• emmy840508

    Mina två änglar

    Jag är en änglamamma till två små sen ett halvår tillbaka. Jag upplevde något som man tror bara finns i mardrömmar, mina barn blev berövade livet. Min snart fyraårige pojke och hans snart 2 åriga syster.
    Jag tänker använda denna sida för att skriva av mig mina tankar och funderingar. Om det är någon som tar illa upp så snälla säg till, jag e inte ute efter att röra upp några känslor.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-09-30 17:58
    Jag har tänkt på en sak ganska länge. Jag har aldrig vart troende. Alldrig trott på gud o vart ganska skeptisk till ett liv efter döden. Men efter detta....
    Jag e foirtfarande inte troende. Men, jag vill tro, att det händer nåt efter döden. Jag vill tro att Max o Saga har det bra idag, att de är tillsammans, att de inte minns det som hände, att de inte saknar mig, för att de delar livet med mig fortfarande. Jag vill tro det, o då tror jag på det. Jag tror inte att gud finns. Men jag måste tro att mina änglar är just änglar o har det bra idag. Lika bra som de hadde innan denna fruktansvärda händelse.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-08 16:46
    Länk till Max minnessida------www.tillminneav.se/showPage.php

    Länk till Sagas minnessida------
    www.tillminneav.se/showPage.php

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-08 16:47
    Vet inte riktigt varför Max sida inte gick att länka till men gör ett nytt försök.

    www.tillminneav.se/showPage.php

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-28 21:56
    Nu har jag skapat en blogg med urklipp från denna tråd. Endast det jag skrivit.
    Så den som vill läsa vad jag delat med mig av här kan gå in där, så ni slipper sitta och gå igeonom hela tråden. Jag rekomenderar däremot att gå in i tråden också. Det e fruktansvärt fina svar och reflektioner här.
    adressen är:
    www.maxosaga.blogg.se

  • Svar på tråden Mina två änglar
  • emmy840508
    JohannaMatt skrev 2008-10-07 12:12:41 följande:
    Läste i tidningen idag att Emma sagt att det värsta var att Max hade stått bredvid henne och antagligen försökt skydda sin mamma. Jag blir alldeles kall. Denne lille prins, en sådan modig hjälte. Kan inte fatta. Man tror att tiden ska matta ut känslorna, men det känns lika starkt varje dag. Det enda jag kan tänka som gör att det känns lite bättre är att de är på ett bra ställe idag, utan smärta och rädsla, och att barnen har varann. Hur är det med dig, Emma? Är det tungt nu i veckan?

    Ja, Max har förmodligen stått bredvid mig. Han hittades nedanför mig bara. En hjälte in i det sissta. Men det ska inte en 4:åring behöva vara. Men han var den Max som jag minns. Skyddade alla han älskade. Han kommer alltid ha hjälteplatsen i mitt liv.


    Tack för att du frågar hur det är idag. Jag har vart till graven o tänt alla 19 ljus idag. Ställde dit en bukett med röda rosor. Fixade till lite runt om och gjorde så fint som de är värda. Det är tungt vissa dagar. Andra lite bättre. Idag har vart en ganska jobbig dag. Men då gör jag bara sånt som jag orkar vill och behöver. Tack tack för f-kassan som låter mig vara sjukskriven.


    I villken tidning o villken dag hadde du läst det?

  • NoNoo

    Har nu och läst hela tråden, tittar samtidigt på mina sovande 4-åringar och tänker att från och med nu ska jag verkligen uppskatta varje sekund med dom och visa dom hur älskade dom är.
    Varje ögonblick är dyrbart.

    Tack för att du delar med dig av dina tankar!
    2 ljus brinner här hemma nu för Max och Saga.

    Kram / Louisa

  • mammatotoo

    Jag beklagar sorgen av hela mitt hjärta!
    Skickar massor av styrkekramar...änglar finns!

  • emmy840508
    jl81 skrev 2008-10-07 13:16:59 följande:
    Svar på #499jag kan bara hålla m dig vilken modig lite kille blir tårögd..Kram till dig Emma!
    Modig som en sann hjälte. Jag har nominerat honom till hjälte på aftonbladets sajt....
  • emmy840508
    Lingonflickan skrev 2008-10-07 13:59:16 följande:
    Nu flödar tårarna igen. Han var för god för denna världen. Helt otroligt hur en liten pojke kan vara så modig och så mogen på nåt sätt. Emma, du hade en son utan dess like. Men det vet du säkert redan. Kram!
    En son utan dess like, ja du har rätt... o det e så jag kommer komma ihåg honom. Inte bara för denna händelse, utan för hur han var som människa. För han var sån i alla situationer.
  • emmy840508
    sixten101 skrev 2008-10-07 21:33:22 följande:
    Therese 1980
    Jag tog inte alls illa upp. Det var en fin tanke! tack
  • Mitka79

    kan man gå vidare efter ngt sånt här? hur?

  • Mitka79

    du verkar så lugn..... förstår man egentligen vad som hänt?

  • emmy840508
    faster skrev 2008-10-07 23:36:05 följande:
    Emma...vet ej om du tar illa upp men jag har sett att din dotter hade ett handikapp..får jag fråga vad det var??De är så söta båda dina barn!Du ska vara stolt över dem o det vet jag att du är...Är helt säker på att de vakar över dej däruppe.
    Jag berättar gärna om Sagas handikapp. Det blev en del av henne och något som ingen av oss led av. Utan det blev en del av våran livsstil.
    När Saga föddes i vecka 34 så hadde hon en förträgning på tunntarmen. Så nät hon var 1 dygn gammal så genomgick hon en stor operation. De tog bort 20 cm av tunntarmen.
    Det var mycket sjukhus och tillslut kom vi hem.
    Nu levde hon med en "kort tarm" villket gjorde att hon inte kunnde ta upp mat som hon skulle. Hon fick inte äta vanlig mat och det blev utredning efter utredning.
    Tillslut bestämmde de sig för att vi föräldrar skulle lära oss näringsdropp att ha i hemmet. Saga skulle få stora delar av sitt näringsbehov i dropp varje dygn.
    Så Sagas pappa och jag åkte in till sjukhuset och lärde oss. Villket medförde att vi i fortsättningen kunnde fortsätta vårda henne hemma. Det var ett enormt ansvar. Men Saga fick vara i hemmamiljö, med sin familj och sin bror, så hon var ganska nöjd.
    Hon fick endast äta 400 ml specialgjord ersättning per dygn, ingenting annat. Men min prinsessa, jag var så duktig, hon klagade aldrig, hon var nöjd med sin vällingflaska när vi sa och åt kött och potatisgratäng. Hon log jämt och charmade varenda läkare o sköterska på sjukhuset. Hon var solskenet själv.
  • emmy840508
    Svar på #537
    Man kan gå vidare, för man måste. Man har liksom inget val. Men förstår man? Jag vet inte, jag vet inte riktigt vad jag ska förstå mer än att barnen e borta. De fattas mig ju. Men att få ALLT att sjunka in kanske kommer ta ytterligare sin tid. Men jag låter det ta tid, för tid är min bästa vän just nu. Då orkar jag ta allt, i min takt... i den takt jag orkar...
Svar på tråden Mina två änglar