min 17-åring är gravid!

Det du kan göra är att prata med henne, ge henne råd osv. Men stötta henne vad hon än väljer.

Jag lider med dig, tycker att ett barn förtjänar att växa upp i ett tryggt hem av vuxna, inte av barn. men det är klart att det säkert inte kommer gå att övertyga dottern. Trist.
Klart ni kommer älska ert barnbarn om det blir ett sådant. Hur som hellst...lycka till.

Hmmm, ja. Som du säger finns det ju inte så mycket du kan göra, om du med det menar att du vill att hon ska avsluta graviditeten.

Förstår att det har varit jättejobbigt med alla konflikter o.s.v. men jag tror att du måste dra ett djupt andetag och vara vuxen i den här situationen.

Skriv ett brev till henne (fritt från ankagelser och ilska, däremot kan du ju säga att du är ledsen för de konflikter ni haft men att du hoppas att ni ska hitta tillbaka till en bra relation). Tala om att även om du tycker att hon är för ung för att få barn så inser du att det inte är ditt beslut att fatta och att du kommer att stötta henne oavsett vilket beslut hon tar. Jag tror att hon behöver höra det, även om hon hellre skulle be dig fara och flyga än att erkänna det ...
Anledningen till att jag tycker att du ska skriva snarare än att ringa är att det är lättare att vara sansad i ett brev, du kan ju innan du skickar gå igenom brevet och rensa bort sådant som bara gör henne arg eller sårad istället för att nå fram. När man pratar är det så lätt att ord halkar ut.

Vill avslutningsvis tipsa om Bris hjälptelefon för vuxna, där kan du säkert få stöd och goda råd: 0771-50 50 50

usch! Hon bestämmer själv och du som är hennes mamma kan bara ge ditt stöd oavsett vad hon bestämmer sig för! Honj när 17 nu ja, kanske hinner hon isåfall fylla 18 innan barnet kommer dvs då är hon myndig!själv var jag 17 när jag blev gravid och nu har jag en dotter som fyller 2 i maj, min mamma och hela min släkt stälde upp för mig och de gör dom änn idag. Mamma är ingen ålder.

Jag var 17 när jag blev gravid. dock e jag kanske annorlunda än dem i min ålder. Jag ahde fast jobb egen lägenhet med sambon osv. har jobbat sedan årskus 9 slutade. Alltid betalat mina räkningar osv...

Blev gravid en månad innan jag blev 18 och det var planerat. Och idag är ahn 13 mån. Jag & sambon är glada över hnoom och fick gå igenom 2 missfall innan det funka.

Prata med din dotter. har dom gått igneom ekonomi, boende, hur doms ka göra med föräldraledighet. Livet blir annorlunda när man får abrn men man slutar intw allt leva. Hon msåte tänka efter att skulle hon klara detta på egen hand om han lämnar henne, vice versa. det gjrode jag & sambon för man vet aldrig. vi gick igenom rpecis allt innan vi skaffa abrn...

men hon kommer behöva sin mammas stöd om hon behåller det.

Tack för alla svar, jättegulligt av er! Men jag har så svårt att stötta en 17-åring som ska ha barn. Men jag måste nog göra det!!

TACK

Jag hade ett samtal med min snart 16 åring om det här med att sova med killar coh skydda sig. Hom menar på att man tar ett dagen efter-piller och bryr sig inte om man inte har preventilmedel. Hon tyckte det var ansvarsfullt att göra så?!?!?!? Hon förklarade också att hon är vuxen och klarar sig själv och kommer att lära sig av sina egna misstag, hon behöver inte mig som pratar henne tillrätta innan saker händer. Tänk er att en 15-åring resonerar så! Jösses, vad vet de om livet....
De är inte mogna och de måste stöttas, oavsett om man tycker de gör rätt val eller inte. Däremot ska du nog sätta dig ned och prata med henne hur hon tänkt sig framtiden, om hon förstår det där med pengar och vad det innebär att ha barn. Sedan kan man bara hoppas att de mognar snabbt och förstår sitt val.
Lycka till, jag avundas dig inte.

Svårt att stötta ditt barn? Va det hemskaste jag hört. Mina föräldrar var alltid där för mig oavsett vad. Då menar jag precis ALLT så fanns dom vid min sida och hjälpa mig om jag behövde det. Du älskar väl din dotter, varför ska det vara svårt att stötta henne då? Ska du slänga ut henne istället? Det är ju DITT barnbarn hon bär på vill du inte ha en relation till han/henne?

Diorlover. Klart att jag älskar min dotter över allt annat och det sista jag skulle göra är att stötta undan henne. Men när en nyss fyllda 17-åring VÄLJER barn framför skola/jobb och därimot är långt ifrån mogen då är det inte roligt. Är man 17 år så ska man inte sitta hemma med ett nyfött barn, då ska man fnittra o ha kul med kompisar. men nu har hon ju valt det här och då är det ju klart som korvspad att både jag och hennes pappa ställer upp och hjälper henne. men det är ju inget jag rekommenderar till en 17-åring. Det kanske du förstår?

Måste få kommentera Diorlover som ifrågasätter om TS stöttar sitt barn.
Du kanske ville att dina föräldrar skulle stötta dig oavsett vad som hände och då är det lätt att finnas där. Kan ta mitt exempel på min 16 åring som tror hon är stor och hon vill INTE ha stöttning och väljer att aldrig berätta något hemma. Hur lätt är det då att stötta? Hon berättar sällan något och vill helst flytta hemifrån ohc tycker man ska lära av alla sina egna misstag, jösses så envis, och vill inte ha hjälp. Jag älskar henne men vad spelar det då för roll om man finns där när hon inte vill lyssna på goda råd? JAg tycker det är jättesvårt att stötta även fast jag finns där.....och ibland orkar man inte.
Och jag förstår Mari43 till fullo, hur blir man klok på en 17 åring som är omogen?