förhållande lärare -elev?

sant, kanske skulle lägga till lärare/studenter?
(är just beroendeställningen som gör att jag anser att det inte är OK, och då käller det ju även undervisande lärare med studenter...)

Hej Fiona! *vinkar*

Jag håller i princip med dig. Det kan inte vara ok att ha ett förhållande lärare - elev, eftersom eleven automatiskt hamnar i beroendeställning. Men en av mina bästa kompisar blev tillsammans med vår lärare när vi läste på universitetet och idag är de gifta och har två barn Ibland kan man inte styra över sina känslor, och då måste man ju få träffas trots allt.

Dock håller jag med dig om att man ska vänta tills man inte är lärare - elev eller läser just den kursen längre. Om det är verkliga känslor kan man vänta! Min kompis blev tillsammans med vår lärare när vi läste historia c, och just då undervisade han enbart på a - och b - kursen (där vi hade haft honom som lärare), så han skulle alltså inte bedöma henne just då.

Jag är delad. Visst skapar det en beroende ställning, men ska människor hindras från att ge varandra kärlk?
Jag håller inte med om att det kan vänta om det är känslor. Känlsor dör om de inte får vatten, som blomor, de behöver vårdas...

Mornie Alantie skrev 2008-09-27 18:44:12 följande:

fast kärleksförhålladne behöve rinte vara sex

Jag ser inget fel i det om de båda inblandade är av myndig ålder. Situationen är inte mycker mer annorlunda än om man skulle dejta någon som arbetar på samma arbetsplats som en själv.

Jag själv hade en kärleksrelation vid 18års ålder med min pianolärare. Och det fungerade utan några större problem. Det gäller bara att vara professionell när man skall vara det.

Vad menar ni med beroendeställning?

Jag är lärare (hej alla från lärartråden ) och säger som TS ett bestämt NEJ. Som jag ser det kan man inte rå för känslor eller en förälskelse, men man KAN låta bli att agera på sina impulser. Om vi talar grundskola är det absolut nej, inte okej i något fall. Om vi talar gymnasiet så kan det eventuellt vara okej med en relation, men endast då eleven är myndig och inte har eller ska läsa någon kurs där läraren är inblandad. Med vuxna elever på komvux och studenter på universitetet är det mindre noga, så länge relationen inte är mellan undervisande lärare och elev/student.

Vad gäller en pianolärare är det ju inte någon betygsättning inblandad, så där spelar det mig ingen roll faktiskt, jag har ingen åsikt i den frågan.

En elev är alltid i beroendeställning till sin undervisande lärare, eftersom läraren ska utföra myndighetsutövning i förhållande till eleven (sätta betyg eller bedöma arbeten). Högst olämpligt och skulle det hända på min skola skulle det absolut vara stor risk för att läraren skulle förlora jobbet (grundskola).

myndig eller ej, är du i beroendeställning av läraren (h*n sätter till exempel betyg på dig) så skapar det ojämlika förutsättningar.
är det kärlek borde man väl kunna vänta?
du jämförde med jobb; vissa jobb har ju regler att folk inte får vara tillsammans, av ungefär samma skäl, och ngn måste då byta avdelning eller liknande för att fortsätta med relationen.

Detta kanske är OT, men vad säger ni om att undervisa och betygsätta sina egna barn, då? Där har man ju också en nära relation och man ska bedöma dem och sätta betyg på dem. Är det samma sak eller annorlunda?

nej, det tycker jag inte heller man ska, och visst försöker skolorna se till att det inte blir så i den mån det är möjligt?
(min kollega hade sin dotter på vår skola, hon hade inte ens undervisning på samma program då, bara för att hon skulle vara så lite inblandad som möjligt)