min 17-åring är gravid!

mari43: Det är väl klart jag är ung, är för tusan bara 20 år. Du verkar ta illa upp bara för vi inte ger dig dom svar du vill ha? Du verkar redan bestämt dig. sen behöver du itne vara så otrevlig mot mig som du är och lägga en sådan kommentar utan att känna mig. Kan mna se bortom siffror finns det så mycket mer. Jag är mognare om de flesta 25 åringar i min umgängeskrets.

Emelisch. Det är väl inte ALLA som klarar av ett barn och vad det innebär??? Jag känner min dotter och vet hur hon fungerar det är därför som jag är orolig. Hon ÄR duktig när hon vill och det har hon visat många gånger och i olika sammanhang men INTE med ett barn. jag vet hur jävligt det kan vara med en liten bebis, det är inte bara en dans på rosor. jag har 3 barn och jag har gjort mitt, jag vill/orkar inte få en skrikande unge på halsen vilket jag tror att jag får. Min dotter tröttnar VÄLDIGT fort på olika saker . Det är också mycket väl att hon klarar det galant, men jag oroar mig. Jämför man min 17-åriga dotter med andra 17-åringar så är hon kanske 13, 14 år när det gäller mognad och det har vi papper på! Så jag har all anledning att oroa mig!!

Hej Maria!

Jag förstår att det känns skrämmande och att du är orolig, normalt av en mamma!

Om din dotter har bestämd sig så är det bara att välja, stötta henne eller inte.
Jag tror att nästan alla mognar under sin graviditet och när man får sitt lilla barn så händer det så mycket, särskilt känslomässigt.
Jag tror att om hon bara får stöd och vet att ni finns där för henne och barnet som kommer det ordna sig.
att vara ung förälder när barnet växer upp sedan är mycket positivt, hon kommer ju inte var 17 hela tiden, det blir en stor omställning för henne i början men jag tror de allra flesta kommer in i föräldrarollen ganska fort.
Hon kan säkert också få bra stöd på mvc och bvc också.

Jag fick inte barn fullt så tidigt, men jag blev gravid när jag var 20 och hade bra varit tillsammans med min nuvarnade man i några månader.
Jag är en relativt ung mamma som har tonåring och när jag ser tillbaka på allt så kan jag inte se något negativt med att vara ung mamma, tvärtom!
Nu har vi tre pojkar, en liten sladdis på8 mån, underbart.

Så nu är jag även en "gammal mamma"

Jag tror att både du och dottern kommer att ha en omtumlande tid nu, men sen när bebisen snart ska komma och har kommit så kommer ni säkert bara glädjas.

Tycker du ska säga till dottern att du finns där om hon vill och att du kommer att älska ditt barnbarn, det kommer du göra, helt säkert (fats det vet du säkert redan)

Lycka till med allt, kram

17 år ÄR väldigt tidigt att bli gravid, det tycker jag. Väldigt tidigt.
Men det som slår mig är att det även är ganska tidigt att låta henne flytta, med pojkvän, till annan ort, när hon dessuton (enligt dig) är väldigt omogen. Jag tycker inte du borde ha låtit henne flytta från början och liksom "chansa" på att hon skulle mogna.
Hon kanske hade behövt mogna hos er. Med stöd, kärlek och värme. Att en 17 årig tjej beter sig omoget och ohyfsat är nog något man får ta....deal with it, liksom. Låter helt normalt tycker jag.
Att flytta problemet till annan ort och hoppas det ska gå över i en lägenhet med pojkvän, var nog inte så bright!
det enda du kan göra nu är nog att stötta henne. Du har nog inget att vinna på att bli galen och önska en abort.  Det ger dig nog inte det du hoppas på. Fråga henne vad hon önskar av er (mamma o pappa), vad hon förväntar sig och hur ni på basta sätt kan finnas där för henne och ert kommande barnbarn.
Lycka till.

Måste bara säga en sak till, hoppas du inte tar allt för illa upp TS, "att få en krikande unge på halsen", hoppas du inte använder såna uttryck när du pratar med din dotter, för det är inte heller så moget.

Jag hoppas verkligen att allt kommer bli bra!

Grattis! Ditt barnbarn kommer att få en ung och engagerad mormor som kan gå i trappor, böja sig ner, och krypa på golvet om det behövs!
Hoppas allt går bra för er!

Jag har nog missförstått kanske, har din dotter någon diagnos (tänkte på att du skrev att du hade papper på det)
Isåfall så är det ju helt andra förrutsättningar.

Ok, jag frågar igen... Hur gammal var du själv när du fick barn?

Jag var 16år och 9månader när jag fick min dotter. Jag har papper på att jag inte är "normal", jag har Emotionell Instabil Personlighetsstörning (Även kallat Borderline) men ändå tar jag hand om min dotter. Många trodde att jag inte skulle klara det, att jag var för omogen etc. Jag har attitydproblem och är lättretlig. Men se.. nu är jag 19år, min dotter är en vålmående, lycklig och harmonisk 2½åring.

"Jämför man min 17-åriga dotter med andra 17-åringar så är hon kanske 13, 14 år när det gäller mognad och det har vi papper på! Så jag har all anledning att oroa mig!!" - Usch vad illa det låter! Det är som att din dotter skulle vara värsta problembarnet. Varför lät du henne flytta då?

Tänk om mina föräldrar skulle säga så om mig? Fy vad jag skulle hata dom! Vi är människor vi också, vi kanske bara behöver lite tid.