emmy840508

Äldre 27 Sep 16:28

4764 svar

Mina två änglar

Jag är en änglamamma till två små sen ett halvår tillbaka. Jag upplevde något som man tror bara finns i mardrömmar, mina barn blev berövade livet. Min snart fyraårige pojke och hans snart 2 åriga syster.
Jag tänker använda denna sida för att skriva av mig mina tankar och funderingar. Om det är någon som tar illa upp så snälla säg till, jag e inte ute efter att röra upp några känslor.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-09-30 17:58
Jag har tänkt på en sak ganska länge. Jag har aldrig vart troende. Alldrig trott på gud o vart ganska skeptisk till ett liv efter döden. Men efter detta....
Jag e foirtfarande inte troende. Men, jag vill tro, att det händer nåt efter döden. Jag vill tro att Max o Saga har det bra idag, att de är tillsammans, att de inte minns det som hände, att de inte saknar mig, för att de delar livet med mig fortfarande. Jag vill tro det, o då tror jag på det. Jag tror inte att gud finns. Men jag måste tro att mina änglar är just änglar o har det bra idag. Lika bra som de hadde innan denna fruktansvärda händelse.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-08 16:46
Länk till Max minnessida------www.tillminneav.se/showPage.php

Länk till Sagas minnessida------
www.tillminneav.se/showPage.php

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-08 16:47
Vet inte riktigt varför Max sida inte gick att länka till men gör ett nytt försök.

www.tillminneav.se/showPage.php

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-28 21:56
Nu har jag skapat en blogg med urklipp från denna tråd. Endast det jag skrivit.
Så den som vill läsa vad jag delat med mig av här kan gå in där, så ni slipper sitta och gå igeonom hela tråden. Jag rekomenderar däremot att gå in i tråden också. Det e fruktansvärt fina svar och reflektioner här.
adressen är:
www.maxosaga.blogg.se

Humbla

Äldre 11 Oct 21:18

#930

Kikar in idag igen, och hoppas att eran helg varit/är bra!
Skickar en stor kram till dig idag också, jag hoppas att du kan känna värmen i den.

Mamma Lotta

Äldre 11 Oct 22:06

#931

Hej Emma! Hoppas du/ni har haft en bra helg så här långt?! Jag hoppas ni gör sånt som ni båda kan finna nån strimma glädje i oavsett hur litet det är så länge ni gör det som känns bra för er båda!

Tänker på er dig, din sambo och hela din härliga familj!
Massor av kramar från mig o mina små till er alla!

Life is what happends while making other plans...

Tussan66

Äldre 12 Oct 10:16

#932

JohannaMatt skrev 2008-10-10 11:50:12 följande:

Precis. Det hör verkligen inte hemma med sånt här. Ledsen om jag upprörde någon med mitt inlägg. Tyckte bara jag delgav min syn på saken, det var absolut inget påhopp, och jag har inte dömt ut någon, bara skrev vad som poppade upp i mitt huvud efter jag läst Emmas inlägg. Låt oss hålla en vänsklaplig ton här på sidan.

Jag håller helt med dig i detta, men min Ärlighet tog över och jag ville enbart framföra sanningen..Men många dömer för snabbt bara för att dom ser att någon vill i sin välmening vara ärlig :o

Jag är helt säker på att fler vågar sig fram och berätta att de läst detta efter att jag skrivit om det.

Till Emma så önskar jag att NI fått en mysig helg o att jag instämmer med att du är Årets kvinna!! Önskade man hade din styrka många gånger..

blåklocka75

Äldre 12 Oct 15:33

#933

kramar om från en annan änglamamma. läste det fruktansvärda som hände Er. vet hur det är när ett av ens kära barn dör men kan bara tänka mig hur fruktansvärt det måste vara att det är två älskade barn, hoppas du finner styrka och vinner över din rädsla.
kram

faster

Äldre 12 Oct 16:57

#934

Håller med dej!
Kan vi göra något för dej EmmA??
Tänker på dej även idag o skickar en liten hösthälsning.

JohannaMatt skrev 2008-10-10 11:11:50 följande:

Jag personligen skulle inte vilja varken läsa eller titta på bilderna från förundersökningen, det är ingen text som är till för oinsatta, människor som laddar ner och tittar är inte utbildade för sånt här. Bättre tycker jag är att titta på bilderna på minnessidorna och minnas barnen som de var. Den händelse som beskrivs i FUP:en består av 10 minuter, jag koncentrarar mig hellre på de 4 år som Emma haft barn och hör henne hellre berätta om de lyckliga stunder de upplevt under dessa åren!Finns det nåt vi kan hjälpa dig med där, Emma? Protestlista? Massmaila?Hoppas ni alla har en fin dag. Tänker på er alla änglaföräldrar/anhöriga, Johanna

dreamspell

Äldre 12 Oct 17:15

#935

Hoppas ni haft en bra helg Emma! Tänker på er. *kramar om*

emmy840508

Äldre 12 Oct 17:52

#936

Hej allihoppa, jag har inte vart in här på över ett dygn nu. Det känns jättekonstigt. För det e verkligen jätteskönt att sitta här o skriva, lyssna o läsa.
Igår var vi iväg till en grannstad o gick i affärer på dagen. På eftermiddagen åkte vi hem och gjorde oss iordning. Nästa anhalt var teater. En vän spelade med, så vi ville se hur det gick för honom. Vi sov över hos min syster (Ida och hennes sambo).
Så nu är vi hemma igen, det har vart ett väldigt uttröttande dygn. Mycket folk, många intryck men också ganska roligt.
Tankarna på barnen försvinner aldrig, men de går att hantera, jag kan sitta o se på en teater samtidigt som jag tänker på hur roligt det hadde vart att ta med barnen på något liknande. Men, det är okej, för trots att saknaden gör jätteont så vet jag, att Max och Saga inte har ont längre. Tanken på att de inte lider lugnar mig, men samtidigt kommer tanken att det e så frukstansvärt orättvist. Varför mina fina barn? Tanken på att jag verkligen överlevde mina barn är svår att ta. Men jag ser det som ett tecken på att jag på det sättet måste få Max och Saga att leva vidare. I minnet i talet och i mitt hjärta. Där byggde de bo och kommer aldrig försvinna. Jag ska fortsätta älska och berätta om dom.

emmy840508

Äldre 12 Oct 18:05

#937

Balkongfia skrev 2008-10-10 07:56:28 följande:

Hej Emma!Som du ser så är "hela" Sverige med dig! Så även jag. Men efter att skummat igenom tråden så slår det mig; alla beklagar det hemska som hänt,(så även jag) men ingen frågar hur DU mår! Alltså det förstår ju vem som helst att du mår mer än skit! Men ändå! Hur går det för dig egentligen?! Man är ju trots allt starkare än man tror, och som någon sa; man tar sig igenom saker som man under inga omständigheter tror att man skall klara av. Men det vet man inte när man befinner sig på ruinens brant. Det känns skönt att läsa att du har vänner omkring dig och som du kan göra vanliga saker med! (Äta kräftor tex). Hoppas verkligen bara att någon frågar hur du mår och orkar lyssna lyssna och åter lyssna! Stora stora varma kramar!

åååå, vad fint du skriver.

Jaaa, hur mår jag? Som du säger så klarar man sig igenom mer än vad man tror innan det hemska händer. Jag hadde sagt, som många andra har gjort, att "jag skulle aldrig klara att mina barn går bort" SJÄLVKLART säger man så, för man tror inte att man ska göra det. Man älskar dom mer än sig själv el någon annan. Jag förstår precis varför folk säger så.
Jag kan säga så, nu i efterhand, att man klarar sig inte helskinnad ur en sån kris, man lever med så många nya känslor, så det är ett hav av nya saker att ta itu med. Men man har inget val, men måste klara det. Livet går vidare när man sitter där och ser på. Så livet flyter på oavsett vad man gör. Och då är det bara att följa med. Du har inget val.

Jag tar hjälp av människor runt omkring mig, släkt, vänner och bekanta. Jag låter de finnas där för mig. För jag vet att jag skulle gjort detsamma för dom.

Jag är sjukskriven för jag känner att mitt jobb är fortfarande att försöka komma underför med hur jag ska hantera allt detta. Jag spenderar dagarna med att göra hushållsarbete, besöka och ta hand om graven träffa vänner och lite sånt. Jobbar på mina rädslor dagligen. Så de går sakta men säkert frammåt.

Tack för din fråga

emmy840508

Äldre 12 Oct 18:16

#938

Mamma Lotta skrev 2008-10-10 09:33:11 följande:

Hej Emma!Jag har följt tråden och ju mer du berättar om Max o Saga ju mer övertygad blir jag om att oavsett var de är nu så behövdes dem där för att liva upp det för dem som inte längre är ibland oss deras uppgift är troligen att locka till skratt o bus så att alla hålls sysselsatta och jag tror att de blir väl omhändertagna av de våra...Även om din förlust är grym och meningslös så tror jag att tack vare Max o Saga så blir den precis det motsatta, det är din uppgift och din mission i livet att hålla deras minne vid liv och du visar alltjämt prov på det och vi andra delar gärna dina minnen och delar din förlust för att den ska bli lättare att bära och när jag läser om de minnen du har av Max och Saga då ler jag för jag vet att det är så du vill att vi minns dem och det är så de kommer bli ihågkomna som 2 gyllene solstrålar som lyser upp dagarna och även när solen går i moln kan man skymta deras strålar där bakom molnen, man kommer ihåg deras värme och glädje. Jag tror att vi behövde se din styrka och se hur du bearbetar din förlust för att vi alla ska bli lite mer ödmjuka och inte ta allt för givet, jag tror att du Emma hjälper oss alla att bli bättre föräldrar, du är ett föredöme både du och din familj och jag vet att jag är en stor beundrare av dig och din familj.Tänker på er var dag! Varma kramar!Lottis

åååå, vad väldigt fint du skriver. Tack.

Under den här tiden när jag inte vart inloggad på datorn på ett tag o funderat mycket fram o tillbaka så har jag ett till minne som jag gärna vill dela med er.

Det var mitt på dagen. Max var i vardagsrummet och lekte och jag stod i köket och lagade mat. Helt plötsligt kommer Max springande och ropar "mamma mamma det är TVÅ solar. (han håller upp en hand och visar två fingrar)"
Jag skrattar och följer med honom in i vardagsrummet för att titta. Då ser jag vad han menar. Solen lyser bakom ett moln. På andra sidan himmlavalvet så syns månen svagt.
Jag beättar och pekat ut att det e månen han ser där borta. Då rynkar Max ögonbrynen och säger "det är inte kväll, det ÄR två solar"
Mina förklaringar blev långa och krångliga, så Max gick ifrån våran diskussion upp i soffan för att studera sina två solar mera. För mamma har faktist fel.

tov

Äldre 12 Oct 18:20

#939

barn är underbara med deras funderingar tankar och små söta teorier:)

emmy840508 skrev 2008-10-12 18:16:30 följande:

åååå, vad väldigt fint du skriver. Tack.Under den här tiden när jag inte vart inloggad på datorn på ett tag o funderat mycket fram o tillbaka så har jag ett till minne som jag gärna vill dela med er.Det var mitt på dagen. Max var i vardagsrummet och lekte och jag stod i köket och lagade mat. Helt plötsligt kommer Max springande och ropar "mamma mamma det är TVÅ solar. (han håller upp en hand och visar två fingrar)"Jag skrattar och följer med honom in i vardagsrummet för att titta. Då ser jag vad han menar. Solen lyser bakom ett moln. På andra sidan himmlavalvet så syns månen svagt.Jag beättar och pekat ut att det e månen han ser där borta. Då rynkar Max ögonbrynen och säger "det är inte kväll, det ÄR två solar" Mina förklaringar blev långa och krångliga, så Max gick ifrån våran diskussion upp i soffan för att studera sina två solar mera. För mamma har faktist fel.

Mina två änglar

INNEHÅLL