VIHPS VII
Detta är del sju i tråden för oss som länge kämpat tillsammans mot barnlösheten. Flera av oss har lyckats, ett antal små VIHPS har fötts, andra är på G. Många fortsätter att kämpa, någon har lagt ner verkstaden för tillfället och någon satsar på barn genom adoption...
OAVSETT VAR VI BEFINNER OSS NU KOMMER VI FORTSÄTTA HÄNGA IHOP, STÖTTA OCH PEPPA VARANDRA PÅ LIVETS SNÅRIGA VÄG. FÖR VI HAR BLIVIT VÄNNER UNDER FÄRDEN, GODA VÄNNER!!!
Länk till brudarna på "andra sidan":
www.familjeliv.se/Forum-11-236/m31667006.html




trodde jag började komma till ett accepterande, men så här strax innan mens när man mår piss så gör den sig påmind. Berättade för R igår, fast jag tänkt att inte göra det, o det kändes så konstigt efteråt. Han berättade saker om sig o hur han känner o då bara kom det ut tillsammans med en massa tårar. Blir ingen vandring imorrn heller, han ska passa på att umgås med sina barn för mamman o hennes karl är borta. Förstår att han vill göra det o det var t.o.m. mitt förslag, men det passar dåligt just nu när jag inte vill va ensam
. Kände miog lite låg häromdagen då jag fick veta att ex:et väntar nummer 2.