I en annan tråd här i forumet började det diskuteras om att adopterade är invandrare. Det stämmer ju, vi är inte födda i Sverige (om man inte adopterats inom Sverige förstås) och invandrat hit.
Har ni upplevt mycket rasism, många invandrare har ju tyvärr råkat ut för det.
Kan någon länka till den sida som det pratas om i början?
Blir nyfiken...
Hm...jag undrar hur dottern kommer att se på sig själv. Vi bor i södra Sverige och här om dagen skulle hon titta på Långben på DVD. Jag skulle hjälpa henne att sätta på rätt språk (vilket hon annars brukar göra själv), då säger hon:
" Mamma, jag vill inte ha det på svenska, jag vill ha det på skånska!"
Kom på att det var Danska hon brukade lyssna på!
Japp, våra barn från Colombia har kvar sina colombianska medborgarskap. När barnen blir myndiga får de själva bestämma om de vill avsäga sig det eller behålla det. Eftersom de är födda i ett annat land, där de också är medborgare är det väl ganska självklart att de räknas som invandrare. Tycker inte att det är något konstigt med det.
För många år sedan var jag under en period bosatt i ett annat europeiskt land; mantalsskriven där men fortfarande svensk medborgare. Flyttade så småningom tillbaka till Sverige. Har ingen aning om jag därmed räknas som invandrare i statistiken. Tycker frågan är fullständigt ointressant.
Min son upplever sig i vardagen som helt och hållet svensk, även om han tyckte att det var häftigt när han fick klart för sig att han har dubbelt medborgarskap. Han har aldrig visat något större intresse för Colombia. Han känner i dagsläget ingen längtan att åka dit, men det kan så klart ändras. Min dotter är däremot mycket intresserad av sitt ursprung. Hon umgås med tanken på att försöka söka sina rötter, men känner sig ännu inte riktigt mogen för att ta steget fullt ut. Hon upplever sig som svensk OCH sydamerikan. Det har hon gjort sedan hon var liten. Hon har varit noga med att lära sig spanska, och hon är väldigt stolt över sitt dubbla medborgarskap.
jag känner mig väldigt svensk! Men jag vet ju att jag inte har ett typiskt svenskt utseende och det är jag rätt glad över faktiskt, jag är stolt över mina drag och mitt ursprung.
Jag o mannen har läst lite på nätet nu om detta o kommit fram till att en invandrare är någon som har tagit med sitt kulturarv hit till sverige (eller annat land).
Ett adopterat barn som kommer hit kan inte välja sin religion/kultur själv utan kommer automatisk in i vår.
Enligt Nationalencyklopedin är det så här:
"invandrare, immigrant, person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där en längre tid, enligt folkbokföringen i Sverige minst ett år."
Jag kommer att se min dotter som svensk men man kan ju vara både invandrare och svensk! 
Min kompis är både svensk, turk och invandrare! Fast jag måste få erkänna att jag ser henne som mer invandrare än min dotter eftersom hon även har behållit kulturen från Turkiet, vår dotter kommer ju leva i den svenska kulturen även om vi även kommer prata en hel del även om Indien! Det är svårt det här men egentligen tycker jag inte att det spelar någon större roll, det som kan bli jobbigt är om andra ser ner på henne för att hon är invandrare och inte ser svensk ut, då blir jag både ledsen och arg i ögat!
Jag ser inte adopterade som invandrare eller utlänningar eftersom adopterade ofta blir rånade på sin kultur o sin etnicitet :( (tycker det är sååå tragiskt).