fram tills vi hämtade hem henne. Så hur mycket information man får om sitt barn beror på olika faktorer och varierar också från land till land.
  • mammat­illvic­tor
    Äldre 12 Feb 20:50
    #70

    Eller så kan det var som i vårt fall att man inte vet någonting. Det självklart jättetråkigt, hade hellre velat veta så klarat men det är inget som skrämmer oss som föräldrar, vi dokumenterade massvis och förhoppningsvis accepterar sonen detta och nöjer sig med alla kort, videofilmer från hans stad, barnhemmet, personalen etc. Jag har heller inte någon vetskap om varför jag adopterades bort, varför jag föddes för tidigt osv, vilka ärftliga sjukdomar jag har (börjar klarna nu eftersom jag har fått några allvarliga sjukdomar som oftast är ärtliga) och jag har klarat mig alldeles utmärkt genom livet hittills. Det beror till 100% att mina föräldrar hanterat detta på det sätt som de gjort och älskat mig obegränsat trots fel och brister och sett mig som sitt barn, inte adoptivbarn.

    Och vi planerar självklart att åka på återresa med sonen OM han vill det.

Svar på tråden Vilka skäl TROR ni att folk har för att inte välja adoption?