Krigsleksaker

När jag växte upp fick vi inga krigsleksaker eller vapen. När vi lekte krig, indian&cowboy eller tjuv&polis tog vi istället pinnar och sköt med. När vi blev äldre gjorde vi pistoler odyl från träbitar. Nu när jag är vuxen ger jag aldrig vapen eller liknade som presenter till barn

Idag är jag officer och har ett stort militärhistoriskt intresse. Tycker också krig är något motbjudande men kan se det som ett nödvändigt alternativ. Friheten och demokratin är värda att försvara.

Barn kommer nog alltid leka skjut och pangpanglekar, speciellt med tanke på vad som visas i TV och datorspel. Själv tycker jag, av någon anledning, att det är bättre om de gör det med pinnar än med kopior av automatkarbiner. Leken blir mer lek då än en kopia av verkligeheten.

/Kjell

Kjell. Precis.
Jag kan tycka det är ok med pinn-pistoler och så.
Men att det ska vara så likt "verkligheten" är äckligt

Jag förstår poängen i Kjells resonemang, helt klart. Men jag skulle ändå inte förbjuda min son att ha en pickadoll när han leker. I dagsläget går det inte att säga till sitt barn att "ta en pinne" i stället. Han skulle titta på mig som om jag var dum i huvudet. Det går heller inte att ta en kotte och sticka i tändstickor som ben och låtsas att det är en docka (när alla andra flickor har en Bratz). För dockorna i dag sänder långt mer farliga signaler till flickor än vad pickor och gevär gör för pojkar som leker krig, om vi ska fördjupa diskussionen i vad som är bra/dåligt.

Men blir man inte lite snäv i sin tanke om vad leksakspistoler gör med barn, om man tror att de senare leder till våld eller annat. Finns det inte långt värre lekar och långt värre leksaker nu för tiden, för både pojkar och flickor? Vad är det med just liksakspistolerna som skapar oro?

KattenFräsmorr::: Ja verkligen. Det finns inte en pojke som i vuxen ålder sedan dödar en annan människa eller väljer att dra ut i krig för att han hade gevär och lekte krig som barn.
Däremot tror jag att flickor när de blir vuxna löper mycket större risk att må dåligt över sig själva p.g.a av de leksaker de lekte med som barn. I alla fall så som flickors dockor ser ut i dag. Men som jag sa tidigare så kan man för det inte vrida tillbaka tiden och ge flickorna kottar med pinnar till ben och låtsas att det är en gullig docka.

Har jag sagt att jag gillar bratz?
Min dotter har inga Bratz heller.

 

Nu är vår son tvåochetthalvt och de har börjat leka pangpang med pinnar på dagis. Fröknarna säger till när de ser men det händer ändå. Min pojk kommer och siktar och "skjuter" med pinnar ibland på oss och jag har satt mig ner och förklarat för honom att det är absolut inte ok.
Resonemanget har varit: Om du skjuter på mig går jag sönder och går inte att laga.

Ett vapen är inte en leksak. Ett vapen dödar andra människor.
Jag vill INTE att min son springer runt och "leker" att han har ihjäl andra människor.

Pojkar är alltid pojkar" har jag fått höra när jag har tagit upp detta. Men vaddå? Är det "leksaks"vapen som gör min pojk till pojk? Jag trodde att han var pojk föratt han var pojk?

Äsch jag uttrycker inte mig särskilt bra men jag blir så upprörd!